Af­ri­kansk fri­han­del ska lyfta ekonomierna lo­kalt

Med pres­i­dent Trump i spetsen har allt fler tullar och andra han­dels­hin­der till­kommit i världen de senaste åren. Men det finns andra trender ock­så.

Det första Trump gjorde var att låta USA hoppa av Stilla havs­av­talet TPP, där tolv länder på båda si­dor Stilla havet (dock inte Kina) enats om ett om­fat­tan­de han­dels­av­tal. Men de kvar­va­ran­de elva länderna har om­för­handlat av­talet som även utan USA om­fattar 14 pro­cent av världs­han­deln.

EU har de senaste två åren, med Ce­cil­ia Malm­ström som an­sva­rig kom­mis­sio­när, slut­för­handlat flera han­dels­av­tal med vik­tiga länder, ex­em­pel­vis Ka­na­da, Ja­pan, Viet­nam och, senast, Mercosur-gruppen i Syd­ame­ri­ka.

Ett vik­tigt av­tal har för­handlats fram i Af­ri­ka, inom ramen för Af­ri­kans­ka uni­onen, AU. Det af­ri­kans­ka fri­han­dels­av­talet ACFTA ger tull­fri­het för 90 pro­cent av alla va­ror i han­del mel­lan de af­ri­kans­ka länderna.

Be­ty­del­sen på kort sikt ska inte över­drivas, efter­som han­deln mel­lan af­ri­kans­ka länder om­fattar bara 16 pro­cent av Af­ri­kas han­del. Fort­fa­ran­de präglas så­väl ekonomierna som han­deln av de gam­la ko­lo­ni­ala struk­turerna.

Men för­hopp­ningen är att mer ut­by­te ska ske mel­lan de af­ri­kans­ka länderna ge­nom tull­fri­heten, som ock­så bör in­ne­bära minskad by­rå­kra­ti. Kan han­deln inom Af­ri­ka öka bör ock­så den eko­no­miska ut­veck­lingen stärkas och fler jobb skapas.

Det är vad som be­hövs på den kon­ti­nent där be­folk­ningen växer snabbast.

Yng­ve Sunesson