”Du får inte vika ner dig”

Vi börjar med det spektakulära. Dakarrallyt 2009. Annie Seel har vurpat, brutit näsan och kanske fått hjärnskakning. Trots det leder hon. Men eländet fortsätter och nu står hon i sanden, lutar sig framåt och försöker dra axeln på plats. Efter ett par timmar hörs smattret från ambulanshelikoptern.

Som enda svenska förare har Annie Seel genomfört Dakarrallyt på både två och fyra hjul. Hon var också den första kvinnan som körde alla de stora offroad-tävlingarna.

Vi sitter i hennes kök i lägenheten som en gång i tiden var hennes föräldrahem. Som flicka var hon hästtokig och det blev senare lätt att byta sadel. Att mocka i stallet var ungefär detsamma som att meka i garaget. Pappa Peppe visade henne handgreppen med motorer. Han avled när Annie var 16 år och hon ärvde hans verktygslåda, började skruva och smörja själv. Kolv för kolv fick hon kontroll.

Mycket stryk har hon fått på vägen.

Dagarna efter intervjun ska Annie och några vänner, däribland bästa väninnan och en gång en av Sveriges vassaste enduroförare Camilla Arnalid, åka enduro i Spanien. Lusten att upptäcka världen fortsätter.