Kungörelser

Länsstyrelsen Kalmar län – Kungörelse

Artikel Kungörelser Miljöfarlig verksamhet...

PREMIUM
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

"Mer indie" när "36h Ingrid" är tillbaka

Kalle Josephson och Björn Yttling ligger bakom den liveströmmade festivalen '36h Ingrid', som sänds från en studio på Södermalm.
Kalle Josephson och Björn Yttling ligger bakom den liveströmmade festivalen "36h Ingrid", som sänds från en studio på Södermalm.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Efter en livefestival med över två miljoner visningar fortsätter "36h Ingrid" från studion på Södermalm.
Den här gången med dragplåster som Amason och Markus Krunegård.

Den första upplagan av "36h Ingrid" var tidigt ute när det gäller att liveströmma musikevenemang på grund av coronakrisen. Internetfestivalen uppmärksammades av musiktidningar som Rolling Stone och Pitchfork, vilket resulterade i att hälften av de 1,1 miljoner unika sidvisningarna kom från USA. Totalt fick festivalen två miljoner visningar.

Allt började med att arrangören Kalle Josephson satt på sitt stammisfik intill Ingrid-studion tillsammans med Peter Bjorn and John-medlemmen Björn Yttling och beklagade sig. Hans vanliga arbetsuppgifter, att samla många människor på en plats för att lyssna på musik, gick inte längre att genomföra. De började i stället arbeta fram en idé om en liveströmmad festival.

– Målsättningen var inte att gråta ut och söka efter pengar utan mer att alla satt och trampade och ville göra någonting, säger Kalle Josephson.

Les Big Byrd och Icona Pop

Förutom Amason och Markus Krunegård, spelar bland andra Les Big Byrd. Alice Boman, El Perro Del Mar och Icona Pop (som gör ett dj-set) på den andra upplagan av festivalen.

– Jag skulle säga att det är snäppet mer indie-lineup den här gången, lite mer gitarr och trummor än det var senast, även om det var mycket så första gången också, säger Kalle Josephson.

På grund av publikrestriktioner befinner sig musikbranschen i kris, eftersom stora delar av intäkterna kommer från just konserter. Under den förra upplagan av "36h Ingrid" skänkte vissa tittare stora summor, medan andra betalade ungefär vad en konsertbiljett kostar. Arrangörerna kunde betala teknikerna fullt pris, resterande gick till teamet och musikerna – men det blev fortfarande långt ifrån vad en artist tjänar på ett vanligt festivalgig.

"En svår fråga"

– Alla musiker ville spela, samtidigt försökte vi hitta en balans där det inte känns som att man ger bort sitt arbete gratis, men ändå får möjlighet att göra det man brinner för, säger Kalle Josephson.

Han menar att musik fortfarande måste vara värt någonting, även i kristid.

– Musiker måste få betalt precis som i alla andra jobb, men man förväntas samtidigt jobba med musik för att man tycker det är kul, “du kan ju bara spela någon låt”.

Kalle Josephson är osäker på onlinefestivalers överlevnad efter coronakrisen, men lyfter fram fördelar som minskat resande och större tillgänglighet.

– Men konserter tror jag i allra högsta grad är kvar, att man kan liveströmma en fysisk konsert, säger han.

"36h Ingrid" drar i gång den 29 maj.

Sofia Sundström/TT

Kalle Josephson och Björn Yttling i studion där '36h Ingrid' sänds – förra upplagan lockade 1,1 miljoner unika tittare, och den 29 maj är det dags igen.
Kalle Josephson och Björn Yttling i studion där "36h Ingrid" sänds – förra upplagan lockade 1,1 miljoner unika tittare, och den 29 maj är det dags igen.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Markus Krunegård spelar på '36h Ingrid'. Arkivbild.
Markus Krunegård spelar på "36h Ingrid". Arkivbild.
Fotograf: Hanna Franz n/TT
Amason spelar på '36h Ingrid'. Arkivbild.
Amason spelar på "36h Ingrid". Arkivbild.
Fotograf: JULIA MARD

