”Vi är bara i början av e-läsandets tidevarv”

På ett år har den totala utlåningen av e-böcker på Malmö stadsbibliotek ökat från 7 500 titlar i månaden till drygt 9 000 – och det är e-ljudböckerna som ökar mest.

– I framtiden kommer den här utvecklingen så klart att påverka vår verksamhet och man kanske får väga kostnaderna för e-bokslånen mot inköp av vanliga pappersböcker, säger bibliotekarien Torbjörn Bondesson.

På biblioteken finns det i dag i princip möjlighet att låna de flesta tryckta böcker som ges ut i Sverige. Vad gäller lån av e-böcker och e-ljudböcker är situationen helt annorlunda.

– Vi har bara vissa titlar till utlån, det är upp till förlagen vilka titlar de vill digitalisera och vilka av dessa de vill digitalisera för utlåning till biblioteken, där får vi hålla till godo med vad vi får, förklarar bibliotekarien Torbjörn Bondesson som arbetar på den avdelning på Malmö stadsbibliotek som heter digitalt och vuxna och har just digital utlåning av e-böcker och e-ljudböcker som huvudsyssla.

Sedan handlar tillgången till e-böcker och e-ljudböcker för låntagarna naturligtvis om ekonomi också.

– Vi jobbar mot Axiell media som fungerar som mellanhanden mellan ljudboksförlagen och biblioteken och gentemot dem får vi sätta upp vissa parametrar för om vi ska ta in en bok eller inte, förklarar Torbjörn Bondesson vidare. Där är naturligtvis priset tungt vägande. Vi betalar för varje lån så vi får sätta ett maxtak. Här i Malmö ligger det på 20 kronor vilket betyder att vi får in alla Axiells titlar till den summan automatiskt. Sedan gör vi styckvis inköp också där vi håller koll på vilka titlar som är populära och de titlar där pappersboken har långa reservationsköer. Sedan får vi bolla lite fram och tillbaka och hitta en balans som fungerar mot vår budget.

Torbjörn Bondesson uppskattar att det i dag finns cirka 40 000 e-boks-titlar och kanske cirka 6 000 e-ljudbokstitlar tillgängliga för lån på Malmö stadsbibliotek.

– Just nu ligger vi på drygt 9 000 lån i månaden och det handlar mest om ljudböcker och det är också den listan som ökar mest, säger han.

Vad beror det ökande intresse på tror du?

– Rent hypotetiskt tror jag att det handlar om att folk vill lyssna när de gör annat samtidigt och man kan lyssna i telefonen som man alltid har med sig. Det är en stor del av förklaringen. Och sedan är det egentligen hela den här digitala trenden – att vi fixar allt hemifrån. Vi får musiken via Spotify, filmer via HBO och Netflix och andra streamingtjänster. Det håller säkert i sig – i alla fall om tekniken är smidig.

Vad gäller vilken typ av ljudböcker som lånas ut så ser Torbjörn Bondesson inte så stor skillnad mellan ljudböcker och pappersböcker.

– Inför vårt samtal tog jag ut topplistan för maj månad och tittade på de tio mest utlånade, berättar han. Det var en blandning av deckare, biografier, thrillers och faktaböcker och någon vanlig roman med kanske en liten övervikt åt deckare/thrillers så här följer lånen samma mönster som pappersböckerna.

Och även om e-böckerna fortfarande totalt står för en ganska liten del av bibliotekets totala utlån, 3-4 procent uppskattar Torbjörn Bondesson, så har just det här med tekniken påverkat bibliotekariernas arbetssituation en del.

– Själva lånen behöver vi egentligen inte hantera, låntagarna laddar själva ner böckerna genom biblioteksappen Biblio, som man kan ha på sin telefon, säger Torbjörn Bondesson. Men den tjänsten gör också att vi plötsligt har hamnat i någon slags supportfunktion. Vi har kanske mellan 5 och 10 ärenden per dag där vi måste hjälpa låntagarna att komma vidare. Det kan vara allt från varför det inte går att ladda ner på min nya telefon till varför sidan är helt blank. Det här är en helt ny värld för oss.

I ett framtidsperspektiv – hur tror du det kommer att påverka biblioteken och ert arbete?

– Om den här ökningen fortsätter så kommer det absolut att påverka. Om e-bokslånen ökar mycket så kommer de också att kosta mer och då måste man väga den kostnaden mot inköp av vanliga pappersböcker och då kanske de får minskas för det är knappast så att vi får mer pengar från politikerna. Låt säga att e-läsandet/lyssnande står för 30 procent av våra utlån om fem år, då påverkar det så klart hur man bedriver verksamhet i huset.

En stor fördel för låntagarna med just e-böcker är att utlåningen av varje titel i princip är obegränsad och att man då slipper köa för populära böcker.

– Populära tryckta böcker kan ju ha en kö på kanske 200 personer och även om vi köper in fler exemplar så kan de dröja flera månader innan man får läsa vissa böcker, säger Torbjörn Bondesson. Samtidigt får vi sätta ett tak här, en viss titel får inte springa i väg och blir för dyr under en period. För vår del har det aldrig hänt att vi behövt sätta stopp för antalet utlån av en e-bokstitel men vissa mindre bibliotek i landet har inte så hög budget dessa så där kanske det händer att en vis titel stoppas en period. Och om tre-fyra år kanske gränsen som vi har här inte håller och det är då vi kanske får göra en slags omviktning av budgeten.

Då blir det en politisk fråga?

– Ja till sist blir det det. Då får man bestämma om det ska tillkomma mer pengar eller man ska laborera med den summa vi har. Men vi är ändå bara i början av detta e-läsandets tidevarv. Vi får helt enkelt se vad som händer framöver.