Opinion

Sök bred enig­het om mi­gra­tions­po­li­tiken

Opinion
Opinion Asyl­rätten så­väl som hu­ma­ni­teten måste värnas.
PREMIUM

Så har riks­dagen be­slutat för­länga den till­fäl­liga mi­gra­tions­lag­stift­ningen som rege­ringen drev ige­nom till­sam­mans med M och SD hösten 2015. Nu gick de båda par­tierna emot delar av be­slu­tet på grund av någ­ra vik­tiga för­änd­ringar. Det gäller fram­för­allt att familjeåterförening blir möj­lig även för flyk­tingar som fått till­fäl­ligt up­pe­hålls­till­stånd på grund av krig, inte per­son­lig för­föl­jel­se.

Där­emot stödde Kristdemokraterna, som an­nars ändrat kurs till en be­tyd­ligt hårdare mi­gra­tions­po­li­tik, familjeåterföreningar. För­änd­ringen lär inte be­tyda nå­gon stor an­storm­ning av nya flyk­tingar, men det är orim­ligt att un­der lång tid stänga små barn ute från en av el­ler båda sina för­äl­drar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Hyckleri och populism kring fotbollsbeslut

Opinion
Opinion

Både fotbollsförbund och politiker tjatar nu på att Folkhälsomyndigheten ska tillåta att elitfotbollen kommer igång. Flera andra länder har minsann fått starta sina ligor. Tyskland har startat och Spanien är på gång och dessa länder har varit värre drabbade av corona än Sverige, heter det. Ändå har politikerna i dessa länder tillåtit ligorna att komma igång.

Jag har tyckt mig märka att många av dem som nu tjatar om fotbollsstart tidigare varit de som klagat mest på att Folkhälsomyndigheten och regeringen varit för släpphänta i hanteringen av coronapandemin. Många av dem har velat stänga ner Sverige helt som till exempel Spanien och Tyskland har gjort. Därför känns det lite som att deras huvudsysselsättning är att klaga på Folkhälsomyndigheten och den svenska strategin, annars förstår jag inte logiken.

Och det känns onekligen konstigt att länder som stängt ner nu verkar så pass oförsiktiga när de säger ja till ligastarter. Skillnaden är kanske att i dessa länder är det politiker som beslutar om frågor kring coronapandemin. I Sverige låter vi experterna på Folkhälsomyndigheten fälla avgörandet. Det kanske är det som retar vissa.

De politiker som drar en lans för elitfotbollen känns bara populistiska. Visst är fotbolls-Sverige hårt drabbat, men det är också andra idrotter och inte minst andra branscher såsom besöks- och restaurangbranscherna. De sistnämnda drabbades först och hårt av pandemin och gissa vilka som får ta smällen om fotbollen startar igen? Att problemen drabbar andra branscher tycks fotbollen och vissa politiker strunta i. Hyckleri heter det.

Opinion

Systemfel i äldreomsorgen

org-3c623b90-5641-4bb3-b7ba-64590ecad66a.jpg
Opinion
Opinion

Äldreboenden har drabbats förfärligt av coronavirusets härjningar. På vissa boenden har smittan smugit sig in och spridits oroväckande mycket, som till exempel på Valltorp i Helsingborg där en tredjedel av de boende har avlidit till följd av covid-19. Vad det beror på lär kommunens politiker och chefer analysera framöver.

Tonläget i media kring coronapandemin är lätt uppskruvat och media rapporterar nästan för mycket kring pandemin. De dagliga presskonferenserna gör förstås sitt till, med ideliga siffror kring avlidna och nya beslut. Fokuset på corona är stort, vilket gör att man glömmer att människor dör i influensa varje år. Covid-19 är en ny, mycket smittsam, sjukdom utan botemedel som sprids över världen, men samtidigt får vi inte glömma att särskilt äldre dör i ”vanlig” influensa varje år. De dödstalen får inte lika hög uppmärksamhet, men förefaller inte skilja sig enormt mycket från coronaviruset. Det vore klokt att göra en jämförelse och se om och hur arbetssättet skiljer sig mellan den kända och okända influensan.

Hur äldreomsorgen är organiserad är en fråga som borde diskuterats mer omfattande för länge sen. Det positiva med coronapandemin är att det sätter ljuset på de svaga länkarna i samhället och det måste vi göra något åt så vi är beredda inför nästa pandemi.