FAKTA

Fakta: Artister klara för "36h Ingrid"

Alice Boman

Amason

Astropol

Boj Lucki feat Pouyah

Borgerlig Begravning

Bröderna Lindgren

Club Killers

El Perro Del Mar

Grant

Icona Pop (dj-set)

Jakob Grandin + Joanna Nordahl

Johanna Beckman

Les Big Byrd

Lång-Kalle

Markus Krunegård

Midnight Operator

Nea

Nils Berg

Pelle Almqvist (dj-set)

Peter Morén & David Shutrick

Pontus Winnberg

Utrikes

Brasilien fortsätter med ifrågasatt medicin

Brasiliens president Jair Bolsonaro möter anhängare utanför presidentpalatset Alvorada.
Brasiliens president Jair Bolsonaro möter anhängare utanför presidentpalatset Alvorada.
Fotograf: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasilien kommer inte att ändra på sina rekommendationer om att använda malariamedicinen hydroxiklorokin vid coronsamitta.
Beskedet kommer samma dag som landet går förbi USA i antal avlidna i covid-19.

Landet går mot Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer och meddelar att hydroxiklorokin och klorikin ska fortsätta att användas mot covid-19. Det säger hälsoministern bara timmar efter det att WHO tills vidare stoppar kliniska tester av medicinerna.

– Vi håller oss lugna och kommer inte byta linje, säger Mayra Pinheiro.

Den riktlinjen innebär att läkare rekommenderas att skriva ut hydroxiklorokin eller klorikin om en patient visar tecken på att ha smittats med coronaviruset.

Ifrågasätter resultaten

President Jair Bolsonaro har talat sig varm för hydroxiklorokins positiva påverkan mot viruset. Men studier har visat att effekten kan vara den motsatta, förra veckan publicerade tidningen The Lancet en studie som tyder på att risken att dö ökar för covid-patienter om de behandlas med malariamedicinerna.

Pinheiro ifrågasätter dock den studien.

– Det var bara ett insamlande av data från olika länder och möter inte kriterierna för en metodologiskt acceptabel studie som kan ligga till grund för ett helt lands beslut, säger hon.

Bojottar presidenten

Kampen mot coronaviruset och dess följder har i Brasilien fått större politiska dimensioner än i andra länder. Den hätska tonen har nu fått två av landets största mediebolag att tröttna på glåpord och trakasserier från anhängare till president Jair Bolsonaro. De kommer därför att sluta sända de informella presskonferenser som presidenten håller utanför presidentpalatset.

Medieföretagen Globo och tidningen Folha de São Paulo säger att Bolsonaros säkerhetsansvariga inte ger journalisterna tillräckligt skydd under presskonferenserna, som i likhet med USA:s president Donald Trumps pressträffar, ofta liknar kampanjmöten.

Bolsonaro har för vana att stanna till utanför residenset Alvorada i Brasilia för att hälsa på sina anhängare och då ofta – men inte alltid – svara på mediernas frågor. Presidenten har inte dragit sig för att håna och förolämpa journalister, och anhängarna häcklar högljutt journalisterna.

"Varje dag får våra journalister utstå oräkneliga förolämpningar från presidentens anhängare, utan att någon som helst säkerhet erbjuds dem", skriver Paulo Tonet Camargo, vice vd för Globo-gruppen, i ett brev till Brasiliens säkerhetsminister.

23 500 avlidna

Folha de São Paulo skriver att stämningen blivit allt mer spänd vid träffarna, och att droppen kom på måndagen, när Bolsonaro hälsade journalisterna med orden "När ni börjar berätta sanningen börjar jag prata med er igen", varpå hans anhängare ropade ord som avskum och råttor efter dem.

