Han fick 10000 att demonstrera för havet

Vi träffar Kjell Andersson i hamnen i Råå, närmare bestämt på galeasen i Helene, med hemmahamn i Ystad. Hon var i sommar högkvarter för Havsresan. Det är en forskningsvecka, driven av Lunds universitet, som anordnas sedan 1990 och Kjell Andersson var en av initiativtagarna.

Kristi himmelsfärdsveckan varje år sammanstrålar människor som ur olika synvinklar intresserar sig för vattenmiljöer och dyker på vrak, spöknät och utsläpp, gör mätningar, dokumenterar på olika sätt.

Kjell Andersson, som själv har tusentals dyktimmar bakom sig, vill beskriva Havsresans uppgift med tre ord:

– Observera, dokumentera, visa.

Det där med att visa är viktigt tycker han, att tala om för allmänheten och beslutsfattare vad man har tagit reda på. berätta om tillståndet i havet.

1987 var det många som upprördes över vad han visade, Han var en av dem som gjorde Öresundsfilmen, som visade på utsläpp av en omfattning som allmänheten inte var medveten om. Han visade döda havsbottnar.

Avslöjandet ledde till att det året efter anordnades en stor demonstration i Helsingborg – över 10 000 människor var med.

Kjell Andersson är inte född med sjöben, utan i inlandet, närmare bestämt Billeberga, på gården Runtenom.

1968 flyttade han till Lund och 1970 blev han forskningsingenjör på Lunds tekniska högskola, avdelningen för teknisk geotermi.

Det var samma år han började dyka.

– Det fanns ett stenbrott där jag bodde och jag var nyfiken på vad som fanns där nere.

Han lärde känna marinbiologen Arne Samuelsson, som arbetade på universitetet.

– Han frågade om jag kunde hjälpa honom.

Det kunde Kjell tänka sig och började göra en del dykarbeten åt Arne Samuelsson.

– Jag dök mycket i havet. Jag träffade kustfiskare som visade mig fiskar med bölder och sår.

Han beslöt sig för att studera orsakerna närmare, han sökte upp utsläppen och förfärades, visade Arne Samuelsson vad han hittat och de bestämde sig för att göra en film.

– Jag hade gjort en del dykuppdrag åt Naturvårdsverket. De hade en farkost med kamera, och i stället för betalning bad jag att få tillgång till den en tid.

Det fick han och det var med dess hjälp han gjorde den första Öresundsfilmen.

– Det blev ett himla liv, sammanfattar han.

En stor demonstration, alltså. Men han fick också kritik för att bara visa sådant som var dåligt, berättar han.

– Jag fick ta mycket stryk. Men man ska inte ge sig på en som är född sist i en syskonskara på åtta och tro att han bara ger sig.

Han gav sig ut och talade för sin sak.

– På ett år tror jag att jag höll 100 föredrag.

Och han var alltså en av dem som tog initiativet till Havsresan. I början var det just en resa längs den skånska kusten; 1990 startade man i Höganäs.

På senare år har man koncentrerat sig till en plats och gjort mätningar och observationer där.

Och det har hänt att man har lämnat kusten; sålunda förlade man förra året veckan till Vättern.

– Sveriges största dricksvattentäkt, säger Kjell Andersson och berättar oroande detaljer om vad som finns där och i dess tillflöden.

I år är Havsresan alltså tillbaka i saltvatten igen. I ett Öresund som Kjell gläds åt har blivit mycket friskare än när han gjorde sin första film.

– Vi fick bort de värsta utsläppen. Öresund är ett föredöme i dag, det blir bara bättre och bättre.

Kjell var på sin tid motståndare till att Öresundsbron skulle byggas. Hans erfarenhet var att ingen som gjorde sådana storsatsningar – när det kom till praktiken – tänkte på hur de påverkade naturen.

– Jag hade gjort många besiktningsjobb – och inte godkänt ett enda. De fuskade.

Men Öresundsbrokonsortiet erbjöd honom att övervaka arbetet medan det pågick, som miljökontrollör.

– Visst, jag hade varit emot brobygget. Men nu skulle den ju ändå byggas och jag tänkte att om jag är med har jag i alla fall en chans att påverka.

Och han tycker att Öresundsbron till slut blev bra. Till exempel att fisken snarare gynnades av bropelarna.

Kjell Andersson hade alltså stor del i att Havsresan startade 1990. Två år tidigare hade han varit med om att dra igång Öresundsfonden, som arbetar för att skydda Öresund från allehanda hot.

Han var också delaktig i att starta Havsportalen, där man presenterar all havsrelaterad verksamhet som finns vid Lunds tekniska högskola och Lunds universitet.

Numera är han pensionerad från jobbet som forskningsingenjör, men aktiv i SCSC, Swedish coast and sea center, där han är vice ordförande.

När du läser det här är årets upplaga av Havsresan över. Man har samlat in data för forskningen att bearbeta.

Kjell Andersson berättar att för hans och några medarbetares del kommer det ett tag framöver att handla om att färdigställa en film om Vättern, baserad på förra årets forskningsvecka.

Och när det gäller Vättern framhåller han att alla dess stränder och tillflöden finns i Sverige:

– Vättern är vårt eget problem, Där kan vi inte skylla på andra.