Ulrika Olsson känner sig hemma när hon är på ridanläggningen på Österås, men förhoppningen är att den inom en snar framtid kan moderniseras. Foto: Stefan Sandström
Ulrika Olsson, Hässleholms Ridklubb, Nominerad till Bedrupsstipendiet 2019. Foto: Stefan Sandström
Ulrika Olsson, Hässleholms Ridklubb, Nominerad till Bedrupsstipendiet 2019. Foto: Stefan Sandström
Ulrika Olsson, Hässleholms Ridklubb, Nominerad till Bedrupsstipendiet 2019. Foto: Stefan Sandström

Hon är spindeln i ridklubben

Ulrika Olsson basar över 354 medlemmar, har personalansvar över sex anställda och är drivande i utvecklingen av anläggningen på Österås.
Ja, hon är helt enkelt spindeln i nätet i Hässleholms ridklubb.

En förening utan en driftig styrelse kan inte utvecklas och en styrelse utan hjälpsamma medlemmar orkar inte göra så mycket jobb, men i Hässleholms ridklubb finns inte de problemen. Där är styrelsen bemannad till sista plats, och engagemanget bland medlemmarna är stort.

– Jag kan väl känna att vi är så många i föreningen som jobbar med detta tillsammans så det är inte bara jag själv som ska vara nominerad. Helst skulle jag vilja ha med mig allihopa, säger Ulrika Olsson som suttit med i klubbens styrelse sedan 2012 och varit ordförande sedan 2013.
Vägen in i klubben gick via barnen Maja och Kalle som började rida, men Ulrika har haft hästintresse i princip hela livet.
– Jag började på ridskola i Matteröd utanför Mala när jag var nio år, och sen har jag ridit i USA, Lund och hos mina svärföräldrar.

Ulrika rider lite fortfarande men framför allt leder hon cirka 350 medlemmar och sex anställda i Hässleholms ridklubb, en klubb som de senaste fem åren ändrats en hel del.
– 2015 tog vi över allting när arrendatorn lämnade. Vi var i valet och kvalet om vi skulle ta över det som ideell förening, men vi tog det beslutet. Så uppdraget ändrades ju lite när vi tog över alla hästar och all personal och det har varit en tuff resa, inte minst ekonomiskt, säger Ulrika.
Anläggningen på Österås, som de delar med Hässleholms hästsportförening, har ett antal år på nacken, och för att kunna utveckla föreningen behövs det både bättre och mer lokaler.
– Båda föreningarna vill utveckla sina verksamheter, men där är helt enkelt inte plats i ridhuset.

Ska man sätta fingret på en specifik sak så är det aktivitetsytorna, som hagar och stall, som behöver bli större och modernare helt enkelt.
– Det handlar om arbetsmiljö för vår personal och för våra medlemmar, och sen så har vi stor efterfrågan på vår verksamhet och vi behöver växa för att vi ska få ekonomi i det. Man kan säga att vi står i en brytpunkt. Det går att göra det litet och väldigt exklusivt och dyrt, men det vill vi inte. Vi vill att så många som möjligt ska få tillgång till sporten.
Detta arbetet har i praktiken pågått sedan föreningen tog över 2014, och en bit på vägen har de kommit.

– Alla partier i princip har varit hos oss och fått verksamheten presenterad och jag tycker att vi fått gehör. Sen har vi haft en god dialog både med fritidsnämnden och förvaltningen, och med kommunledningen, säger Ulrika Olsson som är noga med att poängtera att de inte vill jämföra sig med andra idrotter när det kommer till bidrag och liknande.
– Vi vill finnas på samma premisser som alla andra, men vi vill inte att det ska bli sämre för någon annan utan vi vill vara på samma nivå. Vi har alltid sagt att vi vill vara ett bidrag till kommunens fritidsutbud, och att det är bra för en kommun att ha en varierad fritid med många olika valmöjligheter. Att det är attraktivt för barnfamiljer.

Parallellt med arbetet att få till större verksamhetsytor och att driva föreningen, som är som ett litet företag, framåt har även andra projekt hållits igång. Ett av dem är ett samarbete med Jägersro för kurser i körning.
– Det har varit jättestor efterfrågan på de kurserna, och det har varit lite blandade åldrar på de som varit med där. En del kanske inte vill rida men vill lära sig köra, och sen har vi haft vissa funktionshindrade som inte kan sitta till häst men som kan sitta i vagn.
Ulrika och ridklubben har fler projekt och idéer på gång.
Bland annat tittar de på ett utvecklingsprogram som ska få ridskoleryttarna att kunna stanna kvar längre i sporten utan att vara tvungen att köpa en egen häst. Ett annat område som Ulrika gärna vill utveckla är klubbens samverkan med rehab för funktionshindrade.

En tredje sak som det finns tankar på är att ha fritidshem.
– Hade vi haft adekvata lokaler så tror jag det hade fungerat alldeles utmärkt. Det finns redan i olika kommuner, bland annat i Lund. Jag kommer själv från skolans värld och jobbar övergripande med det, och tror absolut att det är en realistisk tanke.
Så trots att arbetet med större och modernare aktivitetsytor ännu inte gått i mål så ser Ulrika Olsson och Hässleholms ridklubb ljust på framtiden.
– Vi har aldrig haft så stor efterfrågan. Vi har aldrig varit så genomlysta av olika myndigheter och verk som nu. Vi har aldrig haft så bra koll på vår verksamhet som vi har nu och så duktig personal. Men nu kan vi inte lappa och laga längre för att få riktig snurr på det, säger Ulrika.

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Kan du lita på Skånetrafiken?

Loading ... Loading ...