Både inom särskilda boenden och inom hemtjänsten är personalomsättningen hög. Det kan bero på både låga löner och dåliga arbetsförhållanden. Delade turer, där man arbetar några timmar på morgonen, är ledig mitt på dagen och återgår i tjänst framåt kvällen, vem står ut med det i längden? De lediga timmarna mitt på dagen är svåra att göra något vettigt med. De delade turerna har diskuterats länge, men arbetsgivaren har svårt att släppa dem eftersom de troligen sparar pengar. Frågan är emellertid om det är en besparing i långa loppet. Många arbetar deltid, vilket också har diskuterats under många år. Flera kommuner har tagit beslut om att erbjuda alla heltidstjänster, men det finns de som ändå inte vill arbeta heltid. Det kan bero på att man inte vill eller orkar, men också på att arbetet inte är tillräckligt bra planerat. Man kan tänka sig att lite nytänkande skulle behövas för att ändra på detta.

Lönen för undersköterskor är låg och det motiverar inte tillräckligt många att söka sig till yrket. Dessutom är inte alla utbildade undersköterskor och då blir lönen ännu lägre. Det är brist på personal och kommunerna jobbar på olika sätt för att höja intresset. Hittills har arbetsgivaren, oftast kommunerna, tvingats ”ta vad de får” och därefter genomföra egna kortutbildningar. Omsättningen av personal påverkar organisationen, för att inte tala om vad det påverkar de äldre som är beroende av hjälpen. Tänk att få hem nya människor hela tiden som ska hjälpa dig med det mest intima. Det är förvånansvärt att inte fler protesterar, men samtidigt är de gamla en svag grupp i opinionshänseende. De är själva för orkeslösa och troligen uppfostrade i att man inte ska klaga, och deras anhöriga är ofta för slutkörda för att orka dra igång någon protestkampanj.

Vissa äldreboenden runtom i landet har drabbats hårdare av covid-19 än andra. Vad skillnaden beror på återstår att analysera när coronakrisen är över, men berömmet som Socialstyrelsen gav Malmö stad vid presskonferensen förra veckan kan vara en fingervisning. Trots att Malmö är en storstad med många utmaningar lyckades man snabbt hejda smittan. Malmö agerade skyndsamt och införde hårda restriktioner kring besök redan innan det kom regeringsbeslut om besöksförbud inom äldreomsorgen. Ett nära ledarskap lyfts fram som en framgångsfaktor, vilket inte är särskilt förvånande. Ett gott ledarskap och kompetenta medarbetare har alltid en stor roll i komplexa organisationer.

En positiv faktor med coronaviruset är att intresset har ökat för att söka sig till olika vårdutbildningar. En högre status och högre lön kan ge oss en ännu bättre sjukvård och äldreomsorg efter coronakrisen.

Opinion

Någon åsiktskorridor finns inte om corona

Opinion
Opinion

Som vanligt numera när en minoritet får mothugg eller inte får den uppmärksamhet som debattörerna tycker sig förtjäna kommer en debatt igång om ”åsiktskorridor”, som skulle förhindra att åsikter som inte är förenliga med den som dominerar debatten får komma till tals.

Oftast är det en debatteknik som saknar grund. Det gäller också för de debattörer som framför kritik mot Folkhälsomyndigheten.

Politiskt är det närmast total enighet om att sluta upp bakom Folkhälsomyndighetens linje om relativ öppenhet. M-ledaren Ulf Kristersson kräver fler tester snabbare, och Nyamko Sabuni (L) har ställt sig på fotbollförbundets sida och krävt snabba beslut om att börja spela elitfotboll igen. Jimmie Åkesson (SD) har satt sig i karantän i Sölvesborg och har inte hörts av.

Men när 22 forskare i april skrev en artikel i Dagens Nyheter blev det verkligen inte tyst. De fick publicering, de fick medverka i radio och tv och de fick repliker. Att det blev ett ganska högt tonläge och ibland överdrivna personpåhopp kan de skyla sig själva för, eftersom de betecknade FHM som ”tjänstemän utan talang” och hade delvis felaktiga siffror som grund för sin åsikt.

