Annas kamp för kvinnornas rätt

På årets sjätte och sista berättarafton på Hovdala slott gästade journalisterna Monika Björk och Eva Kaijser.

TV-serien ”Fröken Frimans krig” bygger på deras bok ”Svenska Hem” och det var om just det och kvinnornas kamp för jämställdhet i början av 1900-talet som de talade om.

I tv-serien spelar Sissela Kyle karaktären Dagmar Friman, som är baserad på Anna Whitlock.

Just hennes liv var den röda tråden under berättaraftonen, som tog plats inomhus med ett bildspel.

Född 1852 blev Anna Whitlock under sin livstid en förgrundsfigur i kampen för jämställdhet.

Hon startade en av de första samskolorna, där både pojkar och flickor gick, och där elever oberoende av religion och inkomst var välkomna. Det var också där som hon fick upp ögonen för hur dålig maten i landet var i början av 1900-talet.

1905 startade hon därför matkooperativet Svenska Hem. En förening dit enbart kvinnor var välkomna att handla, och som mötte kraftigt motstånd från de matbutiker som ägdes av män.

– Det var faktiskt Sveriges största konsumförening, sa Eva Kaijser om kooperativet som några år efter sin start hade över 3 000 medlemmar.

Aftonen handlade dock inte bara om den längde bortglömda verksamheten. Även modet - om seklets kjol- och hattdebatt - och kvinnornas kamp för rösträtt avhandlades.

Vad gäller rösträtten var Anna Whitlock en förgrundsfigur även där, då hon var ordförande i en förening för rösträttskampen. Efter att Svenska Hem sålts 1917 riktades också fokus på rösträtten.

Då hade Anna Whitlock och de andra kvinnorna i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt samlat ihop underskrifter från 350 000 kvinnor som ville ha rätten att rösta.

– Ett argument för att kvinnorna inte skulle rösta var faktiskt att kvinnorna inte ville ha rösträtt, sa Eva Kaijser.

Med bakgrund av det beslutade riksdagen 1918 att införa lika rösträtt, och 1921 fick kvinnor för första gången rösta i riksdagsvalet.