Fridolf Perssons barn Gull-Britt och Börje kikade på faderns utställning. Foto: Magnus Wahlström
Glimåkra hembygdsförenings ordförande Sven Nilsson berättar att de har många projekt på gång.
– På femtiotalet fick han 63 öre för en sådan här korg, berättar Fridolf Perssons son Börje.
Drakaberga.

Brygghuset klart – har mer i kikaren

Glimåkra Glimåkra hembygdsförening har slitit med sin gård Drakaberga under vintern.
Ett nytt brygghus inklusive utställning är klart och föreningen har fler projekt på gång.

I veckan drog säsongen igång ordentligt för Glimåkra hembygdsförening och hembygdsgården Drakaberga är på intet sätt utan nyheter.
Ett brygghus har iordningställts och huserar inledningsvis en korgutställning med Fridolf Perssons (1909-2003) alster. Fridolf Perssons barn Gull-Britt och Börje var i veckan på plats för att kika på utställningen.
– Fridolf arbetade på Vävstolsfabriken och gjorde korgarbetena på fritiden. Han var mycket produktiv och höll på in i det sista, säger Börje och berättar vidare att Fridolf först tillverkade korgarna av en för att sedan börja med björk när enet tog slut i skogarna.

Fridolf Persson gjorde dock inte bara korgar. I brygghuset finns även vackra arbeten i form av ljusstakar och en klocka som tillverkats av ihoplimmade spillbitar från Snickaregården i Glimåkra.
– Han bodde intill och fick ta bitar därifrån, berättar Gull-Britt.
Med tiden är det tänkt att utställningarna i brygghuset ska varieras. Men hembygdsföreningen har även fler järn i elden inför framtiden.

I en annan del av de fasta byggnaderna planeras en utställning av lantbruksmaskiner. Harvar, en plog, hackelsemaskiner med mera finns redan på plats.
– Det mesta kommer härifrån trakten och tanken är att visa vad som fanns på ett litet lantbruk, berättar hembygdsföreningens ordförande Sven Nilsson.

Hembygdsföreningen har även en förhoppning om att kunna få till en byggnad för att kunna visa upp sin brandbil från 1936 som för närvarande förvaras i Boalt.
– Brandbilen är en riktig raritet, säger Sven Nilsson och fortsätter berätta att de jobbar hårt med ekonomin:
– Vi har arbete och planer för fem år framåt. Vi söker kapital överallt vi kan, men gör förstås ingenting förrän finansieringen är klar.

Hur upplever du intresset för hembygdsföreningen?
– Jag tycker att det ökar. Vi hade 40 personer här när vi drog igång idag (läs tisdag). Folk har börjat få upp ögonen för det gamla och för att se hur allt gick till och vi försöker dokumentera för framtiden.
Drakaberga kommer att ha öppet första tisdagen varje månad mellan maj och september.