Under måndagen redovisade Brasilien 807 nya coronarelaterade dödsfall, vilket för första gången är en högre siffra än den USA redovisat under samma dygn. Totalt har nära 23 500 personer avlidit i Brasilien.

Enligt officiella siffror är 375 000 människor smittade, men enligt experter lär den verkliga siffran vara mycket högre, då relativt få i landet har testats.

Utrikes

Miljarder liter kloakvatten ut i Öresund

Avloppsrör vid pumpstationen i hamnen i Skovshoved norr om Köpenhamn. Härifrån var det tänkt att 290 000 kubikmeter avloppsvatten skulle pumpats ut i Öresund. Nu avslöjar TV2 Lorry att betydligt större mängder orenat avloppsvatten har släppts ut i Öresund de senaste åren.
Avloppsrör vid pumpstationen i hamnen i Skovshoved norr om Köpenhamn. Härifrån var det tänkt att 290 000 kubikmeter avloppsvatten skulle pumpats ut i Öresund. Nu avslöjar TV2 Lorry att betydligt större mängder orenat avloppsvatten har släppts ut i Öresund de senaste åren.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes

Planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund under fem dagar har väckt uppståndelse i både Sverige och Danmark. Planerna har skjutits upp men nu avslöjas att betydligt större mängder kloakvatten har släppts ut i havet de senaste åren.

De 290 000 kubikmeter avloppsvatten som stoppats är bara en droppe i havet jämfört med de över 35 miljarder liter orenat avloppsvatten som släppts ut i Öresund från Köpenhamns kommun under perioden 2014 till 2018, rapporterar danska TV2 Lorry. Det är 120 gånger mer än den mängd som nu väckt rabalder.

Avslöjandet upprör flera politiker.

– Det här är våldsamma siffror. Och det visar ju att det utsläpp vi har diskuterat de senaste dagarna bara är toppen på ett isberg, säger Martin Lidegaard från De radikale till TV2 Lorry.

Utrikes

Belgiska dödstal går ner – men hösten oroar

Virologen Steven Van Gucht är en av Belgiens två motsvarigheter till svenske Anders Tegnell.
Virologen Steven Van Gucht är en av Belgiens två motsvarigheter till svenske Anders Tegnell.
Fotograf: Vikrtor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Även Belgien missade skyddet av äldreboenden i början av coronakrisen.
Nu är läget bättre – men oron är stor inför hösten.
– Vi är rädda för en ny uppgång, säger Steven Van Gucht, Belgiens Anders Tegnell, som inte tycker att Sverige gjort så annorlunda.

I de nästan ödsligt tomma EU-kvarteren i Bryssel är det ekande tomt även i salen där Belgiens coronaexperter håller sin dagliga presskonferens.

Här får bara experterna och teckentolkarna vara. Journalistkåren får följa sändningen på distans och ställa sina frågor via webben. Eller vänta i solskenet utanför.

Ändå finns en känsla av optimism i luften.

– Just nu är jag ganska positiv. Siffrorna ser bra ut. Vi är definitivt i slutänden av epidemin. Dödstalen har gått ner, sjukhusen klarar sig ganska bra och trycket har minskat, säger virologen Steven Van Gucht till TT efter presskonferensens slut.

Många döda

Han är en av Belgiens dubbla motsvarigheter till svenske statsepidemiologen Anders Tegnell. Dag efter dag har flamländske Van Gucht tillsammans med en kollega från landets fransktalande del radat upp statistik och förklarat strategier om covid-19.

Oftast har det varit tunga besked. Belgien har ungefär lika många invånare som Sverige, men mer än dubbelt så många döda, över 9 300.

Bara San Marino har fler döda per invånare än Belgien.

En förklaring är att landet redan från början räknat in alla som dött på äldreboenden. Och det är många – mer än vartannat dödsfall totalt.

