Debatt

Dagliga val gör skillnad

En inventering av plastanvändningen i vården har påbörjats i Region Skåne, i syfte att minska plasten. Foto: TT
Debatt
Debatt Att jobba för mindre klimatpåverkan behöver göras på många nivåer.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Annette Linander (C) regionråd och gruppledare Birte Sandberg (C) regionråd

PREMIUM

Att jobba för mindre klimatpåverkan behöver göras på många nivåer. De stora förändringarna för ett hållbart samhälle måste ske på strukturell nivå för att vi ska få varaktiga förändringar. Utan politiska beslut och överenskommelser kommer vi inte nå långt. Vad vi som enskilda personer väljer att göra har också påverkan.

I Region Skåne märker vi just nu av en resandeökning i kollektivtrafiken som vi inte sett på en längre tid. Fler väljer att ta tåget och bussen, och det kan mycket väl grunda sig i en ökande medvetenhet om att vi som enskilda personer kan göra skillnad när det gäller klimatpåverkan. När efterfrågan på klimatsmarta lösningar ökar, då måste också tillgången öka och omvärlden anpassa sig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

El till varje pris

Debatt
Debatt Många torde ha en känsla av att vad som idag kallas förnybar energi inte lever upp till den genuina innebörden i begreppet förnybar.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nämligen att som naturkällorna sol, vind och vatten ständigt förnya sig och inte ta slut inom överskådlig framtid.

De som känner så har all anledning att fortsätta lita på sin magkänsla. Det finns mängder av omständigheter som diskvalificerar solkraft, vindkraft och vattenkraft som företrädare för såväl förnybarhet som hållbarhet. Allt ifrån utsläpp av koldioxid till Jordens begränsade resurser av diverse byggnadsmaterial för kraftverken. Och dessutom – ofta obeaktat – ockupation av markyta med intolerabla konsekvenser såväl för klimatet som för livsmiljön för människor och djur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Sverige bör sätt agendan för unionens politik

STRASBOURG 20140715Gunnar Hökmark (M) utanför Europaparlamentet i Strasbourg.Foto: Fredrik Persson / TT / kod 75906
Foto: FREDRIK PERSSON / TT
Debatt
DEBATT

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Allt för ofta hamnar den svenska EU-debatten i en diskussion om man ska säga ja eller nej till förslag från EU-kommissionen, som om kommissionens förslag är det slutliga uttrycket för vad europeisk politik ska vara. Fixeringen vid kommissionen leder in sin tur till, att den europapolitiska debatten i för liten utsträckning handlar om hur förslagen skulle kunna omarbetas för att bli bättre och att Sverige bör sätta agendan för vilken politik den Europeiska Unionen ska föra.

Istället blir det en ständig fråga om att säga ja eller nej och en debatt som i sin tur präglas av att man antingen anser att man ska säga ja till allt, för att man då tror sig vara Europavän, eller nej, eftersom man ogillar europeiskt samarbete. Det är i grunden ganska tröttsamt att varje debatt om sakpolitik driver fram en diskussion om EU är bra eller dåligt. Framförallt eftersom ett enskilt dåligt förslag inte förändrar faktumet att samarbete mellan länder i europeiska och globala frågor är bra.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Regeringens bredbandspolitik splittrar stad och land

En man rullar ut fiber för installation.
Installation av fiber för bredband.
Foto: Helena Landstedt/TT
Debatt
Debatt I Skåne är åtta av 10 hushåll anslutna till fibernät. Trots det saknar sex av 10 av landsbygdsborna i länet en anslutning. Regeringens kraftlösa bredbandspolitik splittrar stad och landsbygd på ett oroväckande sätt.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Situationen ser inte ut att förbättras framöver. Statistik som nyligen presenterades av ansvarig myndighet, Post- och telestyrelsen, visar att takten i bredbandsutbyggnaden fortsätter att bromsa. Under förra året flaggade därför myndigheten för att det nationella bredbandsmålet, som lovar snabbt bredband till alla senast 2025, är i farozonen.

