Lands­bygden ska inte be­tala brexit­kost­naden

När britterna lämnar EU (när det nu blir – och om) för­lo­rar EU:s bud­get många mil­jarder euro. När den frå­gan kom upp i LRF:s EU-ut­fråg­ning i Häss­le­holm duckade del­ta­ga­rna. De visste ju att in­för den­ för­sam­lingen gick det inte hem att som Liberalerna i sitt val­ma­ni­fest kräva att EU:s an­del av bud­geten som är jord­bruks­stöd ska hal­veras. Det förde där­för inte Fred­rik Brange på plats 13 på L-val­se­deln fram.

Den som där­emot för­svarade EU:s er­sätt­ningar till jord­bruket och där­med ock­så kun­de ac­cep­tera en höjd svensk EU-kost­nad ef­ter brexit var Kris­ti­na Jonäng, plats 5 på C-lis­tan.

Det be­hövs en kraft­full ge­men­sam jord­bruks­po­li­tik för att hålla ihop EU, be­to­nade hon och ville där­för inte gå med på kom­mis­sionens och många par­tiers för­slag till ned­skär­ningar.

Hon för­svarade ock­så ”sam­man­håll­nings­po­li­ti­ken”, det stöd EU ger till olika sats­ningar för att ut­veckla re­gi­oner och bygder som inte hör till stor­stads- el­ler till­växt­re­gi­onerna. Det har många svenska bygder haft nytta av för till ex­em­pel bred­bands­ut­bygg­naden el­ler olika pro­jekt för att ut­veckla nya verk­sam­heter när in­du­strier lagt ner.

Lands­bygds­ut­veck­ling har en de­mo­kra­tisk di­men­si­on var hon över­ty­gad om, för att få hela landet att känna sig del­ak­tig i ut­veck­lingen.

Det är bra att Kris­ti­na Jonäng och C inte säger blankt nej till högre svensk kost­nad för EU, för det är inte lant­bruket el­ler lands­bygden i Sverige som ska be­tala för brexit.

Yng­ve Sunesson