Är fotbollsreglerna rättfärdiga?

Med obändig vilja snarare än med skönspel tog det svenska damlandslaget ett brons i VM. En triumf för ett folkkärt landslag. En kollektivets och uppoffringens triumf. Ett stort steg i kampen för ökad jämställdhet inom fotbollen.
Det fanns tillfällen då man undrade över regelsystemet. I detta VM skapades ett nytt begrepp. VAR-straffar.
I fotboll är det uppenbart att reglerna ska tillämpas rättvist, dvs. lika för båda lagen. En annan fråga är om reglerna som tillämpas är rättfärdiga, vilket de naturligtvis bör vara.
Men vad är rättfärdiga regler inom fotbollen?
Fotbollsreglerna ändrades den 1 juni, strax innan damernas VM i fotboll. Nu ska t.ex. straff utdömas om en försvarande spelare inom straffområdet får bollen på armen och armen är i en onaturlig hållning oberoende av om den är det avsiktligt eller oavsiktligt.

Följande tillämpning av de nya reglerna gäller: Om exempelvis en försvarande spelare inom straffområdet får bollen på armen och om armen är ovanför skulderhöjd ska enligt de nya reglerna detta bedömas som onaturligt och därför ska straff utmätas – alltså en tillämpning utan hänvisning till om armen är där avsiktligt eller oavsiktligt. 
Författaren, filosofen, fd elitidrottaren Lena Andersson, har i en artikel i DN (6 juli) dömt ut detta. Avsiktlighet/oavsiktlighet kan man enligt Lena Andersson inte avstå från att bedöma. Gör man det har man missat idén med fotbollen. Hon menar att bestraffningar och belöningar måste ha med vilja och ansträngningar att göra.

Hon anser att man måste ha haft möjlighet att göra annorlunda för att det ska vara mening med att diskutera straff eller inte, dvs. man kan inte ha regler som bortser från frågan om avsiktlighet eller oavsiktlighet om man ska vara trogen fotbollens idé.
Hon hävdar därför att de nya reglerna inte är ”rättfärdiga”, eftersom de inte är baserade på rättfärdiga principer. Dessa kan bara tillämpas och förstås av naturlig intelligens, inte artificiell. De nya reglernas tillämpning anser hon är artificiell eftersom de inte tar hänsyn till händelsernas avsiktligt/oavsiktlighet.

Jag har sympatier för Lena Anderssons sätt att diskutera denna fråga. Det japanska fotbollslaget åkte ut mot Nederländerna i pågående VM p.g.a. en straff som inte skulle varit en straff om man tillämpat Lena Andersson synsätt. Just den japanska situationen kan man inte undvika såvida armen inte varit amputerad. 
En fråga som borde prövas ytterligare är om skillnaden mellan konsekvenser av regelbrott innanför resp. utanför straffområdet är rättfärdigt.
Här tycks inte någon proportionalitetsprincip gälla. Utanför straffområdet kan man medvetet och direkt spelförstörande hindra en spelare som annars skulle vara fri med målvakten eller med vårdslöst spel skada en motståndare utan några allvarliga påföljder jämfört med påföljder av relativa bagateller inom straffområdet.

Här finns anledning till omprövning. Bedöms sådana spelförstörande regelbrott utanför straffområdet så allvarlig att rött kort utdelas skulle kanske en straffspark kunna rättfärdigas i ett framtida regelsystem.
Men nu gläds vi åt VM-bronset och ser fram emot nästa års OS-fotboll. 
Anders Lundin

Dagens fråga

Har du bra munhälsa?

Loading ... Loading ...