Vi som undertecknar den här debattartikeln representerar invånare, företagare och bredbandsaktörer. Våra medlemmar är beroende av att Skåne och resten av Sverige ges möjlighet till en snabb bredbandsuppkoppling. Detta har blivit extra tydligt under de senaste månaderna där rådande pandemi snabbt tvingat offentlig sektor, företag och allmänhet att ställa om sig till en ny vardag. Vi har dragit nya lärdomar och blivit bättre än någonsin på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Men för många har lärdomen i stället handlat om hur påtagligt det digitala utanförskapet är för alla som saknar en tillräcklig bredbandsuppkoppling.

Frågan brådskar och vi upplever en oroväckande tystnad och brist på handlingskraft i bredbandsfrågan från regeringens sida. Vi har därför startat Bredbandsuppropet i syfte att skapa ökad förståelse för behovet att fiberutbyggnaden också når landsbygden och sluter det digitala gapet mellan stad och land. Att tro att landsbygdens behov av att nyttja digitaliseringens möjligheter skiljer sig åt från stadens är fel. Digitaliseringen kan istället hjälpa till att kompensera för långa avstånd och avlägsna marknader.

Den avstannade fiberutbyggnaden får också konsekvenser för framtidens mobilnät. En förutsättning för den 5G-utbyggnad, som just nu befinner sig i startgroparna, är just ett väl utbyggt fibernät – även på landsbygden. Med andra ord innebär avsaknaden av fiber att nästa generations mobillösningar, som väntas medföra en mängd möjligheter för framförallt näringslivet, inte blir tillgänglig för företag utanför tätorterna alternativt att de får avsevärt sämre prestanda.

Även civilsamhället påverkas negativt av avsaknaden av fiberbredband. I takt med att en bredbandsuppkoppling blir en nödvändighet både för att studera eller arbeta så riskerar områden som inte är anslutna att få allt svårare att behålla och locka till sig nya invånare. Om regeringen står fast vid sitt bredbandsmål krävs skyndsamma beslut. Därför efterfrågar vi:

• Ytterligare stödmedel

• Likvärdig uppkoppling på landsbygd som i tätort

• Rättvist regelverk vid utdelning av stödmedel

• Enklare tillståndsgivning

• Regelverk som möjliggör effektiv utbyggnad

Sverige har råd att säkerställa likvärdig tillgång till bredband. Efterfrågan och behovet finns. Nu vill vi se höjda röster och kraftfulla åtgärder.

Thomas S Nilsson, ledare, Byanätsforum

Magnus Engelbäck, regionchef, Företagarna Syd

Connie Asterman, ordförande, Hela Sverige ska leva Skåne

Anders Rolfsson, ledamot regionstyrelsen, LRF Skåne

Mikael Ek, vd, Svenska Stadsnätsföreningen

Debatt

Valfrihet är allas rätt

Debatt
Debatt Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets närodlade politik. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Något som också ska avspeglas i möjligheterna till att få fritt välja vårdgivare inom sjukvården.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Den offentligt finansierade välfärden ska vara av hög kvalitet, jämlik och jämställd samt vara tillgänglig för alla i hela landet. För oss är det positivt att både företag, offentliga institutioner och civilsamhället är med och utvecklar välfärden.

Oavsett vem som utför den offentligt finansierade välfärden måste berörda individers behov och valfrihet stå i centrum. Genom den dynamik som många olika utförare skapar kan såväl offentligt som ideellt och privat drivna verksamheter utvecklas och bidra till att skapa ökad innovation, effektivitet och kvalitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Replik: ”El-nonchalans ett hot mot Skåne” den 27 juli.

En man drar i en spak på Ringhals.
Interiör från Ringhals
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Debatt
Debatt Lina Håkansdotter och Carina Centrén, Svenskt Näringsliv, skriver i Skånska Dagbladet under rubriken: Vi instämmer helt i uppfattningen att det är oerhört centralt att trygga elförsörjningen och att Svenska kraftnät skyndsamt bör bygga ut överföringsförbindelser.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att genomföra rätt åtgärder måste vi först förstå varför vi hamnat där vi hamnat och vart vi är på väg.

Beslutsfattarna i Sverige har länge givits intrycket att kärnkraft har hög tillgänglighet och stabilt och förutsägbart kommer att producera el länge till. I Energimyndighetens prognos från januari 2013 skriver man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.”