– Vi underskattade riskerna i början. Vi förstod att det fanns risker för äldreboenden, men det enda som egentligen gjordes var att vi förbjöd besök, berättar Van Gucht.

Mer hjälp

Omsvängningen kom sedan sjukdomen spritts till mer än hälften av landets äldreboenden.

– Vi förstod att vi måste göra mycket mer och utbilda personalen bättre, för många av dem är inte vana vid den här typen av kriser. Nu får de stöd från sjukhusen och läkare. De har fått bättre tillgång till skyddsutrustning och masker. Vi har dragit igång ett stort projekt för att kunna testa på alla äldreboenden och systematiskt testa både de boende och personalen. Och just nu är läget under kontroll, säger Van Gucht.

Även i samhället i stort görs fler tester.

– Alla misstänkta fall, även de väldigt milda, testas nu i laboratorium, varpå vi spårar dem som utsatts och ber dem stanna hemma i två veckor. Genom att få det här på plats hoppas vi kunna kontrollera viruset och undvika en ny stor våg.

Ingen stor skillnad?

Liksom alla andra håller Steven Van Gucht noga uppsikt över vad som sker i andra länder för att kunna dra erfarenheter.

– Fast jag tycker inte att det är så stora skillnader. I nästan alla länder så handlar det om social distansering och att folk ska hålla sig hemma och undvika kontakt – även i Sverige. Skillnaden är att i Belgien ger myndigheterna order och tvingar folk. I Sverige är det mer en rekommendation som är upp till svenskarna att följa och ta på allvar, säger Van Gucht.

– Kaféer och restauranger har varit öppna i Sverige, men har troligen haft mycket färre kunder än normalt. I Belgien har vi bara stängt dem, rakt av.

För tillfället ser han nyfiket på hur Danmark öppnar sitt samhälle igen.

– De har öppnat skolorna redan och uppenbarligen har det inte fått någon större inverkan på siffrorna. Det är intressant, säger Van Gucht.

Oro för hösten

Belgien har en märklig sommar framför sig, utan massevenemang, konserter och fotbollsmatcher. Merparten av skolbarnen får plugga hemifrån fram till terminsslutet om en månad och ingen kan ännu säga om några utlandsresor kommer att tillåtas.

Virologerna är nöjda med utvecklingen just nu – men fortsatt oroliga.

– Vi är rädda för en ny uppgång om några veckor eller några månader, för viruset finns fortfarande här. Vi får dagligen in 250–300 nya smittade och det verkar inte gå ner särskilt snabbt. Hösten och vintern riskerar att bli en svår period, säger Steven Van Gucht i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Med över 9 000 döda i covid-19 är Belgien ett av de länder som drabbats värst av coronapandemin. Arkivfoto.
Med över 9 000 döda i covid-19 är Belgien ett av de länder som drabbats värst av coronapandemin. Arkivfoto.
Fotograf: Francisco Seco/AP/TT
Från mitten av maj tillåts återigen Belgiens hårfrisörer att hålla öppet. Munskydd krävs dock på både anställda och kunder. Arkivfoto.
Från mitten av maj tillåts återigen Belgiens hårfrisörer att hålla öppet. Munskydd krävs dock på både anställda och kunder. Arkivfoto.
Fotograf: Francisco Seco/AP/TT
Flamländske virologen Steven Van Gucht har gjort otaliga intervjuer om coronakrisen sedan pandemin drog igång på allvar i Belgien i början av mars.
Flamländske virologen Steven Van Gucht har gjort otaliga intervjuer om coronakrisen sedan pandemin drog igång på allvar i Belgien i början av mars.
Fotograf: Vikrtor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Corona-krisen i Belgien

Belgien, med 11,5 miljoner invånare, har hittills registrerat drygt 57 000 fall av covid-19, varav 9 312 med dödlig utgång. Antalet döda är det femte högsta i Europa, efter Storbritannien, Italien, Spanien och Frankrike.