Någon brist på debatt har det inte varit sedan heller. Någon åsiktskorridor finns inte om pandemin, även om det bland beslutsfattarna råder stor enighet - än så länge. Så fortsätt föra debatten, försök inte ta på offerkoftan att det inte går att komma till tals med alternativa synsätt.

Yngve Sunesson

Opinion

Sabuni är en lyssnande ledare

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni måste kunna lyssna på kloka rådgivare utan att syftet ifrågasätts, menar Sandra Pilemalm, Liberalerna Lomma-Bjärred.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Debatt

Sämre samhällsutveckling om kvinnliga partiledare inte får lyssna till mansdominerade branscher

Nyligen avslöjade Svenska Dagbladet att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni står så nära lobbybyrån Nordic PA, som har Scania som uppdragsgivare, att partiets politiska dagordning påverkats. Att Liberalerna redan 2017 innan Sabuni tillträdde fattade beslut om att elektrifiera trafik förbises. Beskyllningarna är svagt underbyggda. Debatten om lobbyism är dock viktig. Den visar också att manöverutrymmet inte är lika stort för kvinnliga politiker om de vill leda en politisk utveckling där kontakt med traditionellt manliga branscher som elektrifiering av lastbilar är nödvändig.

Redan när Sabuni tillträdde som partiledare var hon tydlig med att hon skulle vara en lyssnande partiledare och ta in reflektioner från såväl partiveteraner som nya medlemmar och näringslivet.

Senaste svaret till föreningen Liberalerna Lomma-Bjärred löd: ”Era frågor är relevanta och det kommer finnas anledning att återkomma till dem. Men ännu viktigare är vad ni anser vi borde göra för att möta de olika utmaningarna.” Nyligen skrev också liberalernas ledning till alla partimedlemmar och bad dom prioritera vad partiet ska göra. Politikens framtid ligger enligt min mening i att fler rikspolitiker lyssnar på lokalpolitiker och öppnar upp interna processer så att fler får inflytande. Det visade också demokratiutredningen 2014. Betänkandet SOU 2016:5 fick rubriken: Låt fler forma framtiden.

Mer öppenhet när det gäller lobbyism behövs i Sverige. I USA kan man se varifrån enskilda politiker fått bidrag ner till 3 dollar. Det borde vi införa i Sverige också. Idag ses det knappast som en nyhet att LO och Kommunal har flitig kontakt med det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Demokratiutredningen slog fast att det inte är önskvärt att registrera lobbyister. Varför? Jo, de flesta som karaktäriserades som lobbyister var intresseorganisationer och ideella organisationer. Grundläggande är också att det inte är något fel att organisationer försöker påverka beslutsfattare.

Nyligen hade Expressen en artikel där ingressen inleds med att Sabuni inte skriver sina tal själv. Det är få partiledare som gör det. Moa Berglöf numera på Sydsvenskan skrev Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan” tal. Mäns och kvinnors kontakter med näringslivet värderas olika, i minnet finns Cecilia Wickströms påtvingade avgång tätt innan EU-valet. Hade Sabuni varit man hade det hetat att hon var strategisk och hade en förmåga att omge sig med ett nätverk av kloka rådgivare.

Politik är en förtroendebransch. I grunden finns en försäkran som bäst motverkar maktmissbruk och korruption. Rösta fram de makthavare vi har förtroende för och rösta bort de vi inte har förtroende för. Det vore högst olyckligt om kvinnor blir bortröstade för att de lyssnar och har nätverk inom näringsliv och arenor som traditionellt räknas som manliga.

Sandra Pilemalm

Liberalerna Lomma-Bjärred

Ledamot Kommunstyrelsen

samt Kommunstyrelsens Arbetsutskott KSAU Lomma Kommun

Ordförande och gruppledare Liberalerna Lomma-Bjärred

Opinion

Bra att staten tar kostnaden för tester

Tre kvinnor med social distans framför tre svenska flaggor. De står vid varsin talarstol.
STOCKHOLM 20200519Fr v Harriet Wallberg, testkoordinator, socialminister Lena Hallengren och Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, håller en pressträff om tester för covid-19.Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Under en längre tid har det bråkats om covid19-tester. Mellan partier, mellan regioner och riksnivå, mellan smittskyddsläkare och förståsigpåare. Socialminister Lena Hallengren har försökt få regionerna att ta ansvaret, men de har tyckt det varit statens ansvar. Man kan tolka det som att socialministern nu krupit till korset då hon meddelar att statens ska bekosta testerna, åtminstone merparten.

