Opinion

Nytt reseavdrag

Opinion
Opinion Bättre be­hövs om inte lands­bygden ska drabbas hårt.
PREMIUM

Reseavdragskommittén fö­re­slår att re­se­av­draget er­sätts med en skat­te­re­duk­tion, vilket är po­si­tivt, och att bara av­stånd till jobbet på mer än tre mil ska ge re­duk­tion. Bara om det saknas kol­lek­tiv­tra­fik ska skat­te­re­duk­tionen utgå för mer än åtta mil. För den som har långt att resa är ni­vån på skat­te­re­duk­tionen för låg. Bättre be­hövs om inte lands­bygden ska drabbas hårt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Mördarens historia

Opinion
Opinion Massmördaren Anders Behring Breivik vill sälja sin egen version av terrordådet på Utöya till medierna. Han anser att materialet är värt 86 miljoner kronor.

Tursamt nog har ingen varit intresserad. Kanske var Behring Breiviks bisarra och osmakliga ”manifest” tillräckligt för att avskräcka från honom som historieberättare. Fantasisumman avskräcker också.

Norge har inte Sveriges offentlighetsprincip och media har ingen garanterad insyn. Det är därför möjligtvis större risk att någon skulle vara villig att betala för Breiviks version av händelserna.

Juridikprofessorn Mårten Schultz använder Behrings Breiviks försök för att belysa att det inte vore olagligt för någon som Breivik att till exempel sälja rättigheterna att göra Hollywoodfilm av hans version av händelserna. Hypotetiskt skulle han få behålla pengarna om han lyckades få någon intresserad.

Självklart ska inte mördare kunna göra några hackor på sina brott. Det vore vidrigt för de anhöriga att behöva höra Behring Breiviks ”historia” om hur han sköt deras barn som villebråd. Vi har hört tillräckligt om Breivik och hans osmakliga världsbild. Skulle han mot förmodan få en fantasisumma för en intervju skulle andra brottslingar kunna få samma idé. Det skulle rent av kunna bli ett motiv för att kunna begå brott.

Schultz använder olika exempel på länder som gjort en snabb ändring av lagen för att förhindra att brottslingar tjänar pengar på berättelser om grova brott. Sverige saknar i nuläget helt juridiska begränsningar för brottslingar som vill hänga ut sina offer mot ersättning. Det skulle också vara svårt och komplicerat att ändra på den saken. Förhoppningsvis gör Breiviks försök att profitera på sina offer att man drar öronen åt sig även i Sverige och diskuterar om och vad som bör göras åt saken.

Opinion

Lånad karisma

Opinion
Opinion Joe Biden dröjer med att bestämma sig för en vicepresidentkandidat. Det är obegripligt varför, med tanke på var hans kampanj befinner sig.

Joe Biden har varit ganska osynlig under de senaste månaderna på grund av coronapandemin. Det är bra med säkerhetstänkande, men med ett antal veckor kvar till det amerikanska presidentvalet så är det katastrof att en kandidat inte syns och hörs. Att välja den kvinnliga, förmodligen svarta, vicepresident som många hoppas på skulle kunna blåsa liv i kampanjen. Men en efter en döms kandidaterna ut.

En av de mer absurda invändningarna har varit att den före detta presidentkandidaten Kamala Harris skulle vara olämplig som vicepresident för att hon är för ambitiös. Joe Biden är en äldre man och om det värsta skulle hända och han går bort innan mandatperioden är slut är det bra om hans efterträdare verkligen vill vara president och har en handlingsplan om hon skulle bli president. Det behöver man inte oroa sig för med Harris. Både hon och Elizabeth Warren gick in i sina respektive kampanjer med många sakpolitiska förslag som kan återanvändas av Biden, som ännu inte visat upp någon övertygande handlingsplan.

Donald Trump verkade under en intervju med Australiensisk TV i veckan inte förstå skillnaden mellan procent och antal, vilket kan ge en ledtråd till varför han tycker det går bra för USA:s coronabekämpning. Intervju bekräftade bilden av Donald Trump som en person som trots sin tunga ledarroll inte förstår komplicerade sammanhang. För en vanlig president hade det varit en dödsstöt, liksom för vilken kandidat som helst. Man kan till exempel minnas att det var ett svårt slag mot Sarah Palins vicepresidentkandidatur att hon avslöjade hur lite hon förstod om utrikespolitik och att hon inte läste dagstidningar och följde nyhetsflödet.