Belgien införde i mitten av mars kraftiga restriktioner av samhällslivet för att minska smittspridningen. Alla skolor stängdes, arbete hemifrån har rekommenderats och endast livsmedelsaffärer, apotek och tobakshandlare har fått hålla konstant öppet. Motion utomhus har tillåtits endast ensamt eller tillsammans med någon som bor i samma hus.

Från förra veckan har skolorna öppnat igen, men bara för ett fåtal årskurser och med max 10-12 elever i varje klass. Munskydd är obligatoriskt i kollektivtrafiken och trånga utrymmen, medan barer, caféer, restauranger, biografer och teatrar fortsatt måste hålla stängt.

Ekonomi

Många år innan flyget är tillbaka

– En avgörande faktor för ett återupptagande av flygtrafiken är att de nationella restriktionerna lättas upp och ger möjlighet till flygtrafik, säger Jean-Marie Skoglund, analytiker på Transportstyrelsen.
– En avgörande faktor för ett återupptagande av flygtrafiken är att de nationella restriktionerna lättas upp och ger möjlighet till flygtrafik, säger Jean-Marie Skoglund, analytiker på Transportstyrelsen.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi Restriktioner lättas och världens flygbolag försöker starta motorerna igen. Men färden uppåt kan ta många år, och bolagen måste pröva sig fram i den nya verkligheten.
– Det finns ingen mall som säger hur man ska göra, säger Jean-Marie Skoglund, analytiker på Transportstyrelsen, till TT.

När världen coronastängde tog det inte lång tid innan flyget stannade. 21 februari gjordes drygt 109 330 kommersiella flygningar, enligt statistik från Flightradar24. Två månader senare var siffran knappt 29 440.

Men under maj har en återhämtning sakta tagit fart och den 21 maj genomfördes 38 377 kommersiella flygningar.

– Allt eftersom samhällen öppnas upp kommer det sannolikt finnas ett behov av trafik, konstaterar Jean-Marie Skoglund.

Flera flygbolag har bekräftat att de planerar att öka kapaciteten inom de närmsta månaderna – däribland Finnair, Ryanair, Wizz Air och Lufthansa. De senaste dagarna har även flera länder rapporterat om att de öppnar upp för turister under sommaren.

Oroliga resenärer

Men det dröjer innan hela branschen är klar för take-off och når samma volym av trafik som innan pandemin.

– Rädslan för att resa är det svåraste för flygbolagen och hela industrin. Det är kopplat till att vi ännu inte har full kunskap om viruset och att vi saknar vaccin, säger Skoglund.

Enligt Skoglund kan det ta mellan två till fem år innan passagerarvolymerna är tillbaka på 2019 års nivåer.

– Samhället har stängts ned till en grad som aldrig skett tidigare. Det är det här som gör att det är så komplicerat, för det finns ingen mall för hur man ska göra.

– Det är klart att det är svårt att gå från detta till att öppna upp, för flyget är väldigt känsligt för såväl politiska som ekonomiska förändringar. Därför får vi nog räkna med en minskning globalt av flygtrafiken med 50 procent jämfört med 2019 års passagerarsiffror, fortsätter han.

Kostsamma åtgärder

Hur utvecklingen fortsätter styrs av efterfrågan och lönsamhet, tillsammans med olika länders restriktioner, enligt Hans Jørgen Elnæs, flyganalytiker på Winair.

– Erfarenheten från Asien visar att flygbolagen testar hur marknaderna svarar på mer kapacitet och kapaciteten skärs snabbt ner om marknaden inte svarar positivt, säger han till TT.

I genomsnitt måste flygbolagen fylla sina maskiner till drygt 65 procent för att få ett positivt resultat, medan lågprisflygbolag sannolikt behöver mer än 80 procent.

– Det är inte möjligt om det till exempel inte går att sälja mittplatsen i flygplanen, vilket minskar den säljbara kapaciteten mellan 30 och 50 procent, beroende på flygplanstyp, säger Elnæs.

