Olika per­spek­tiv på håll­bar­het

Det smarta landet är ti­teln på en ny­ut­kom­men bok, som LRF:s av­gå­en­de vd An­ders Källström tagit ini­tia­tiv till (8tto/Volante för­lag). Det blir hans tes­ta­men­te ef­ter tio år i bon­de­or­ga­ni­sa­tionens led­ning.

Tanken på boken föddes un­der för­ra årets torka. ”Vad som håller på att hända med kli­matet och vikten av håll­bar­het ur flera per­spek­tiv blev plöts­ligt mer kon­kreta och på­tag­liga”, an­g­es som mo­tiv för boken på om­sla­get.

Han har fått hjälp med boken av jour­na­listen Maria Soxbo som in­ter­vjuat tolv de­bat­törer som fått ge sin bild av ”det smarta landet Sverige”. Tanken är att stad och land be­höver varandra och kan lyfta varandra för att skapa det smarta landet.

I ett ef­ter­ord be­tonar hans ef­ter­trä­da­re Anna-Ka­rin Hatt att LRF:s med­lemmar i de gröna när­ingarna ”har nyc­klarna i om­ställ­ningen” ge­nom att pro­du­cera de håll­bara rå­va­rorna och bräns­lena som be­hövs för att nå kli­mat­målen.

Professor Bo­dil Jönsson, mest känd för sina tankar om tid, skriver själv om att för att skapa en lång­sik­tigt håll­bar ut­veck­ling krävs ”lång­sik­tigt håll­bara män­ni­skor”. Med det menar hon bland an­nat att män­ni­skor måste ha större möj­lig­heter att själva välja var de vill bo för att bli lång­sik­tigt håll­bara.

Bo­dil Jönsson är med sina 77 år den äldsta av de med­ver­kan­de. Yngst är LRF Ung­domens ord­fö­ran­de Emilia Astrenius Wi­der­ström. Hon be­tonar att vil­lig­heten att be­tala bättre för maten be­höver öka för att det svenska lant­bruket ska kun­na pro­du­cera mer. Då måste ock­så fler för­stå hur bön­derna ar­be­tar och för­de­la­rna med svenskt jord­bruk.

Det tar ock­så pro­fes­sor Johan Kuy­len­st­ier­na upp. Kli­mat­frå­gan gör att fler vill äta lo­kal­pro­du­ce­rat och mat som pro­du­cerats med låg kli­mat­på­ver­kan. Där ligger Sverige långt fram­me.

Han pekar på att jord- och skogs­bruket har för­må­gan att binda kol­di­ox­id från at­mo­sfären ge­nom kol­in­lag­ring i marken. Där­med kan jord­bruket bi­dra till nettonollmålet.

Jord­bruket är ”en av grund­pe­la­rna för mänsk­lig­hetens över­lev­nad”, be­tonar han och vill värna åker­marken.

Men boken tar upp en be­tyd­ligt bredare syn på håll­bar­het. Hel­e­na Paulsson, land­skaps­ar­ki­tekt an­ställd på ÅF, pekar på att i dag bor hälften av jordens be­folk­ning på tre pro­cent av jordens yta. Hur städerna pla­neras har där­för stor be­ty­del­se. Hon tar Kö­pen­hamns pla­ne­ring med ”gröna kilar” som ett gott ex­em­pel. Stads­pla­ner­ingen, kol­lek­tiv­tra­fiken och ar­ki­tek­turen är vik­tiga för att kun­na för­ändra att allt­fler städer är seg­re­gerade.

Kommunalrådet i Stor­u­man Tomas Mört­sell (C) ger ett an­nat per­spek­tiv: ”na­tio­nell och ibland re­gio­nal klå­fing­rig­het (...) i vissa fall helt för­hindrar oss att ut­veckla våra möj­lig­heter”. Som flera andra pekar han på di­gi­ta­li­se­ringen som en lika vik­tig för­ut­sätt­ning som elekt­ri­ci­teten var för hund­ra år se­dan.

Det­sam­ma gör pro­fes­sor Per Öd­ling, som ock­så be­tonar vikten av livs­långt lärande.

Som så många vill han att Sverige går före. Det kan spela roll, för snart kan­ske Tysk­land följer ef­ter och då har det kon­se­kvenser för fö­re­tagens fi­nanser och då leder det till om­ställ­ningar.

Den tron ligger till grund för boken, som är väl värd att re­flek­tera över.