recension

Publiksuccé för nycirkus i kyrkan

Föreställningen med Kollektiv Knaster får ett verkligt lyft genom luftakrobatiken. Foto: Clemens Altgård
Artikel recension ”Här uppstår verklig scenmagi”, skriver tidningens recensent.

När Kollektiv Knaster intar S:t Petri kyrka under Malmöfestivalen så förvandlas kyrkorummet till en spelplats i nycirkusanda. Det bjuds på musik, performance och luftakrobatik.

Kyrkan är fullsatt, vilket knappast förvånar. Detta är en populär scenkonstgenre och vid det här laget är Knaster att betrakta som en etablerad grupp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Kränkt av att kallas barnboksförfattare

Krönikor
krönika

Det var hösten 2005 som jag sprang in i Lix för första gången. Hade misslyckats i mina ambitioner att bli (välbetald) programmerare. Efter mycket slit hade jag visserligen lyckats få de båda röda bollarna att studsa ut genom hålet på sin lilla digitala låda, men därefter var jag alltid tvungen att tvångsavsluta programmet. Jag begrep inte vad jag gjorde för fel.

Först vid redovisningen av uppgiften nämnde lärarna (i förbifarten som jag minns det, men det kan mycket väl vara en bitter efterhandskonstruktion) att det var precis det som skulle hända. Bollarna studsade ut, och sedan var vi tvungna att tvångsavsluta programmet. Antar att vi inte lärt oss programmeringsspråkets motsvarigheter till ”IF” och ”THEN” som jag satt och knackade på skoj på hemmadatorn något år tidigare.

Jag var hur som helst redan knäckt. Jag skulle inte bli programmerare. Så jag hoppade av utbildningen och sökte vad som fanns att söka. Kom in på en kvartsterminskurs om textanalys på Högskolan i Kristianstad.

(Jag misstänker för övrigt att litteraturvetarna inte ligger i närheten av samma lönenivåer som programmerarna, men något var jag ju tvungen att göra.)

På en föreläsning pratade vi om Lix, läsbarhetsindex. Det går egentligen att förklara rätt enkelt, och jag snor frankt förklaringen från lix.se:

”Lix är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent.”

Eller för att göra det ännu tydligare: Förklaringstexten ovan har Lix 50, vilket klassas som ”medelsvår, normal tidningstext”. Texten har 21 ord per mening (det är trots allt bara en mening, och den har 21 ord), och andelen ord med sex bokstäver eller fler är 6 av 21, alltså 29 procent. 21+29 är 50.

Även om såväl ”Sartre” som ”August”, ”Strindberg”, ”sysslings” och ”brylling” är ord med fler än sex bokstäver, så hade ju inte programmet någon som helst kunskap om vilket kulturellt kapital som denna text besatt.

När vi bytte redaktionellt system på tidningen nu i våras så fanns det ett liknande automatiskt verktyg inbyggt i programmet. Under utbildningen upptäckte vi knappen som inte bara räknade tecken, utan också klassificerade våra texter.

Nog för att vi då bara skrev plojtexter för att lära oss alla handgreppen, men jag var inte ensam om att känna mig sådär modernt kränkt över att (den korkade) datorn påstod att min text var ”barnböcker”. Eftersom jag knappast kunde tåla denna digitala förolämpning började jag strössla texten med obskyra referenser och uppdiktade släktskapsförhållanden mellan Jean-Paul Sartre och August Strindberg.

Nu hjälpte det inte så mycket, för även om såväl ”Sartre” som ”August”, ”Strindberg”, ”sysslings” och ”brylling” är ord med fler än sex bokstäver, så hade ju inte programmet någon som helst kunskap om vilket kulturellt kapital som denna text nu besatt. Det blev bara ”lättläst skönlitteratur”.

Några långa och krångliga meningar senare hade jag dock lyckats få upp skapelsen en bit mot mitt mål ”svår, byråkratisk text”.

Och även om det knappast är skoj att se att ens mästerverk till reportage ses som barnbokstext, så är det sett ur läsarhänseende betydligt bättre än en text som väldigt få förstår. Den läsare som snubblar sig igenom de första meningarna för att dessa är otroligt krångligt skrivna fortsätter knappast att läsa. Åtminstone inte med nöje.

