Klokt utse Begler till att utreda Ystad Andraledare
Ystads kommun har tagit det kloka beslutet att be Ann-Marie Begler göra en utredning av hanteringen kring de isolerade barnen. Man kan tycka vad man vill om turerna kring Strandhäll och Försäkringskassan, men Begler ger intryck av att vara ”omutbar”, stridbar och ha integritet, ungefär som Inga-Britt Ahlenius. Förutom att vara generaldirektör för Försäkringskassan har Begler haft samma position på Skolinspektionen och varit överdirektör på Socialstyrelsen, så kompetensen verkar onekligen finnas där.
Begler ska utreda både socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens agerande i fallet. Kommunen vill se till att något liknande aldrig kan hända igen.
Händelseförloppet ska granskas: kunde kommunen ha agerat annorlunda för att barnens isolering och obefintliga skolgång skulle upptäckas i ett tidigare skede? Fanns det någon samverkan mellan de kommunala nämnderna och hur såg den ut? Även externa myndigheters agerande ska undersökas av Begler.
Det är knappast troligt att det är något systemfel just i Ystads kommun, utan detta skulle ha kunnat ske även i andra kommuner. Ett av problemen är de stuprör som finns i alla större organisationer. Hur man kan etablera ”hängrännor” av informations- och erfarenhetsutbyte mellan stuprören är en av frågorna som behöver ett generellt svar i kommunvärlden. Lagstiftningen kring sekretess och myndighetsansvar är bra, men behöver kompletteras med hur man tillämpar den praktiskt för att undvika sådana här extrema situationer, som Ystadsfallet måste betraktas som.
Man kan heller inte bortse från att den kultur av ängslighet och rädsla att göra fel som kan finnas i vissa kommuner kan innebära att tjänstemännen inte vågar ta egna initiativ eller ifrågasätta överordnades beslut. Utan att veta om något av detta gäller i Ystads kommun kan man konstatera att det kan innebära stora konsekvenser för människor som lever i förhållanden där kommunen behöver gå in för att hjälpa.