Biden har inte den fördelen. Trumps väljare har hitintills inte brytt sig om om presidenten förstår utrikespolitik eller kan räkna matte. De gillar honom oavsett vad han gör och vilka regler han bryter mot. Biden behöver en karismatisk vicepresidentkandidat som kan övertyga väljarna om att hon kan hjälpa Biden klara av ett ämbete som han möjligtvis inte är den bäste kandidaten för. Joe Biden dröjer med att bestämma sig för en vicepresidentkandidat. Det är obegripligt varför, med tanke på var hans kampanj befinner sig. Biden har varit ganska osynlig under de senaste månaderna på grund av coronapandemin. Det är bra med säkerhetstänkande, men med ett antal veckor kvar till presidentvalet är det katastrof att en kandidat inte syns och hörs. Att välja den kvinnliga, förmodligen svarta, vicepresident som många hoppas på skulle kunna blåsa liv i kampanjen. Men en efter en döms kandidaterna ut.

En av de mer absurda invändningarna har varit att den före detta presidentkandidaten Kamala Harris skulle vara olämplig som vicepresident för att hon är för ambitiös. Joe Biden är en äldre man och om det värsta skulle hända och han går bort innan mandatperioden är slut är det bra om hans efterträdare faktiskt vill vara president och har en handlingsplan. Både Harris och Elizabeth Warren gick in i sina respektive kampanjer med sakpolitiska förslag som kan återanvändas av Biden, som ännu inte visat upp någon övertygande handlingsplan.

Donald Trump verkade under en intervju med Australiensisk TV i veckan inte förstå skillnaden mellan procent och antal, vilket kan ge en ledtråd till varför han tycker det går bra för USA:s coronabekämpning. Intervju bekräftade bilden av en person som trots sin tunga ledarroll inte förstår komplicerade sammanhang. För en vanlig president hade det varit en dödsstöt.

Biden har inte den fördelen. Trumps väljare har hitintills inte brytt sig om om presidenten förstår utrikespolitik eller kan räkna matte. De gillar honom oavsett vad han gör och vilka regler han bryter mot. Joe Biden behöver en karismatisk vicepresidentkandidat som kan övertyga väljarna om att hon kan hjälpa Biden klara av ett ämbete som han möjligtvis inte är den bäste kandidaten för. Med ett brett fält av avhoppade kvinnliga presidentkandidater är det obegripligt att ingen av dem skulle duga för Bidenkampanjen.

Opinion

Brott och effektivt straff

Adam Marttinen i talarstolen i riksdagen.
Adam Marttinen (SD)
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion Dödsskjutningen av en tolvårig flicka i Botkyrka har väckt bestörtning. Gängvåldet blir extra verkligt när oskyldiga drabbas. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill se längre och hårdare straff för just gängvåld.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill se förlängda straff för den som begår brott i gängkriminella sammanhang. Adam Marttinen, Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson vill att gängkriminalitet ska likställas med terrorverksamhet och att man ska kunna straffas för delaktighet i att möjliggöra kriminella uppgörelser. Det är en intressant tanke: gängkriminalitet är inte olikt terror i att den skapar otrygghet och misstro mot samhällets förmåga att skydda medborgarna.

Man ska dock vara lite misstänksam mot den som enbart fokuserar på straff och säger sig tro att det löser hela problemet. Det gör det inte. Det som skapar mindre gängvåld är att det växer upp färre unga som vill gå med i gäng på grund av att de upplever att det inte finns alternativ. Hårda straff måste kombineras med socialt arbete för att vara effektivt.

Det finns säkert folkligt stöd för längre eller på andra sätt strängare straff. Men man måste akta sig så att man inte fokuserar så mycket på hämnd att man glömmer att jobba brottsförebyggande.

Säkert finns det gängmedlemmar som saknar empati och bara har destruktiva motiv. Det finns också de som hamnat fel. Polisen menar att tillväxten är problemet: när de griper en kriminell står flera redo att ta hans plats. Att stoppa tillväxten är att stoppa gängvåldet.

De folkvalda bör i sina förslag på lösningar respektera polisens ståndpunkt. En handlingsplan mot gängvåldet måste vara helhetslösning som inte enbart hänger på på hur många tjänstetimmar polisen kan lägga. Vi behöver ha diskussioner om hur man skapar ett samhälle där få lockas av gängbrottslighet, men där det finns resurser att övervaka dem som ändå väljer att vara kriminella och få bort dem från gatan. Allt hänger ihop.

Opinion

Rekordstor utflyttning

En brittisk flagga och en EU-flagga i vinden.
Färre väljer att hissa Union Jack.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Opinion
Opinion Ett stort antal britter har valt att lämna landet efter Brexit och bosätta sig i ett EU-land istället.

Utflyttning från Storbritannien till ett EU-land har ökat med 30 procent och antalet britter som får medborgarskap i ett EU-land har ökat med 500 procent. I Tyskland, ett av de mest populära länderna att flytta till har medborgarskapsansökningarna ökat med 2000 procent. Ja, det är rätt antal nollor. Nästan 32 000 britter har valt att flytta dit, fått medborgarskap och enligt tyska källor lyckats bra med att integrera sig. Britter finns nu som den näst största gruppen invandrade som fått medborgarskap i Tyskland, efter turkar. Även Frankrike och Spanien har sett en tillströmning av britter.

En skotsk familj med en tyskfödd mamma intervjuas i The Guardian om varför de valde att återvända till Tyskland när sonen fick leukemi. De vågade helt enkelt inte lita på fortsatt god tillgång till mediciner. De menar i en intervju med The Guardian att deras grevskap Aberdeenshire redan såg tecken på ekonomisk tillbakagång i form av att investerare drog sig tillbaka och folk stängde plånböckerna av rädsla för Brexitkonsekvenser.

Det finns kanske inga omedelbara negativa konsekvenser av att ett antal britter flyttar utomlands. Det kan vara en bonus för den utländska marknaden att få extra tillgång till kvalificerad arbetskraft. Men i längden är det inte bra för Storbritannien om högutbildade medborgare lämnar landet. Man riskerar att hamna i samma situation som Rumänien, som förlorat många av sina unga i arbetsför ålder.

Opinion

Fördomsfulla regler kring blodgivning

STOCKHOLM 20160331Man lämnar blod i en blodbuss.Foto: Marcus Ericsson / TT / Kod 1147
Foto: Marcus Ericsson/TT
Opinion
Opinion

Pridearrangemangen ser i år helt annorlunda ut än vanligt. Stockholm Pride som avslutades på söndagen var helt och hållet digital. Det är ändå viktigt att arrangemanget hålls. I många länder har hbtq-personer stora svårigheter och även i Sverige gäller det att hålla Pridefanan högt. Det var därför glädjande att kronprinsessan Victoria stod upp för mänskliga rättigheter när hon invigde Stockholm Pride.

Även i Sverige finns vinningar kvar att göra för hbtq-personer. Homosexuella män har i praktiken förbud mot att lämna blod, detta trots att det hela tiden behövs fler blodgivare. Män som har sex med män måste vänta i 12 månader innan man får lämna blod, vilket knappast fungerar för någon. Regnbågsblod är ett initiativ som kämpar för att det ska vara sexuellt riskbeteende som ska vara styrande för blodgivning, inte sexuell tillhörighet som det är idag. Man håller också på att bilda en stiftelse, Regnbågshjärtan, för att stödja forskning kring hbtq-frågor.

Socialstyrelsen, som är den myndighet som bestämmer detta, verkar fortfarande leva kvar i fördomar som gällde på 80-talet. Det är inte rimligt att brännmärka en hel grupp som inom sig har helt olika beteenden. Det är omodernt och onödigt, inte minst som det ständigt är brist på blod. Och blodet testas, oavsett vem som lämnar. Många människor tror att alla som har de fysiska möjligheterna får lämna blod och blir förvånade när de hör att så inte är fallet. Det är dags för Socialstyrelsen att kliva in i 2020-talet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

Handtag, famntag, klapp eller kyss?

STOCKHOLM 20200306Genrebilder som illustrerar nya hälsningstekniker med anledning av Coronaviruset.Foto: Jessica Gow / TT kod 10070
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Coronaviruset ställer tidigare självklarheter på ända. Att hälsa på folk, både dem man känner och inte känner, har blivit en problematisk handling. Man kan inte sträcka fram handen längre, av smittoskäl, och då finns det mer eller mindre töntiga varianter. Armbågshälsning och fothälsning är några av dem. Själv föredrar jag handen på hjärtat och en lätt bugning.

I Danmark är det krav på att ta i hand om man ska få danskt medborgarskap. I dessa tider blir det tydligt hur absurt detta krav är. Regeringen har tillfälligt tagit bort kravet under coronapandemin för att inte hindra nya personer att bli medborgare. För Dansk Folkeparti är handlingen så viktig att man vill ha kvar kravet, genom att använda handsprit före och efter handskakningen.

I Trelleborgs kommun togs så sent som före jul beslut om att man var tvungen att skaka hand med det motsatta könet för att kunna få arbete i kommunen. Hur de hanterar coronatiden är för mig okänt, men förhoppningsvis är tjänstemännen pragmatiska.

Coronavirusets spridning visar på det absurda i att kräva en viss sorts hälsning. Huvudsaken borde vara att man hälsar på något sätt, inte hur. Under svininfluensan 2009 togs det inte heller i hand, så handskakningen har fått en oproportionerligt stor betydelse.

Måtte coronapandemin också föra det goda med sig att vi ser över vårt beteende och våra arbetssätt. Man kan visa varann respekt på andra sätt än genom handslag. Och låt oss aldrig gå tillbaka till kramar som hälsning, såvida det inte är goda vänner emellan. Påtvingade kramar kan aldrig handla om respekt.

Opinion

Misslyckat stöd?

Foto: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Opinion

Regeringen la under våren flera olika stödpaket avsedda för de svenska företagen. Bland annat ett omställningsstöd på 39 miljarder. Dessa medel ska användas till företag som under mars och april förlorade 30 procent eller mer av sin omsättning. Nu visar det sig, föga förvånande, att det är få företag som sökt stödet, även om sista dagen är den 31 augusti.

För de stora företagen är det troligen inga större problem att formulera en ansökan, men för en småföretagare tar det både tid och kraft som behöver läggas på annat, att få företaget att överleva på sikt. Då räcker nog inte stöd för två månader, som dessutom känns byråkratiskt att söka. Finansministerns förklaring till det låga sökantalet känns ihålig. Hon tror att antingen väntar man med att söka eller att behovet är mindre än regeringen trodde. Det verkar vara en grund analys av en företagares vedermödor.

Att det bara gäller mars och april gör att flera hårt drabbade branscher inte kan söka stödet. Säsongsbranscherna, som till exempel evenemangsarrangörer och nöjesparker, kan inte komma ifråga eftersom de troligen inte hade någon verksamhet under våren. Samtidigt får de på grund av hårda regler närmast näringsförbud.

För att få omställningsstödet krävs ett revisorsutlåtande, vilket kan vara både dyrt och krångligt för småföretagare. Det har till och med revisorsbranschen själva varnat för. Över huvud taget verkar regeringen ha svårt att förstå småföretagares villkor vilket också visar sig i att alla de med enskild firma i princip står utan möjlighet till hjälp.

Att regeringen behandlar branscher så olika är egendomligt och inkonsekvent. Hela kultursektorn har mer eller mindre näringsförbud och när de klagar blir de bemötta av arroganta och okunniga svar från ministrar. Att slå på trumman till stora stödpaket som sen i verkligheten inte går att använda är att lura väljarna och att inte ta småföretagen på allvar. Socialdemokratiska regeringar har en tradition av att ha goda kontakter med storföretagen, men de små företagen och enmansföretagen har oftast behandlats styvmoderligt. Det är hög tid att ändra på det nu, innan coronaåret 2020 helt tagit död på småföretagen.

Opinion

Välformulerad kritik mot Mrs America

Ansiktsbild på kådespelerskan Rose Byrne i ett fotomontage med Gloria Steinem.
Rose Byrne som Gloria Steinem i Mrs America, bredvid en bild på Steinem själv.
Foto: Sabrina Lantos
Opinion
Opinion Feministen Gloria Steinem och Eleanor Smeal skriver i en välskriven debattartikel att de anser att den Emmynominerade TV-serien Mrs America mer eller mindre är historieförfalskning. Deras invändningar ställer frågan om ansvar.

Feministen Gloria Steinem och Eleanor Smeal skriver i en välskriven debattartikel att de anser att den Emmynominerade TV-serien Mrs America är historieförfalskning.

Den föreslagna amerikanska jämställdhetslagstiftning, ERA, som inte gick igenom i tillräckligt många delstatssenater för att godkännas, stoppades enligt Steinem och Smeal inte av den antifeministiska ikonen Phyllis Schlafly och hennes hemmafruar, utan av ekonomiska intressen. Serien framställer Schlaflys konservativa gräsrotsrörelse som tungan på vågen, medan Steinem menar att Schlafly var en galjonsfigur utan politiskt inflytande.

Serien visar i sitt sista avsnitt hur Schlafly tackas av de konservativa manliga politiker hon hjälpt genom att tigas ihjäl. Om man köper Gloria Steinems beskrivning av processen känns det logiskt att Schlafly aldrig fick några tyngre ämbeten.

Steinem och Smeals kritik mot historieskrivningen om en ”catfight” mellan kvinnor på olika sidor om mitten trycker på att man frikänner de egentliga makthavarna, som cyniskt lät sig ledas av ekonomiska intressen istället för av den folkliga opinionen, där en majoritet var positiva till ERA. Det är lätt att se hur frågan från hennes perspektiv trivialiseras på det sättet.

Texten ställer en intressant fråga om huruvida kulturproducenter har någon plikt att vara sanningsenliga, eller om de har rätt att fokusera på att göra bra TV. De ger mig rätt frisyr men fel karaktär, skriver Steinem syrligt.

NÄSTA ARTIKEL