Under 2015 fattade dock kärnkraftsägarna affärsmässiga beslut om att Ringhals 1 och 2 skulle stängas efter 45 år, medan två av reaktorerna i Oskarshamn (O2 och O1) stängdes efter 41 respektive 46 år. På bara 2-3 år minskade livslängden med 15 år jämfört med den ”tekniska livslängd” som Energimyndigheten antog.

Den kvarvarande kärnkraften går inte heller så bra. Svenskt Näringsliv skriver om elkrisen den 25 juni: ”Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nu har körts när vindkraftsproduktionen var låg, mitt i den 30-gradiga sommarvärmen, är ytterligare ett tecken på att något är allvarligt fel.” Men vad var det egentligen som hände denna dag? Jo, flera av kärnkraftsreaktorerna hade tekniska problem som tvingade fram minskad effekt:

•Forsmark 2: Oplanerat nödvändigt underhåll av en generator efter oförutsedda problem.

•Forsmark 3: Bränsleläckage som medförde att man stängde verket.

•Ringhals 4: Oplanerat underhåll, gick på knappt halv effekt på grund av problem med en av generatorerna och byte av en rotor.

•Ringhals 3: Skulle ha startat efter årlig avställning, men stod fortfarande stilla.

Kärnkraften är alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med. Enligt Svenska kraftnät berodde förlängda revisioner inte bara på låga elpriser utan också på Corona, vilket man knappast kan känna till i förväg.

De problem som uppstod under juni 2020 beror på:

a)Den allmänna planeringen för Sveriges kraftförsörjning har felaktigt byggt på att kärnkraftverk fungerar med en mycket hög tillgänglighet, oavsett vad som händer i omvärlden.

b)Elnäten i Sverige är under utbyggnad, men bedömningen av var och hur snabbt har baserats på att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

c)Ombyggnad/underhåll av elnät och annan utrustning kräver planering och utrustning måste kopplas bort. När man planerade underhållet under sommaren 2020 så utgick man från att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

Lösningen för att vi ska få ett väl fungerande kraftsystem är att man, till en början, inser att dagens kärnkraft inte varar för evigt. Vi bör konstruktivt diskutera hur vi snabbt ska komma ifrån ett beroende av att kärnkraften måste vara i drift för att systemet ska fungera. Det mesta tyder på att detta är på gång (framför allt genom nätutbyggnad), men det är oklart hur snart allt kommer på plats.

Svenskt Näringsliv vill ”trygga den elförsörjning vi redan har”, men det finns inget skäl att bevara gamla anläggningar om de inte klarar sig på marknadsmässiga villkor! Grunden för den europeiska elmarknaden är att det ska råda konkurrens och subventioner tillåts bara om det finns starka skäl.

Sommaren har visat att drift av kärnkraftverk inte bara har ekonomiska utmaningar utan också kan ha svårt att leverera el på ett planerbart och förutsägbart sätt. När det gäller förslaget om ”mål för leveranssäkerhet” så väcks nya frågor: Vad ska man anta om kärnkraftens tillgänglighet när man beräknar risken för elbrist? Den 25 juni skulle inte orsakat några problem med de standardantaganden man har om kärnkraftens tillgänglighet. Dessa antaganden visade sig dock vara fel.

Vi utgår från att Svenskt Näringsliv vill ha ett så kostnadseffektivt kraftsystem som möjligt, ett som bygger på klimatneutralitet och fri konkurrens. Därför bör planeringen utgå från faktisk tillgänglighet av existerande kraftverk, mer förnybar elproduktion och utbyggnad av elnätet. Vi är eniga med Svenskt Näringsliv om att vi måste planera för att ”vi får mindre och mindre kärnkraft i elsystemet”

Lars J Nilsson

Professor i Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola.

Lennart Söder

Professor i Elkraftsystem, KTH

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Debatt

Tillsammans kan vi minska psykisk ohälsa

Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest. Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Fler kommer att behöva hjälp inom psykiatrin och få behandling för psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården behöver nu rusta för att möta ökad psykisk ohälsa med det kommer inte att vara tillräckligt. Lika viktigt som att resurserna finns för dem som behöver hjälp av psykiatrin är det förebyggande arbetet för att motverka och lindra psykisk ohälsa.

