Inte samma sort som för femtio år sedan.

GMO – fara eller möjlighet?

Den potatis vi åt på midsommarafton är långt ifrån samma sort som den som serverades för femtio år sedan. Växtförädlingen har gjort framsteg och skapat sorter som mognar tidigare, håller bättre och är mer motståndskraftiga mot sjukdomar.
Det gäller även andra frukter, grönsaker och spannmål som odlas. På bara några år har utvecklingen hos äppelodlarna tagit jättekliv. Nu för tiden finns nya sorters svenska äpplen som gör att det går att köpa svenskt i princip året om. Detta har skett genom växtförädling.
Växtförädling kan sägas motsvara avel som sker på djur. Att använda genteknik för att hitta växternas bästa egenskaper är vanligt, men att använda GMO är kontroversiellt och hårt reglerat. Inom EU är det bara en GMO, genetiskt modifierad majs, som odlas. Men i många länder utanför Europa odlar man GMO och så exporteras det till EU, så det finns ändå GMO här.
Enligt Jordbruksverkets hemsida är GMO ”en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom t.ex. parning eller korsbefruktning. En organism är, enligt miljöbalken, en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material, exempelvis ett frö, djur, virus eller en potatisknöl. En organism måste därmed per definition vara något levande. Hos en GMO har en eller flera dna-sekvenser lagts till eller tagits bort.”
Restriktiviteten mot GMO genomsyrar hela EU, men frågan är om det inte är dags för en omvärdering. Klimatförändringarna gör att alla metoder för att klara vår framtid måste undersökas och där kanske GMO kan vara lösningen på en del.
Professor Roland von Bothmer intervjuas i Sydsvenskan och önskar att få använda ”de här teknikerna med måtta”. Konsumenterna har hittills visat stor tveksamhet till GMO, men om det kan användas för att lindra klimatförändringarna kan intresset öka. Bara under några år har efterfrågan på ekologisk odling och vegetarisk mat ökat. Forskning kring GMO och dess effekter måste öka och det börjar bli bråttom om vi ska få nytta av resultaten. En förädlingsprocess tar många år och även om vi släpper lite på tyglarna kring GMO behöver det vara en gedigen kontroll.
En tydlig märkning är viktig och det är egendomligt att kött, mjölk och ägg från djur som har matats med GMO-foder inte räknas som GMO och därför inte behöver märkas. Konsumenter ska kunna göra val baserade på fakta och inte vara utlämnade till kraxande olyckskorpar och överdrifter.
Jordbruket står inför stora utmaningar när det ändrade klimatet ger mer torka, mer regn, mer skadeinsekter och troligen längre växtperioder. Då behöver den konventionella växtförädlingen kompletteras med mer genteknik och kanske GMO.
Samtidigt kan motsatsen bli aktuell: en återgång till gamla sorter som inte har samma höga avkastning som växtförädlade sorter. Konstgödning och bekämpningsmedel har hittills varit förutsättningar i den moderna växtförädlingen. Trots att gamla sorter har lägre avkastning kan de ha andra fördelar, såsom bättre smak, mer bladmassa som gör att det växer ifrån ogräset och såsom djupare rotsystem som gör att växten hittar näring och vatten trots torka.
Kombinationen av gammalt och nytt, nya metoder och gamla beprövade odlingssätt som fallit i glömska samt tillämpad forskning kan vara det framgångsrecept som behövs för att klara vårt behov av mat även under svårare förhållanden. Öppenhet, prestigelöshet och mod är också nycklar till att klara den svåra klimatkris som väntar runt hörnet.
Katarina Erlingson

Dagens fråga

Brukar du fika på café?

Loading ... Loading ...