Det verkar inte helt enkelt att ge order om att bygga ut testningen. Det krävs provtagningsutrustning, skyddsutrustning och labbkapacitet. Och ett system för att överlämna svaren från testningen, som enligt smittskyddsläkaren i Skåne, Eva Melander, ska lämnas av läkare. Åtminstone i de fall där svaret innebär att provlämnaren har smittats av covid19.

Frågan är också varför man ska testa många. Personen kan vara fri från covid19 vid testningstillfället, men det kan snabbt ändras. Det är därför Folkhälsomyndigheten spjärnat emot masstestning. En del hävdar att det vore bättre att testa om människor har antikroppar mot viruset. Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men det är förstås en fråga om hur man använder pengar på bästa sätt.

Testkoordinator Harriet Wallberg framhåller att fler på äldreboenden måste testas och det låter som en rimlig slutsats, eftersom många riskgrupper finns där. Oavsett vad man tycker om nyttan med tester är det bra att staten tar ansvaret för finansieringen. Det är inte tid att bråka om fördelningen och genomförandet förrän coronakrisen någon gång är över.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

Är fotboll verkligen livet även i coronatider?

org-05c59eeb-4d8f-4326-9d04-99f0c556717e.jpg
Opinion
Opinion

Det finns många som längtar efter att se fotboll som inte är en reprismatch från 1994. Som är en match i nutid så det blir spännande att heja på sitt lag. Fotbollsförbundet är mer än lätt irriterade över att elitfotbollen inte får komma igång - Folkhälsomyndigheten avvaktar att ge besked.

Folkhälsomyndigheten säger att de inte har ”för avsikt att särbehandla fotbollen”, men det verkar vara vad Svensk Elitfotboll vill. De jämför med andra europeiska länder som gjort andra bedömningar och startat sina ligor. Man säger att man är belagd med yrkesförbud och tar på sig stora offerkoftan.

Självklart är det en allvarlig ekonomisk smäll för klubbarna, men det känns onekligen konstigt att ett spel ska vara så viktigt. En spelstart innebär att fotbollen får sponsorer som räddar spelarnas lön och det är därför förbunden skriker såpass högt. Matcherna skulle spelas utan publik på plats, men den stora publiken sitter framför tv:n, ofta på sportbarer, eller datorn, och man lägger pengar på att spela på resultat. Människor kommer att samlas på andra platser för att heja på sitt lag och ett antal öl kommer att intas som minskar omdömet och den sociala distansen.

Det är stötande att fotbollen ska vara så viktig när människor fortsätter dö i corona och Sverige har höga dödstal jämfört med många andra länder. Det finns andra branscher som också lider av coronakrisen och som känns viktigare för samhället än vad en sport är.

Opinion

Miljarder till infrastruktur

Tre män arbetar på järnvägsräls.
Underhåll av järnvägen är välbehövligt.
Fotograf: Bezav Mahmod/SvD/TT
Opinion
Opinion

Det kommer ganska många miljardpaket från regeringen och samarbetspartierna under coronakrisen. Det behövs satsningar för att motverka problemen som uppstått genom pandemin. Nu kommer 1,2 miljarder till bredband, väg och järnväg. Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson fick äran att presentera satsningen.

203 miljoner går till bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Det är de pengar som Jordbruksverket nyligen prioriterade bort till förmån för, enligt verket, viktigare åtaganden. Det var knappast meningen när Jordbruksverket fick dem från början, men verket ansåg att pengarna kunde användas till annat. Anders W Jonsson konstaterade på pressträffen att coronakrisen understrukit behovet av ett väl utbyggt internet. Pengarna är alltså inte nya, men bra att Centerpartiet nu förhandlat fram så att bredbandsutbyggnaden kan fortsätta. Det är viktigt inte minst för dem som bor på landsbygden. Centerpartiet har kämpat för en så kallad digital allemansrätt under många år och det vore verkligen på tiden om den blev verklighet. Alla de som jobbar hemifrån för att hålla social distans under coronapandemin vet hur viktigt det är med en stabil uppkoppling.

