Ryss­land har gått från ett kallt krig till ett an­nat

Ryss­land är ett eu­ro­pe­iskt land fram­hålls ofta. Men en­ligt den ti­digare am­bas­sa­dören i Moskva Tomas Ber­tel­man, som samlat en del av sina rap­porter och ar­ti­klar från Moskva i en bok, Från ett kallt krig till ett an­nat (Med­ströms bok­för­lag); gäller det inte po­li­tiskt. Den ryska tra­di­tionen leder ryska po­li­ti­ker till mot­sätt­ningar med Väst, för­kla­rade han vid ett re­lea­se­se­mi­na­ri­um.

Ber­tel­man var am­bas­sa­dör i Moskva 2008-2012, allt­så i hu­vud­sak un­der Medvedevs tid som pres­i­dent. Han uttalade ofta am­bi­tioner om mo­der­ni­se­ring av den ryska ekonomin. Men i prak­tiken ledde det inte till någ­ra re­sul­tat. De öpp­ningar för li­be­ralare ekonomi som fanns un­der 1990-talet kom av sig.

Länge hade Ryss­land goda kon­takter med EU, bland an­nat två år­liga topp­mö­ten. Ef­ter Ge­or­gi­en- och fram­för allt Ukrai­na­kon­flikten råder när­mast is­ky­la.

Detta till­sam­mans med ol­je­pris­raset har gjort att Putins ställ­ning i den ryska opi­ni­onen rasat. Det för­klarar san­no­likt den växande re­pres­sionen i Ryss­land, där minsta kri­tik mot makten kan leda till fängslanden.

Lo­kala pro­tester sprids över nätet, trots för­sök från myn­dig­heterna att kon­trol­lera el­ler bloc­kera sådant. Den stora frå­gan nu är vad som händer 2024 när Putin sis­ta pre­si­dent­pe­ri­od är slut.

För­hopp­ningarna om en de­mo­kra­ti­se­ring är inte stora. Men miss­nö­jet är nu lika starkt som 2011-12 när mass­de­mon­stra­tioner i Moskva hotade Putins ställ­ning. Går det att sti­mu­lera fram tövä­der om fem år?

Yng­ve Sunesson