Annons

Svårt att bryta mot EU-regler

Opinion Förmodligen grämer sig Vänsterpartisten Malin Björk över sitt beslut att vara transparent och öppen.
Opinion • Publicerad 14 maj 2019 • Uppdaterad 25 november 2021

Förmodligen grämer sig Vänsterpartisten Malin Björk över sitt beslut att vara transparent och öppen. Under lång tid var hon den enda som redovisade kvitton från den så kallade kontorsersättningen på 40 000 kronor. Kanske känner hon att granskningen av hur hon använder dagtraktamentet är orättvis precis innan Europavalet.

Dagtraktamentet på 3000 kronor är tänkt som en ersättning för de som inte är skrivna i Bryssel, vilket Björk är. På sätt är kritiken rimlig: Bryssel är överraskande billigt att bo i och man kan absolut klara sig utan traktamente på 3000 kronor om dagen. Björk har själv givit förklaringen att hon använt traktamentespengarna för resor till Sverige och hotell. Även kontorsersättningen på 40 000 i månaden kan användas för resor till Sverige och man ska hypotetiskt inte behöva använda traktamentet till det. Björk hänvisar till att hon avtalat det så med parlamentet och inte brutit mot några regler.

Annons

Det är säkert sant, även om det antal dagar Björk varit på resande fot inte stämmer riktigt mellan de summor hon fått ut SVT:s granskning.

De uppgifter som SVT fått fram är inte lätta att komma över. De borde vara det, men parlamentets ekonomiska administration är inte lätt att komma åt. Kanske har något velat visa att Björk är lika god kålsupare som någon annan genom att berätta hur hon använder sitt traktamente.

Björk är inte problemet, även om hon som vänsterpolitiker som kritiserar girighet och vinsthunger i olika former borde vara extra försiktig med sitt eget ekonomiska beteende. Problemet är ett alltför tillåtande och vagt formulerat system. Man kan nästan alltid göra som Björk och hänvisa till att man inte brutit mot några regler, eftersom det är ganska svårt att göra det. En av de få avgränsningar som finns är att pengar från EU inte får slussas tillbaka in i partiet på hemmaplan och användas för att stärka dem lokalt. Man kan höra absurda historier om ledamöter som fått betala tillbaka enorma summor på grund av fusk. Ett exempel är Marine Le Pen, ledare för högerextrema Nationell samling, som fick betala tillbaka nästan tre miljoner. Den springande punkten i fusket var att hon avlönat en assistent som visade sig jobba för partiet nationellt, inte att hon missbrukat EU-medel i allmänhet.

Vad kan man göra åt det? Det uppenbara svaret är att man stramar upp system, så det blir tydligare och mindre tillåtande. Tyvärr är det orealistiskt. Detta är en av de negativa aspekterna av EU, som man måste vara skeptiskt till oavsett hur Europatillvänd man är: det finns för mycket manöverutrymme för att dryga ut sin inkomst genom metoder som inte är olagliga eller regelvidriga, men kanske borde vara det. Det finns många som gillar det systemet, inte minst för att de gynnas av det. Det finns med andra ord i princip ingen chans till en regeländring.

De svenska partierna och kandidaterna borde fundera på att erbjuda väljarna en garanti för att de kommer att handskas ansvarsfullt med de frestande resurser som finns att få och för att de ska redovisa öppet. Om inget radikalt händer är det bara informella ”kontrakt” och löften man kan hoppas på från svenska MEP:ar.

Martina JarminderSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons