Staten måste ge mer stöd till kom­munerna

Eko­no­mi­rap­porten från Sve­ri­ges kom­muner och lands­ting (SKL) re­do­visades i mån­dags. Som van­ligt varnar SKL för stora un­der­skott som kräver stora skat­te­höj­ningar för kom­munerna

Risken med de åter­kom­man­de larmen är att SKL ropar på vargen så ofta att rege­ringen slutar lyssna. Men visst finns det fak­torer som ger an­led­ning att varna.

När an­delen äld­re blir högre sam­ti­digt som även barn och ung­domar blir fler får var­je yr­kes­ar­be­tan­de fler att för­sörja över skatt­se­deln. Efter­som det är kom­munerna och re­gi­onerna som har hu­vud­an­svaret för så­väl skola som äld­re­om­sorg och sjuk­vård, som dessa grupper an­vänder mest, ökar kost­naden ex­tra myc­ket.

För kom­munerna kommer ock­så flyk­ting­mot­tag­ningen att leda till ökade kost­nader när många pas­se­rat två­års­gränsen och statens di­rekta bi­drag upp­hör utan att alla kommit i jobb och där­för blir be­ro­en­de av för­sörj­nings­stöd, som kom­munerna står för.

Att kom­mun­sek­torn år pressad visas av att var fjär­de kom­mun gick med un­der­skott för­ra året och näs­tan hälften av re­gi­onerna. Det be­ror inte över­allt på bristande eko­no­misk styr­ning i vissa kom­muner.

Eko­no­mi­rap­porten läggs fram i ett läge där statens ekonomi byggts upp till att vara myc­ket stark, sam­ti­digt som kom­mun­sek­torn utarmas av allt fler stat­liga krav utan full­stän­dig fi­nan­sie­ring, inte bara på flyk­ting­om­rå­det.

Där­för är kravet från SKL helt rim­ligt, att staten måste öka stödet. En del av ök­ningen kan ske ge­nom att om­vandla riktade bi­drag till all­mänt bi­drag, vilket borde vara ett för fi­nans­mi­nis­tern bil­ligt men bra sätt att ge ett ef­fek­tivare stöd till kom­mun­sek­torn. De riktade bi­dragen leder ofta till ökade kost­nader för den kom­mu­nala verk­sam­heten.

I ja­nu­a­ri­av­talet mel­lan rege­ringen och C och L utlovas för­stärk­ning av de all­männa bi­dragen till kom­munerna. Det måste fi­nans­mi­nis­ter Magdalena Andersson leva upp till.