Var­ning för kli­mat­pa­niken

opinion

En sak vet vi sä­kert, kli­matet har all­tid för­ändrats, gör det fort­fa­ran­de och kommer all­tid att ändras. En gång rådde is­tid i en stor del av det nor­ra halv­klotet. I USA sträckte den sig till mel­lan­väs­tern, i Europa till mitten av Frank­ri­ke och ner över nor­ra Ryss­land. I dag be­finner vi oss i det fors­ka­rna kallar mel­lan­is­tiden med stora is­täc­ken på Grön­land. Att inlandsisen skulle upp­höra att minska är en orim­lig tan­ke. Smält­ningen kommer att fort­sätta oav­sett all mänsk­lig verk­sam­het. Den som tror nå­got an­nat har en svår at­tack av hyb­ris och inbillar sig att män­ni­skan är starkare än na­tur­krafterna.
Mänsk­lig­heten lever un­der flera hot. En sak skall vi vara glada över, att 1970-talets far­hå­gor för en be­gynnande is­tid inte infriats. Ett varmare kli­mat kan vi han­tera, men med en is­tid är det kört för stora delar av mänsk­lig­heten efter­som av­se­värda delar av jord­klotet blir obe­bo­e­ligt. Men vi har ock­så fa­ran för stora pan­de­mier och för nya världs­krig som ut­gör all­var­ligare hot än kli­matet.

FN:s kli­mat­pan­el har skapat mo­deller för hur för­ut­sätt­ningarna för mänsk­ligt liv på­verkas av det varmare kli­matet. Påspäd­ningen av me­del­tem­pe­ra­turen an­s­es leda till de många na­tur­fe­no­men vi upp­levt på senare år med re­kord­höga tem­pe­ra­turer och ett vä­der som inte upp­för sig som vi är vana vid. Si­tua­tionens all­var bör ändå inte över­drivas. Så här skrev tre ledande svenska na­tio­nal­e­ko­nomer, Hassler, Kru­sell och Olovs­son ti­digare i år: ”FN:s kli­mat­pan­el IPCCC sam­man­fattar de in­ter­na­tio­nella forsk­nings­re­sul­taten med att en för­dubb­ling av at­mo­sfärens kol­di­ox­id­halt (som vi ännu är långt ifrån) för­mod­li­gen leder till att den glo­bala medeltemperaturen ökar med mel­lan 1,5 och 4,5 grader. Om den sanna kli­mat­käns­lig­heten skulle vara i den lägre delen av detta in­ter­vall be­höver vi inte bry oss särskilt myc­ket.”

Det råder idag rätt bred po­li­tisk enig­het om att det be­hövs en kli­mat­driven om­ställ­ning av våra sam­häl­len. Men det är lättare att säga den­na tu­li­pa­na­ros än att göra den. I värsta fall kommer det att leda till en ka­ta­strof. Tänk om vi ge­nom­för en dras­tiska åt­gärder för att styra kli­matet och en dag finner att det inte hade nå­gon ef­fekt, att de na­tur­liga kli­mat­för­änd­ringarna var starkare än de som ut­görs av ut­släppen från mänsk­lig verk­sam­het?
Gör allt, säger Gre­ta Thun­berg, och fega po­li­ti­ker och opi­ni­ons­bil­da­re hukar istäl­let för att säga att det är omöj­ligt.
Våra kli­mat­ut­släpp i världen kommer främst från in­du­strin, trans­porter och jordbruk. Att ställa om och göra oss obe­ro­en­de av fos­sila käl­lor har ingen med tro­vär­dig­het visat hur det skall gå till, i syn­ner­het inte på någ­ra år­ti­on­den.

Trans­port­sek­torn kommer för över­skåd­lig tid att vara be­ro­en­de av fossila bränslen. Det finns inga fun­gerande stor­ska­liga al­ter­na­tiv för last­bilar, bussar och knappast ens för våra per­son­bilar med tan­ke på hur lång­samt in­tro­duk­tionen går av el­bilar och de fort­fa­ran­de tek­niska bristerna till exempel avsaknaden av till­räck­ligt med rå­va­ror till bat­te­rierna el­ler el för en hel bil­park som drivs med el. Ännu säm­re ser det ut för de tunga for­donen. Bat­te­ri­drift är inget fun­gerande al­ter­na­tiv och andra al­ter­na­tiva driv­me­del räcker inte till på ett glo­balt plan, i alla fall inte om vi inte skövlar mer käns­lig skog.

Vad gäller flyget och den in­ter­na­tio­nella båt­tra­fiken så finns det inga rea­lis­tiska lös­ningar till dagens tek­ni­ker. Världs­han­deln bygger på att vi kan trans­por­tera enorma gods­mängder 24 tim­mar om dygnet med trans­port­plan och till sjöss. 90 pro­cent av världs­han­deln går med far­tyg. En om­ställ­ning som för­söker för­hindra det lägger en död hand över världs­han­deln. I spåren följer mass­fat­tig­dom, gi­gan­tisk ar­bets­lös­het och ökade krigs­risker när de po­li­tiska led­ningarna inte kan er­bjuda till­växt och växande väl­stånd. Ta länder som Kina, In­di­en, Pak­istan, In­do­ne­si­en och Bra­si­li­en med sina jät­te­be­folk­ningar och starka han­dels­be­ro­en­de. Runt hörnet kan vänta stor­ska­liga mi­li­tära kon­flikter. Vi lever allt­så i en yt­terst far­lig tid när våra po­li­ti­ker och delar av sam­häl­ls­eta­blis­se­manget ligger lågt inför en upp­hetsad kli­mat­de­batt som spårat ur.

Vi vet inte om en om­ställ­ning av kli­matet kommer att ge re­sul­tat, det är bara för­hopp­ningar. Där­emot har vi både kun­skap och re­surser för att han­tera ett varmare kli­mat.
Världens länder kan möta en stigande havs­ni­vå med att valla in de lägst liggande om­rå­de. Gi­vet­vis måste det ock­så bli ett stopp för allt byggande på låg­länt havs­nä­ra mark. Vi måste ock­så snabbt för­bättra jord­brukets be­vatt­nings­sy­stem, i många länder är det då­lig in­fra­struk­tur snarare än vat­ten­brist som skadar jord­bruket när det är torka. Men att tro att vi skall kun­na lägga en när­mast död hand över in­du­stri­sam­häl­lena och sätta stopp för världs­han­deln ut­gör ett myc­ket större hot än de alar­mis­tiska kli­mat­spå­domarna.

Läs mer:

Dagens fråga

Gick din mello-favorit vidare till final?

Loading ... Loading ...