Stigande priser

Trots att flera bolag redan har börjat ställa upp för start tror han att branschen kommer drabbas av flera konkurser under de kommande månaderna, för både stora och små flygbolag, i hela världen. Vissa flygbolag som finner sig i en svår ekonomisk sits kommer att köpas upp, omstruktureras eller slås samman med andra.

Hittills har cirka 92 miljarder dollar tillhandahållits i statliga lån eller lånegarantier som inkluderar flygbolag över hela världen, enligt Elnæs. De nya skulderna kommer påverka flygbolagens kostnader negativt och leda till dyrare priser. Samtidigt kan priserna inte höjas mer än vad marknaden vill betala.

– Jag tror att vi kommer se en minskning av erbjudandet av flyglinjer och destinationer, när flygbolagen måste fokusera hundra procent på lönsamhet. Det kommer att märkas av på alla typer av rutter och det kommer pågå i två till fyra år framåt, säger Hans Jørgen Elnæs.

Åsa Johansson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Sport

Skidskyttet planerar följa Fis fluorplan

Sveriges Hanna Öberg och de andra skidskyttarna får snart mindre fluor under skidorna. Arkivbild.
Sveriges Hanna Öberg och de andra skidskyttarna får snart mindre fluor under skidorna. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Internationella skidförbundet (Fis) vill fasa ut fluorvallan för att förhoppningsvis kunna förbjuda den helt till säsongen 2022-2023.
Internationella skidskytteförbundet (IBU) är inställda på samma spår.
– Vi har en klar inriktning att följa samma linje, säger Niklas Carlsson, generalsekreterare i IBU.

Fis tog beslutet om att förbjuda högfluorerade ämnen i valla redan i november förra året. Då sade man att beslutet skulle gälla från och med kommande säsong, 2020-2021.

Skidförbundet har sedan tvingats skjuta på förbudet eftersom tillförlitliga testmetoder saknats.

Och ett totalförbud direkt blir det inte. I stället kommer man att införa gränsvärden för hur mycket fluor skidåkarna får ha under skidorna. Gränsvärdena ska sänkas till säsongen 2021-2022 med förhoppningen att vara på noll 2022-2023, meddelade Fis under måndagen.

Från skidskyttets håll, där fluor också används flitigt, var man däremot inte lika snabba med att ropa ut ett totalförbud utan sade i höstas att man skulle utreda frågan närmare.

– Vi har varit tydliga med inriktningen mot våra nationsförbund men det är korrekt att vi inte tagit något beslut än. Vi har känt att vi behövt veta att vi kommer hitta en metod som vi kan använda (för att kontrollera fluoranvändandet), säger Niklas Carlsson, generalsekreterare på Internationella skidskytteförbundet (IBU).

Styrelsemöte 6-7 juni

I Tyskland har man funnit den metoden. Ett företag arbetar med att ta fram mätmetoder för att kontrollera fluor i vallan och projektet är gemensamt mellan Fis och IBU.

Och nu är skidskyttet redo att följa Fis.

– Vi har en klar inriktning att följa samma linje. Vi har styrelsemöte den 6-7 juni där vi kommer diskutera frågan, säger Niklas Carlsson.

TT: Har ni samma mål som Fis, att ha totalförbud från säsongen 2022-2023?

– Det är för tidigt att säga något om de här tröskelvärdena nu. Man kommer under sommaren att börja testa de här maskinerna, det finns ett antal parametrar att ta hänsyn till och vi vill ju inte att någon ska behöva kasta några skidor eller så där.

TT: Men någon slags gräns kommande säsong kommer det att vara?

– Ja, det kommer det att vara.

