Fortsatt kris för Liberalerna i SCB
Mätningar mellan valresultat är egentligen rätt ointressanta. Den senaste mätningen från SCB är i någon mån ett undantag. Dels på grund av att den inträffar efter ett Europaval med en viss maktförskjutning och dels för att den bekräftar att Liberalerna går in i valet av ny partiledare under riksdagsspärren, vilket kan påverka vem de väljer. Det måste vara någon som kan ge en tydligare bild av vad Liberalerna står för, eller att döma av siffrorna inleda ett förnyelsearbete av politiken.
Kanske gynnar detta Nyamko Sabuni snarare än Erik Ullenhag: den senare kan kännas ”för snäll” för ett parti i kris och det är förmodligen frestande för Liberalerna att testa vilket väljarstöd som någon som ligger närmare Moderaterna än den ”snällism” som Liberalerna anklagades för när de fortfarande hette Folkpartiet ger.
Man kan fundera på om det finns en grupp väljare som har varit motvilliga SD-sympatisörer och egentligen vill rösta på ett annat ”hårda-tag”-parti om det finns möjlighet. Att Kristdemokraterna stjäl väljare från SD tyder på det. KD kan vara lyckliga över rekordsiffran 13 procent. Så högt väljarstöd har de inte varit i närheten av sedan Alf Svenssons tid. Å andra sidan är det olyckligt för dem att de rusar efter ett val och inte före. Vad de får i mätningar nu säger lite om vilka chanser de har i nästa riksdagsval, även om det är fördelaktigt att vara i opposition och slippa bära hundhuvudet för den gångna mandatperioden.
Martina Jarminder