Ett exempel på hur detta kan göras hittar vi i Lindängen i Malmö där boende mobiliserat för att möta pandemins effekter. Sedan tidigare finns omfattande verksamhet, bland annat projektet Jämlik hälsa där Röda Korset och andra organisationer, myndigheter, företag och Malmö Universitet arbetar tillsammans med boende för att främja hälsa, motverka isolering och främja aktivitet och gemenskap. Under våren har man anpassat sig till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och anordnat träffar utomhus. Deltagare har picknick där alla tar med sig sin egen mat och umgås utomhus med avstånd.

Deltagare har också hjälpt till vid de informationspunkter som Röda Korset har ordnat. Att engagera sig i en frivilliginsats och hjälpa andra kan få en själv att må bättre, något som i sig är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa.

De allra största och ofta viktigaste insatserna mot psykisk ohälsa sker hemma, i vår närmiljö. För att undvika smittspridning har vi lärt oss enkla åtgärder som att tvätta händerna. Även när det gäller den psykiska hälsan finns det vissa enkla åtgärder som fungerar för att bygga upp ett grundläggande skydd. Detta är Röda Korsets checklista för en psykologisk ”handtvätt”:

o Se till att få tillräckligt med sömn – det är grundläggande för att vi ska må bra.

o Bibehåll rutiner eller skapa nya som fungerar i situationen. Det signalerar trygghet till kroppen och hjärnan.

o Fysisk aktivitet är bra och hjälper till att hantera stress. Även vardagliga aktiviteter som att städa och gå i trappor räknas.

o Var inte ensam med din oro, tala med andra om situationen. Alla har mått dåligt någon gång.

o Var tillsammans med andra som du känner dig trygg med även om du inte vill tala om din oro.

Fysisk distansering behöver inte betyda social distansering. Hitta nya sätt att umgås, exempelvis digitalt eller utomhus.

o Fortsätt att göra saker som du mår bra av. Försök komma ihåg vad som fungerat för dig tidigare. Det kan vara att lyssna på musik, gå på promenad eller att ringa en vän.

o Under perioder av osäkerhet kan det vara bra att koncentrera dig på det som du kan påverka. Sätt upp ett mål och jobba för att uppnå det.

Om motivation och ork inte räcker kan du behöva sänka kraven, välj ut ett par saker som du inte gör avsteg ifrån. Ibland kan det vara tryggt att konsultera någon som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Du kan exempelvis kontakta en stödlinje, Jourhavande Kompis som Röda Korsets Ungdomsförbund driver för unga upp till 25 år och du kan kontakta din vårdcentral.

Röda Korset har en extrainsatt stödlinje på grund av pandemin och du kan också prata med Röda Korset lokalt där du bor.

Det finns många åtgärder ni kan göra tillsammans i din närmiljö för att främja psykisk hälsa. Vi är tillsammans i den här krisen och det är tillsammans med andra vi återhämtar oss som bäst.

Sara Hedrenius,

rådgivare psykisk hälsa, Svenska Röda Korset

Debatt

Psykiska hälsa i pandemitider

Fötterna på en man som sover i en säng.
Sömn är viktigt
Foto: Martina Holmberg / TT
Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nu när allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest.

Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Business as usual för Oatly

Debatt
Debatt Oatlys tillväxtstrategier och i synnerhet inblandningen av jättefinansiären Blackstone har skapat debatt kring hur vi skall åstadkomma en hållbar värld. Filmaren Fredrik Gertten och Oatlys VD Toni Petersson förefaller representera motsatta positioner.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den förre menar att inblandningen av Blackstone stöttar verksamheter som slår mot både miljö och utsatta grupper, medan den senare menar att Oatly utmanar status quo och att vi måste uppmuntra Blackstone att komma över till den goda sidan och investera i företag som verkar för hållbarhet (som Oatly). Båda har en poäng. Men det är vanskligt att betrakta Oatly som en utmanare av status quo.