EU-förbud

Bakgrunden till förbudet mot fluorvallor är att de är skadliga för både hälsan och miljön. En del högfluorerade ämnen är redan förbjudna och den 4 juli förbjuder EU ännu ett, som ofta används i valla. Enligt lagstiftningen är det endast förbjudet att tillverka och sälja, inte att använda.

– Vi vet att vissa köpt väldigt mycket av den här vallan och att vissa inte gjort det och det är mycket därför det har blivit en stor diskussion om det. Men ur ett rättviseperspektiv kan vi omöjligt tillåta att de som köpt mycket av det här ska kunna använda det ett, två eller tre år medan andra inte kan det, säger Carlsson.

Marie Carlsson/TT

Hässleholm

25 år i frisöryrkets tjänst

Jannie Svensson har varit frisör i 30 år.
Fotograf: Sofia Åström
Hässleholm
HÄSSLEHOLM En tidig dröm om att bli förskolelärare förvandlades till en vardag med saxen i handen, dagliga personmöten, och konstant utveckling i klipp och färg. Nu firar Jannie Svensson 25 år som ägare av frisörsalongen Hårstudio 11.

I år är det 25 år sedan Jannie Svensson började driva frisörsalongen Hårstudio 11 i centrum av Hässleholm. Tillsammans med sina anställda, varav tre är frisörer och en är barberare, firades detta jubileum med bubbel och ballonger för ett par veckor sedan.

– Det blev en mycket lyckad dag, vi rullade ut röda mattan och våra kunder vann priser, berättar Jannie Svensson. Firandet verkade även som en trevlig distraktion från vardagen, där coronapandemin är ett återkommande samtalsämne även i frisörstolen.

– Verksamheten fungerar trots pandemin väl. Vi har våra stamkunder som fortsätter att besöka oss, och god hygien ingår alltid i vår vardag. Vi spritar saxar, kammar och ytor och står med mellanrum när vi klipper, så att kunderna kan känna sig trygga, förklarar Jannie Svensson.

Drömmen om att bli frisör tog dock sin början för mer än 25 år sedan. Med ett intresse för barn ville Jannie som liten utbilda sig till förskolefröken, men under en prao i årskurs åtta på frisörsalong öppnades ögonen för att klippa och färga. Sedan dess har frisöryrket varit det enda som lockat, och än idag är detta Jannies stora passion i livet. Under en påbörjad frisörutbildning inleddes även anställningen som frisör på Hårstudio 11 år 1990, och ett par år senare tog den nyexaminerade 21-årige Jannie Svensson över salongen. Några av Jannies bästa minnen kommer från åren efter.

– År 2000 köpte vi grannlokalen och kunde göra salongen större. Då kändes den verkligen som min. Jag jobbade även ett år som färgtekniker för Loréal och fick se hur andra frisörer arbetade, och fick gå på visningar i Stockholm, berättar Jannie Svensson med ett leende.

Utöver dessa händelser är det alla personmöten som gör frisöryrket attraktivt. Frisörer träffar människor i alla åldrar, från bebisar som ska få sin första klippning till äldre stamkunder. Även kollegorna är viktiga för arbetet.

– Jag älskar att ta in elever som lär sig av oss, samtidigt som vi kan lära oss av dem. Vårt team är fyllt med toppenmänniskor som fungerar bra tillsammans, och jag hade inte varit någonting utan mina kollegor, uttrycker Jannie Svensson.

Arbetssättet kollegorna använder i salongen har förändrats mycket under 25 år. Idag är kunden i fullt fokus och snabba modetrender leder till att olika önskemål presenteras varje dag. Frisörerna på salongen måste därför konstant uppdatera sina förmågor och fortsätta utvecklas, något Jannie tycker är en rolig del av jobbet. På framtiden ser Jannie Svensson positivt.

– I framtiden vill jag gärna anställa en ung frisör för att täcka åldersspannet på våra kunder. Mitt mål är att under kommande år fortsätta vara hungrig efter ny kunskap och utvecklas ännu mer som frisör, säger Jannie Svensson.

