Nordvästra Skåne är hennes deckarmiljö

Kultur och Nöje I sommar är Anna Bågstam aktuell med Skuggspelet, andra boken i en deckarserie om civilutredaren Harriet Vesterberg som arbetar i Landskrona och bor i det fiktiva fiskeläget Lerviken på skånska västkusten.
Publicerad 31 juli 2019 • Uppdaterad 25 november 2021

Ett oigenkännligt lik flyter i land i det lilla fiskeläget Lerviken där civilutredaren Harriet Vesterberg bor med sin pappa. Tillsammans med kollegorna på polisstationen i Landskrona börjar Harriet nysta i en utredning som tycks ha koppling till ett stort EU-möte i Skåne. Samtidigt försvinner Harriets bästa väninna spårlöst, hennes nya kärlek Richard tycks ha hemligheter och pappan och hon får broderns vilda son på halsen.

Det är med andra ord full fart och hög spänning direkt när Anna Bågstam är tillbaka med bok två om Harriet Vesterberg efter debuten med Ögonvittnet förra året.

– En sak som jag själv är speciellt nöjd med i Ögonvittnet och Skuggspelet är perspektivet, att det bara är Harriet som har berättarperspektiv, allt sker genom hennes ögon. Och så att berättelsen är berättad från punkt a till b. Det gör att det blir koncentrerat och Harriet väldigt levande, säger Anna Bågstam själv om vad hon tycker utmärker hennes deckarserie.

Anna Bågstam är också övertygad om att hennes sätt att berätta har formats av att hon började som ljudboksförfattare. Och ska vi berätta den historien från a till b så börjar det med att Anna Bågstam tyckte mycket om att skriva som ung men lade det åt sidan och blev jurist.

– Jag trivdes jättebra som jurist men kände att jag ville göra något mer kreativt också, något som var långt från det juridiska, berättar hon.

Lösningen blev en skrivarkurs på Folkuniversitet där Anna Bågstam började jobba med en idé som hennes lärare slängde åt henne. Idén växte till en berättelse som hon själv beskriver som ”en drift med det överklassiga Stockholmslivet där alla håller på så mycket med statusmarkörer” och finslipades ytterligare till ett färdigt manus med titeln Stockholm Psycho.

– Precis när den var färdig lanserade Storytel en idé om serier skrivna direkt för ljudbok så jag skickade in Stockholm Psycho och den blev antagen. Det var verkligen en slags happy accident, en riktig lyckohistoria som egentligen inte händer.

Genom Stockholm Psycho upptäckte Anna Bågstam att hon gillade att skriva spänning och bygga upp den typen av dramaturgi.

Med tanke på att hon är jurist, visserligen utan koppling till brottsmål men med naturlig kontakt med rättsväsendet, och har ett stort intresse för frågeställningar kring kriminalitet blev nästa författarsteg naturligt – en mer traditionell kriminalroman i polismiljö.

Den första boken om Harriet Vesterberg var också tänkt som ljudboksserie men så läste en förläggare på Norstedts manuset och ville ge ut den som bok också.

– Det var lite oväntat och egentligen den bakvända vägen, det brukar börja med papper och så läser man in den sedan, konstaterar Anna Bågstam med ett skratt. Det blev faktiskt också det första samarbetet med Norstedts och Storytel där de gav ut en ljudboksserie för lyssning och en bok samtidigt.

Varför fastnade de för Harriet-serien tror du?

– Jag har funderat mycket på det och till och med frågat mina förläggare. Det kommer ju ut så mycket polisdeckare och det är svårt att sticka ut i det sammanhanget men jag tror att det har att göra med att Harriet är en ganska annorlunda figur. Hon är ingen av de här gamla deckargubbarna som dricker whisky och lyssnar på opera och inte heller en ung kvinna med diagnos eller övernaturliga krafter. Hon är ganska normal, fast impulsiv, och så pass vanlig att man kan känna samhörighet med henne och leva sig in i polismiljön och allt det otäcka som händer genom henne.

Hur kommer du på själva kriminalintrigerna?

– Jag är väldigt intresserad av vissa kriminalfall och vissa situationer och sedan har mycket byggts ihop av att jag tänkt på situationer i miljöer där det skulle vara väldigt otäckt om det här hände på det här sättet i just det här samhället.

Anna Bågstam är själv från Stockholm och bor sedan många år på Tyresö men hon har en stark koppling till de nordvästskånska miljöer som hon placerat Harriet i.

Bägge hennes föräldrar är från Skåne och pappan bor numera i Ålabodarna som den fiktiva Lerviken lånat mycket av. Och så bodde hon själv i Lund under fem år som student.

