Den senaste tidens oro på Ljungdala där unga dras in i kriminella handlingar har triggat igång en kedja av olika aktörer vars uppgift är att finna lösningar.

– Det är viktigt att vi samarbetar mellan kommunen och polisen, säger Robin Gustavsson.

ReAgera är ett forum med flera aktörer där förvaltningschefer sitter i styrgruppen, som har en ledningsgrupp med personer från tekniska förvaltningen, kommunens säkerhetsansvarige, kultur- och fritid, polisen och samordnaren för Brå ( Brottsförebyggande rådet).

– Vi har reagerat på utvecklingen på Ljungdala och har för avsikt att fördjupa våra insatser och åtgärder där. Nu samlas vi för att ta fram lösningar, förklarar Robin Gustavsson.

I det andra forumet EST ( effektiv samordning för trygghet) rapporteras om stök och skadegörelse genom väktare, nattvandrare och tekniska förvaltningen.

– Där ser vi olika tendenser till negativ utveckling i kommunens områden. Det gäller bland annat stölder och skadegörelse. Vi får en sammanfattning varje månad.

Ska identifiera klanstrukturer

Socialförvaltningen arbetar med orosanmälningar om barn och unga som utsätts för våld och hot. Sedan barnkonventionen blev lag i Sverige har vi fått ett ökat fokus på ungas utsatthet. Inrapporteringarna har ökat väldigt mycket, säger Robin Gustavsson.

I fredags beordrade regeringen Brå att ta fram ett sätt att identifiera klanstrukturer och hitta motåtgärder. Flera myndigheter granskar redan släktnätverken. Polisen har satt in aktionsgrupper mot den organiserade brottslighet.

– Lokalt arbetar inte Brå med lokala klanstrukturer. Det görs på nationell nivå, där statistiken sammanfattas, förklarar Robin Gustavsson, som även är vice ordförande i Brå lokalt.

Han betonar vikten av att identifiera ledarskapet i de kriminella grupperna, som kan vara klaner, familjer, eller andra grupperingar.

– Det måste göras jobbigt att vara kriminell. De kriminella grupperingarna får inte bli en del av samhället.

– Det här är ingen nyhet för mig, säger lokalpolisområdeschefen Pär Cederholm och berättar om flera års arbete med att jaga, störa och lagföra de kriminella som står för narkotikahandel, våldsbrott och andra kriminella handlingar.

Familjen har kopplingar till andra kriminella familjegrupperingar, eller klaner.

– I grundkonstellationen finns sådan kopplingar, säger Pär Cederholm som betonar att familjen inte har flyttat hit bara för att begå brott.

Sydsvenskan och HD avslöjade nyligen att polisen har upprättat databaser över de kriminella släktnätverk, eller klanregister om man så vill, som finns i Sverige.

De runt 40 nätverken står bakom våld, narkotikaaffärer, bidragsbrott och försöker infiltrera polisen och andra myndigheter runt om i landet. Personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten har infiltrerat Arbetsförmedlingen för att kunna utnyttja välfärdssystemet. Det uppger myndigheten för Sveriges Radio.

– Personer som söker sig in i myndigheten, som lär sig myndigheten och våra regelverk och som finns på insidan, säger myndighetens enhetschef Eva-Lena Edberg till Sveriges Radio.

Upp mot tio kriminella släktnätverk ska finnas i Skåne, enligt polisens hemligstämplade rapport. De lever i ett ekosystem som på olika sätt främjar och drar nytta av varandra i sina kriminella verksamheter.

Hässleholm

I den hässleholmsverksamma familjen, som ingår i polisens rapport, är bröderna förgrundsgestalter, som även är verksamma i Landskrona, Lomma, Malmö och Perstorp. Enligt polisen har medlemmar i familjen ingått i de kriminella mc-gängen Outlaws, Satudarah och La Familia.

Polisens arbete med att kartlägga klanerna har pågått i ett år, vilket inte gått obemärkt förbi.

Uttalanden om kriminella, släktbaserade klaner, eller nätverk, kom inte som en plötsligt händelse när biträdande rikspolischefen Mats Löfving i en Ekotintervju berättade att det i dag finns minst 40 stycken släktbaserade kriminella nätverk i Sverige och att ”diskussionen om integration kan vara lite naiv i Sverige”.

– Familjen i Hässleholm begår brott och livnär sig på kriminalitet. Folk går ut och in i en kriminell struktur, berättar Pär Cederholm.

Han ser inte några kopplingar mellan familjen och spänningarna på Ljungdala, som tidningen har berättat om, där äldre kriminella blivit förebilder för yngre, som lockas in i kriminalitet med narkotikahandel. Vi ser med stor oro på det, säger Pär Cederholm.

Tilltagit

Ljungdala är i dag ett segregerat bostadsområde, som kommunen sedan länge haft fokus på i sina förebyggande sociala insatser. Mötesplats Ljungdala har varit navet i dessa verksamheter och samlingsplats för många unga.

– Problemen på Ljungdala har eskalerat efter skottdramat med mordförsöket i våras. Sedan en annan familj i Hässleholm med medlemmar misstänkta för bland annat utpressning och frihetsberövande har häktats har andra personer på Ljungdala flyttat fram sina positioner. Vi ser att det blir stökigare, vilket är klart oroväckande, förklarar Pär Cederholm.

Varför det händer just nu är för att det finns ett maktvakuum med utrymme att tjäna pengar, som personer på Ljungdala fyller ut.

Det finns många familjer som är släkt med varandra på Ljungdala där några personer med kriminellt uppsåt använder unga som en plattform för sin verksamhet.

– Det finns ingen motpol till de unga som lockas in i kriminella handlingar. Det kräver breda och omfattande åtgärder från hela samhället för att bryta den här utvecklingen, menar Pär Cederholm.