Krönikor

Nu sköter vi oss själva – men blir ensammare

Krönikor
krönika

När jag började jobba på Norra Skåne för en väldans massa år sedan fanns det två lanthandlare på ett par mils radie från Perstorp. En i Häljalt och en i Ulfs! Först körde jag förbi den ena och sedan den andra på väg till jobbet eftersom jag bodde i Örkelljunga.

Idag finns det inte många lanthandlare kvar. Tänker på den i Norra Rörum, den fanns i alla fall kvar tills för några år sedan när jag bodde i Tyringe. Vet inte om den finns längre. Häromdagen hälsade jag på en bekant i Rickarum, där finns en lanthandel såg jag när vi körde förbi. Anderssons heter den visst. Lanthandelsdöden är sorglig, men fullt förståelig. Det går ju inte att driva en vettig affärsverksamhet när folk handlar i de stora livsmedelsbutikerna för att sedan komplettera handlandet med att kanske köpa ett par liter mjölk i lanthandeln. För så blev det ju på slutet.

Inte nog med att lanthandlarna är ett minne blott. Nu är väl kassörskorna det snart också. För nu scannar vi själva in våra varor (jag med) och slipper stå i kö, packa upp våra varor som slås in i kassan av en kassörska, som kanske småpratar lite vänligt med oss när bandet så sakteliga rullar fram med våra varor, packa ner varorna i kassar, för att sedan väl hemma packa upp dom igen.

”Det som inte finns på Lindvalls har aldrig tillverkats”, är namnet på en grupp på nätet.

Jag vet. Utvecklingen går framåt. Och jag vill verkligen inte vara någon bakåtsträvare. MEN visst bli vi lite ensammare i takt med utvecklingen. Allt färre människor att prata med under dagen. Förutom i sociala medier förstås, med lite lagom distans, så att många kan rasa och hata helt anonymt.

Jag minns när jag stod i kö på posten för att betala räkningarna. Milde tid! Lönen fick vi i ett kuvert på tidningens kontor. Kontanter.

Handlar på nätet gör vi också numera. För det är mycket billigare. Men där kan man bedra sig. I Östra Göinge där jag bor, och nu tänker jag med berått mod göra lite smygreklam, har vi en butik som heter Lindvalls järnhandel. Den älskar jag. För vet ni. Dom har allt. Nästan. ”Det som inte finns hos Lindvalls har aldrig tillverkats”, är namnet på en grupp på nätet. Är benägen att hålla med. Förra sommaren skulle jag köpa en urkärnare. Fick för mig att göra körsbärssaft och hade fullt sjå med att räkna ut hur i alla sina dagar jag skulle få ut kärnorna. Läste på nätet att det finns något som heter urkärnare. Man bara la körsbäret i nämnda grej och splash, flög kärnan ut. Typ. De jag hittade på nätet var halvdyra. Gick till Lindvalls, där fick jag en för halva priset jämfört med dom på nätet.

Så är det ju det där med goda råd. Det kan man få hos Lindvalls. Och i de bruna lådorna bakom den gamla köpmansdisken finns allt i till exempel skruv- och spikväg bara för att nämna något. Och så känslan att gå in genom dörren där så många har gått in före mig. Den ombonade känslan av att få personlig service, precis som det var hos våra lanthandlare på den tiden det begav sig.

Nej, utvecklingen är som den är. Men visst kan det kännas lite sorgligt att möten mellan människor i vardagen nu verkar bli allt sällsyntare. Då känns det bra att den gamla ärofyllda butiken i Broby som heter Carl Lindvalls AB och lär ha sett dagens ljus 1939 fortfarande lever och mår bra. Som innehavaren sa till mig häromdagen: ”Vi tänker hänga med i lika många år till”. Det känns liksom lite tryggt.

Maja Ögren Andersson är journalist och författare.

NÄSTA ARTIKEL