– Efter Stockholm Psycho kände jag också att jag ville skriva om någon annan miljö än Stockholm, säger hon. Det blir också otroligt otäckt när hemska saker händer i ett litet samhälle där människor känner varandra. Och de där små fiskelägena vid Öresund är ganska optimala om man är intresserad av hemskheter. Det finns lämningar av lergravar där man skulle kunna putta ner någon, man skulle kunna snava ner för Backafall och sundet är strömt så där kan man råka illa ut och man kan transportera saker över havet och havet kan få med sig saker. Det är verkligen på samma gång otroligt vackra platser och perfekta platser för otäcka händelser.

Under året ska Ögonvittnet komma ut som både bok och ljudbok på minst tio språk och samtidigt arbetar Anna Bågstam med synopsis och råmanus till seriens tredje bok.

– Det är lite tidig att säga för mycket än men böckerna jackar i varandra och om Harriet har det stressigt nu kommer det att bli ännu värre, inga lugna stunder alls faktiskt, lovar Anna Bågstam. Och det är väldigt hög brottsstatistik i lilla Lerviken kan man väl också säga. Det kan mycket väl blir Sveriges mordtätast plats.

Hur många böcker om Harriet ska det bli?

– Så här långt är det tänkt tre böcker men man vet aldrig, förhoppningsvis ännu fler. Det finns många skånska platser som lockar mig. Ven till exempel, en ö är alltid spännande i kriminalromaner.

Och oavsett hur många böcker det blir i serien om Harriet så är Anna Bågstam väldigt bestämd på att hon ser en framtid där hon delar sin tid mellan arbetet som jurist och att skriva eller berätta historier i någon form.

– Ju mer jag skriver desto fler idéer får jag. Min telefon är full med olika idéer som jag kommit på, berättar hon. Eftersom jag inte har den traditionella författarbakgrunden ser jag kanske också många nya spännande möjligheter kopplade till både ljud och text. Det är väldigt skojigt att vara i den här världen just nu.

bild 1/2
Anna Bågstam debuterade som författare med ljudboksserien Stockholm Psycho. Efter det blev det kriminalromanen Ögonvittnet som kom ut som ljudboksserie och pappersbok samtidigt. Foto: Kajsa Göransson
Anna Bågstam debuterade som författare med ljudboksserien Stockholm Psycho. Efter det blev det kriminalromanen Ögonvittnet som kom ut som ljudboksserie och pappersbok samtidigt. Foto: Kajsa Göransson
Fakta:

Anna Bågstam:

Född: 1977 i Stockholm

Bakgrund: Jurist som författardebuterade 2016 med ljudboksserien Stockholm Psycho som också nominerades till årets deckardebut på Crimetime Specsavers Award 2017. Våren 2018 kom kriminalromanen Ögonvittnet ut som pappersbok och ljudboksserie samtidigt. Medverkar också i podden/youtubekanalen Vad vi pratar om när vi pratar om böcker.

Aktuell: Med kriminalromanen Skuggspelet som kom ut i början av sommaren.

Anna Bågstam om …

… hur hon arbetar som författare: ”Lite som professor Balthazar. Hela mitt arbetsrum är fullt med obegripliga notislappar och när jag är inne i skrivfasen kan jag gå ner i arbetsrummet det första jag gör när jag vaknar och sedan sitter jag fortfarande där i mysbyxor och med fett hår när min man kommer hem från jobbet och undrar varför jag har glömt hämta barnen och varför vi inte har mjölk i kylen. Då har jag glömt allt och suttit tio timmar i sträck. Det är faran med ett jobb där det inte finns ramar men jag tycker att skrivandet är så otroligt roligt, som att leka.”

… research: ”Jag har åkt runt mycket i Skåne till platser där mina böcker utspelar sig och också varit där olika tider på året. Sedan har jag också haft kontakt med både rättstekniker, poliser och åklagare. Det finns ett så stort intresse för deckare och det är en ganska hård, luttrad och insatt publik så jag vill att det jag skriver ska kännas så riktigt som det går inom deckarförutsättningarna. När jag presenterar mina idéer för poliserna som hjälper mig blir det också väldigt tydligt att Harriet och mina poliser måste göra fel, annars blir det inte mycket till dramaturgi. Då skulle brottet ha lösts lite snabbt och tråkigt och till stor del vid skrivbordet. Så de måste göra fel på ett trovärdigt sätt.”

… om hon tagit med mycket från ljudboksformen till pappersboken: ”Ja, väldigt mycket i själva upplägget till exempel. Man tänker kanske inte så mycket på det när man läser boken men den är egentligen uppdelad i tio entimmes avsnitt. Och precis som varje bok avslutas med en cliffhanger finns det sådana eller dramaturgiska bågar även inne i boken. Det kommer absolut från ljudbokssättet att skriva. Det är det sättet jag har lärt mig av.”

Gunilla WeddingSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.