720 miljoner går till Trafikverket för att kompensera för minskade banavgifter. I normala fall får Trafikverket en avgift för varje tåg som går på deras järnvägar, men som bekant går det inte så många tåg under coronakrisen. Tanken är att Trafikverket också ska kunna öka underhållet av järnvägen när trafiken inte är så tät som vanligt. Pengarna avser alltså satsningar i år, så det är viktigt att komma igång före sommaren.

Infrastrukturpengarna innebär att fler jobb kan säkras, nog så viktigt i dessa tider. Och att det mesta av medlen går till klimatsmart underhåll och investering är betydelsefullt. Det är synd att pengarna inte kommit tidigare, för många tågavgångar har varit inställda under ett par månader och man hade kunnat komma igång med det eftersatta underhållet före sommaren. Samtidigt har många vant sig vid att arbeta hemifrån och det har minskat behovet av transporter som kanske håller i sig även i höst. Många befarar att coronavirusets framfart kan bli långvarig innan det kommer ett vaccin eller medicin. En sak är säker, behovet av bra infrastruktur kommer att finnas även i framtiden, men det kan se annorlunda ut.

Opinion

Går EU mot coronabacklash?

org-25901a9c-279e-42b3-8439-d6fef455789c.jpg
Opinion
Krönika

Den här veckan var det planerat att Europaforum Hässleholm skulle hållits – för artonde gången. Men som så många andra arrangemang den här våren har det ställts in på grund av coronapandemin.

Det fanns annars många intressanta frågeställningar att ta upp. Hur blir det efter brexit? Kommer det att bli något avtal i förhandlingarna som gått på sparlåga sedan det formella utträdet i början av året eller kraschar Storbritannien trots allt ut ur EU den 31 december i år? Hur går det för Ursula von der Leyen som ny kommissionsordförande? Vad händer med EU:s jordbrukspolitik, som ska förhandlas fram parallellt med att en ny sjuårsbudget också ska tas fram?

Också EU har påverkats starkt av pandemin. Under våren har fyra extra toppmöten hållits digitalt för att diskutera långtidsbudgeten och coronapandemin. Även ministerrådsmötena har de senaste månaderna hållits enbart digitalt. Det har sparat in restid, men det har samtidigt blivit svårare för stats- och regeringscheferna att förhandla man och man emellan (och någon enstaka kvinna, främst Merkel) för att försöka hitta lösningar på de många tvistefrågorna i budgetförhandlingarna.

EU har fått kritik för att inte ha samordnat ländernas insatser mot coronaviruset. Men det har en enkel förklaring. Sjuk- och hälsovård är ett nationellt ansvar. EU har inget mandat att lägga sig i det. De överenskommelser som senare ändå nåtts, till exempel om viss gemensam upphandling av skyddsutrustning, har gjorts på frivillig väg.

Värre var att många länder, som Frankrike, Tyskland och Tjeckien, i krisens början införde exportförbud för ansiktsmasker och annan skyddsutrustning även till andra EU-länder – och till och med beslagtog sådan utrustning som mellanlandade i Frankrike med annan destination. Den erfarenheten kan ge en backlash för samarbetet.

Nu när det alltmer börjar handla om hur den ekonomiska kraschen i pandemins spår ska hanteras har däremot EU en viktig roll i att försöka hjälpa de mest drabbade länderna. Här syns samma spänningar som i finanskrisen för drygt tio år sedan mellan syd och nord och mellan öst och väst. Om inte alla ger med sig lite kan inte EU göra vad som behövs.

Att kriser har en tendens att stärka EU-samarbetet brukar föras fram och det gör också den förra EU-kommissionären Cecilia Malmström i en ny bok, som säkert hade uppmärksammats här om Europaforum hade kunna hållas i Hässleholm som tänkt. Historikern Sverker Oredsson var nästan klar med sitt verk ”Europa 75 år av ständig förändring” när han gick bort för två år sedan. Den gode vännen och tidigare EU-parlamentarikern Olle Schmidt (L) fullföljde sin del av arbetet, främst några kapitel om EU:s tillkomst och utveckling, och gav, med bistånd från några experter samt Malmström, för ett par veckor sedan ut det imponerande verket (som faktiskt börjar redan för hundra år sedan, vid första världskrigets slut).

Det ger en god översikt av utvecklingen i Europa och är därmed en bra grund för diskussioner, som de som brukar föras på Europaforum Hässleholm

NÄSTA ARTIKEL