Antisemitismen växer i världen
För några år sedan skickade president Obama sina sändebud mot antisemitism till Malmö för att kritisera hur staden hanterade den öppna antisemitismen. Särskilt dåvarande kommunalrådet Ilmar Reepalu (S) fick kritik.
Kritiken var berättigad, men USA har knappast moralisk anledning att kritisera ett annat land.
I själva verket är antisemitismen utbredd även i USA. Flera terrordåd har riktats mot judiska mål, det värsta i Pittsburgh för ett halvår sedan då elva människor sköts till döds i en synagoga av en medelålders man som skrek att alla judar ska dö.
I lördags angreps på nytt en synagoga, i San Diego med ett dödsoffer. Gärningsmannen spred ett manifest med budskapet att judar försöker ”krossa den vita rasen”.
De senaste åren har antisemitiskt våld ökat i USA. 2017 ägde 1 986 antisemitiska hatbrott rum i USA. Anklagelser har förts fram mot president Trump att hans retorik legitimerat våldet. Han har exempelvis anklagat den judiske finansmannen George Soros för att ha finansierat flyktingströmmen från Centralamerika till USA och verkade ursäkta det rasistiska dådet i Charlotteville 2017, där hat mot judar var ett dominerande inslag bland demonstrationerna.
Europa är än mer influerat av antisemitism, trots att nazisternas förintelseläger borde ha vaccinerat Europas folk mot antisemitismen.
I Frankrike ökade antalet rapporterade gärningar med antisemitiska motiv från 311 till 541 förra året. Bland annat har flera incidenter skett i anslutning till demonstrationer av ”de gula västarna”. Flera terrordåd i Frankrike har varit direkt riktade mot judiska mål.
Andra exempel på allvarliga terrordåd mot judar är en attack på judiska museet i Bryssel 2014 med fyra dödade och angreppet i Köpenhamn mot en synagoga då en vakt dödades.
Tyskland är också drabbat av antisemitism i växande utsträckning. Under 2018 registrerades 1 646 hatbrott riktade mot judar, en ökning med tio procent. Ännu mer ökade våldsbrotten
I Storbritannien har Labourpartiet skakats av uppgifter om antisemitism i partiledningen. I Ungern har premiärminister Orbán drivit kampanjer mot George Soros och utnyttjar antisemitiska antydningar i valkampanjerna. 28 procent av de tillfrågade judarna i tolv länder, bland andra Sverige, upplever ökad antisemitism, enligt en EU-rapport.
I Sverige ligger de anmälda antisemitiska hatbrotten på en ganska stabil, men alltför hög, nivå runt eller något över 200 anmälda brott per år. Men många judiska församlingar känner sig ytterst utsatta, inte minst i Malmö.
Därför är det viktigt för politiska partier och organisationer att vara varsamma med orden. Även om sionism är en politisk riktning tolkas antisionism mer allmänt som antisemitism, vilket är grunden för den hårda kritiken mot slagordet Krossa sionismen från SSU i Skåne på 1 maj. Därför var det nödvändigt att Socialdemokraterna i Malmö förde fram en ursäkt till den judiska församlingen.
När nynazister blir alltmer öppna i sin propaganda måste alla andra sluta upp i arbetet mot antisemitismen – för alla människors lika värde.
