Tidningarna har en framtid
Det här är den sista artikel jag skriver som anställd. I 35 år har jag arbetat som journalist och lika länge har jag skrivit en politisk kommentar nästan varje dag.
Under den tiden har tidningsbranschen och medierna totalt sett förändrats oerhört. Blyet var visserligen i stort sett historia när jag kom in i branschen, men det fanns någon tidning som fortsatte med den gamla tekniken med blytyper som sattes ihop till tidningssidor.
Datoriseringen var i sin linda då. Alla manus skrevs fortfarande på skrivmaskin och skrevs sedan in i datorsystemet av särskilda inskrivare. I dag skriver reportern ofta direkt på sidan, utan mellanhänder som inskrivare, redigerare, skanneroperatörer och grafiker.
Tidningsbranschen har genom åren överlevt många teknikskiften. När radio blev var mans egendom på 1930- och 1940-talen spådde många tidningarnas död. Men radion påverkade inte tidningarnas verksamhet.
Samma spådomar kom när televisionen utvecklades på 1950-talet och blev mer allmän efter fotbolls-VM i Sverige 1958. Men tidningarna antog utmaningen och tjänade snarare på tvs expansion genom att utveckla journalistik kring tv-programmen.
Inte ens när kommersiell tv växte fram från slutet av 1980-talet ledde det till någon kris för tidningarna, trots den nya konkurrenten om annonspengarna. Istället växte reklammarknaden ungefär lika mycket som tv-reklamens andel.
På 1990-talet började internet, webben, komma in i allt fler hushåll, först med långsamma modem, så småningom genom direktuppkoppling över telenätet och numera allt oftare med hjälp av fiber. Det har lett till större förändringar för mediebranschen, särskilt sedan de ”smarta” telefonerna kommit.
För tio år sedan drabbades dagstidningarna på allvar av konkurrensen från webben, främst från de globala jättarna Facebook och Google, som nu tar hand om mer än hälften av reklampengarna som satsas i Sverige. Även tv-kanalerna har drabbats av stagnation i reklamintäkterna.
Även om de totala reklaminvesteringarna fortsatt öka har nyhetsjournalistiken, i huvudsak dagstidningarna, tappat mer än 40 procent av sina annonsintäkter. Samtidigt har upplagorna minskat kraftigt.
De digitala satsningarna på tidningarna bär sig fortfarande inte ekonomiskt. Digitala intäkter har visserligen ökat men är fortfarande bara drygt tio procent av de totala.
Men förra året bröts den nedåtgående trenden av minskande intäkter för tidningarna. Tack vare att läsarintäkterna ökade, främst från de tryckta upplagorna, ökade de totala intäkterna igen.
Läsningen av nyheter är fortfarande hög. Förra året ökade läsningen av dagstidningar, på papper och digitalt. Faktiskt ökade också läsningen av papperstidningar även bland yngre, i åldrarna under 45 år.
Det är positivt, för medborgarna, samhället och demokratin behöver en neutral och allsidig nyhetsförmedling – inte bara en polariserad debatt där olika grupper bara tar till sig sina versioner av verkligheten.
Därför tror jag på dagstidningens framtid, även om den blir annorlunda än för 35 år sedan.