Oatlys argument för att blanda in Blackstone bygger på antagandet att förändring bara kan ske genom tillväxt. Oatly, det goda företaget, skall växa genom att ta marknadsandelar från andra, mindre goda, verksamheter. Men övergången till exempelvis växtbaserad mjölk kan också ske genom att man verkar för att tillverkarna blir fler istället för större. Många små Oatlys är bättre än ett stort. Många små, lokala aktörer som inte strävar efter att bli så stora som möjligt blir inte beroende av globala investmentbolag, och bidrar inte i samma utsträckning till massproduktion och -konsumtion. Visst, stordriftsfördelar kan gå förlorade med mindre aktörer, men vinsten från stordriften kommer inte alltid konsumenter till del utan kan hamna i investmentbolagens händer, och även ett mindre Oatly kan producera havremjölk med tillräcklig effektivitet.

Antaganden om att företag och ekonomier bör växa är problematiska, i synnerhet med tanke på det globala klimatet. Om man vill fördjupa sig i denna problematik kan man läsa den nyutkomna antologin Towards a political economy of degrowth som är redigerad och skriven bland annat av lundaforskarna Ekaterina Chertkovskaya och Alexander Paulsson. En central poäng i boken är just att förbättring av klimatet och den sociala rättvisan i världen kräver ifrågasättande av antagandet om att ekonomisk tillväxt är nödvändig, eftersom ekonomisk tillväxt hittills har gått hand i hand med ökad resursanvändning. I boken finner man dessutom svar på den typiska kritiken mot ifrågasättandet av ekonomisk tillväxt. Till exempel: - Kan inte teknologisk utveckling rädda klimatet och stimulera ekonomisk tillväxt? Svar: Nja, teknologisk utveckling är viktig men otillräcklig, och tenderar att öka konsumtionen av just teknologi, vilket kräver energi. - Måste vi inte ha ekonomisk tillväxt för att bekämpa fattigdom? Svar: Nja, frågan handlar främst om global fördelning av resurser. - Kommer inte arbetslösheten att öka om vi inte har ekonomisk tillväxt? Svar: Nja, inte om vi ställer om till en mer arbetsintensiv ekonomi, dessutom skapas tillväxt ofta genom att minska antalet arbetstillfällen. Boken ger tillika stöd för argumentet att det krävs en omfördelning av resurser från globala investmentbolag som stöttar ohållbar verksamhet (som Blackstone) till lokala verksamheter och initiativ, eftersom de förra i större utsträckning bidrar till massproduktion och -konsumtion.

I ljuset av ovanstående framstår Oatlys VDs påstående (i Sydsvenskan, 16/7) att deras ”DNA” är ”att ständigt ifrågasätta status quo” för att ”knuffa världen i rätt riktning” som ytligt. Deras tillväxtstrategi liknar snarare business as usual: börja med en bra idé, exploatera denna med effektiv produktion och jobba hårt för att skapa positiva associationer med ditt varumärke, locka starka finansiärer. Väx! Man skall inte överkritisera Oatly för detta. Oatly är ett företag och det antas att företag skall sträva efter att växa. Men genom sitt varumärkesarbete ger de intrycket att de representerar en ny hållbar ekonomi, vilket riskerar att avleda uppmärksamheten från argument för mer grundläggande förändringar. Man skall just därför vara skeptisk till idén att det är företag som skall ”knuffa världen i rätt riktning”.

Oatlys utveckling understryker vikten av en seriös diskussion av frågan om ekonomisk tillväxt. Om man, som Oatly förespråkar, skall ifrågasätta status quo så är det nog inte ”Skall vi dricka komjölk eller havremjölk?” som är den stora frågan (även om det är viktigt) utan snarare ”Skall vi fortsätta anta att lösningen på världens klimatproblem och sociala problem är förenliga med strävan efter ekonomisk tillväxt?” Det är detta antagandet som är ”status quo”, och det är detta som gör att jättelika investmentbolag behöver blandas in, vilket Oatly och andra tillväxtföretag bidrar till att reproducera snarare än ifrågasätta.

Jens Rennstam

Docent i företagsekonomi

Ekonomihögskolan, Lunds Universitet

NÄSTA ARTIKEL