Ökad samordning krävs för att lösa brott. Foto: TT

Skärpta straff ingen lösning

Det går inte många dagar utan att någon politiker kräver hårdare straff. I princip oavsett partifärg verkar politiker tro att skärpta straff är det som ska lösa alla samhällsproblem och ge partiet ökat väljarstöd. Justitieminister Morgan Johansson, S, kan knappast öppna munnen utan att tala om hårdare straff och moderaternas riksdagsledamöter tävlar om att hitta på nya krav. Nu senast är det moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell som vill låsa in våldtäktsmän längre tid än vad som brukar bli fallet.
Krav på strängare straff är förslag som helt fokuserar på brottsoffren och deras anhöriga. Det är självklart bra för offren att veta att den person som vållat dem så stor skada och lidande sitter inlåst så länge som möjligt. Men är det bra och klokt för samhället som helhet?
Strängare straff lär inte ha någon effekt på brottsligheten, det vill säga att de som begår brott inte tänker på eventuella straff i stundens hetta. Ska man införa strängare straff och fler poliser då måste fler samhällssystem följa med. Men det hörs i princip inte alls i debatten.
För att effekten av fler poliser ska bli märkbar krävs det ökade resurser till domstolarna och kriminalvården inklusive rättspsykiatrin. Dessutom skulle kommunerna behöva stärka upp med fler socialsekreterare, men det handlar om kommunernas egen kassa och där finns ingen samordning med statliga myndigheter.
När antalet poliser ökar kan man säga att det blir fler brott, eftersom anmälningsviljan ökar, brotten klaras upp i högre utsträckning och statistiken visar därmed på fler brott. Men blir det tvärstopp eller förseningar i nästa led, som häkten, domstolar och fängelser, blir det obalans i systemen. Då finns risken för bristande motivation hos poliserna och en bristande tillit från medborgarna till rättssystemet.
Man kan se på de relativt sett små brotten som stölder och butiksrån som diskuterats den senaste tiden. Brotten påverkar de utsatta djupt, inte minst om de rånats förut. Dels den psykiska påfrestningen, dels allt praktiskt besvär som uppstår när butiken blir vandaliserad och det ska anmälas till polisen. När utredningarna läggs ner minskar dessutom tilliten hos de utsatta brottsoffren och risken finns att denna typ av brottslighet ökar eftersom det inte blir några sanktioner eller straff. Att ta saken i egna händer som butiksägare kan få förfärande följder, liksom medborgargarden som bildas om polisen inte lyckas lösa den inbrottsvåg som ofta äger rum på landsbygden under somrarna.
Är brottslingarna unga måste rättsprocessen gå extra snabbt och socialarbetare måste få en chans att göra ett bra arbete. Det har talats om det i många år, men såvitt känt finns det ingen etablerad modell som man jobbar med överallt. I stället finns små öar av bra exempel som inte beror på systemen utan på att det finns eldsjälar hos både socialtjänst och polis. Socialtjänsten har ofta svårt att behålla personal på grund av det påfrestande arbetet och de som arbetar är alltför ofta unga och därmed oerfarna. Inte lätt då att hjälpa förhärdade brottslingar, oavsett ålder på dessa.
Det vore en välgärning om politiker kunde sluta komma med enskilda krav på hårdare straff och ta ett helhetsgrepp på hur man bäst hanterar brottsligheten. Det krävs en satsning på helheten och hur de olika myndigheterna kan arbeta bättre tillsammans. Populistiska utspel är kortsiktigt tänkande i en alldeles för allvarlig samhällsfråga. Det finns inga enkla lösningar! Här får media också försöka hålla emot enkla klickbeten och förenklade frågor kring hårdare straff. Morgan Johansson, samla kollegor från alla partier kring en seriös diskussion kring brott och straff!

Dagens fråga

Använder du reflexer?

Loading ... Loading ...