För den nyfikne: Den text du precis har läst innehåller i snitt 16 ord per mening, där i snitt vart fjärde ord har sex bokstäver eller fler. Det längsta ordet var ”programmeringsspråkets” (23 bokstäver) och det flitigast använda ordet var ”jag” (20 gånger). Texten har Lix 40 och klassas därmed som ”populärtidningstext”.

Och eftersom Norra Skåne är en populär tidning här i bygden passar det ju som handen i handsken.

Lars-Åke Englund är webbredaktör på Norra Skåne.

Hässleholm

Arbetsledningen bestämmer

Rolf Bengtsson, skolchef.
Foto: Kristina Höjendal
Hässleholm
Hässleholm Kristina Liljeström får stöd av skolchef Rolf Bengtsson.

Rolf Bengtsson svarade Svetlana Johansson den 16 juni med anledning av hennes andra anmälan av Kristina Liljeström för kränkande särbehandling av personal att verksamhetschefen för grundskolan och personalavdelningen ger skolledningen sitt stöd.

– Vi är väl medvetna om att du och ett antal andra anställda på Hästveda skola, anser att rektor har uttryckt sig kränkande, genom att inte tillräckligt tydligt ta parti för personal i olika ärenden och genom att rikta kritik mot arbetet i något arbetslag, skriver Rolf Bengtsson och nämner samtidigt att merparten av personalen har en annan uppfattning.

Ingen fungerade dialog

Rolf Bengtsson konstaterar att den fortsatta dialogen mellan Svetlana Johansson och rektor, fack och personalansvarig, inte fungerat.

– Det är uppenbart att ni är helt oense om hur arbetet ska bedrivas på skolan men att rektor har en annan uppfattning. Det anses inte som kränkande särbehandling. Det är arbetsledningen som står för skolans inriktning, betonar Rolf Bengtsson.

Svetlana Johansson är inte nöjd med svaret.

– Jag har skrivit till Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket för att rektorn har ansvaret för lämplig arbetsmiljö på skolan, som ska vara en trygg arbetsplats där alla kan trivas, säger Svetlana Johansson.

Hässleholm

Lärarnas kritik avfärdas av skolchef

Det har varit ett turbulent år för högstadiet på Hästveda skola.
Foto: Elin Nilsson
Hässleholm
Hästveda Det har varit ett turbulent år på Hästveda skola. Många lärare har sagt upp sig på grund av den dåliga arbetsmiljön.

– Kritiken som riktas mot oss från skolans rektor är svepande utan sakligt innehåll. Det har skapat en ohållbar situation, säger Svetlana Johansson, musiklärare, som anmält rektorn för kränkande särbehandling av personal.

Totalt har nio lärare samt sex övrig personal sagt upp sig under läsåret.

Ny rektor hösten 2019

Kristina Liljeström tillträdde som rektor på Hästveda skola höstterminen 2019. Då var stämningen och arbetsmiljön bra, enligt Svetlana Johansson och kollegor, som tidningen pratat med.

– Efter hand började frågor resas, sedan Kristina Liljeström började kritisera lärare och att mycket, enligt henne, inte fungerade på skolan. Kritiken saknade konkret innehåll, vilket sänkte stämningen, säger Svetlana Johansson, som till slut valde att anmäla rektorn och den ohållbara arbetsmiljön till skolförvaltningen.

I januari begärde personalen på högstadiet ett möte med rektorn för att reda ut vad det är som inte fungerar på högstadiet.

– På mötet fick lärarna säga hur de upplevde Kristina Liljeström som rektor och lufta det som upplevdes som problematiskt, säger Svetlana Johansson.

Svetlana Johansson är en av flera lärare på Hästveda skola som har sagt upp sig.
Foto: Stefan Olofson

Kallades till möte

Men det skedde ingen återkoppling efter mötet, vilket, enligt Svetlana Johansson och kollegor, ledde till att hoppet om en förbättring av den psykosociala arbetsmiljön grusades.

– Kristina Liljeström visade sig och uttryckte tydligt om vilka lärare som hon ville skulle sluta. Det var kränkande bemötanden, som fick oss att känna oss ovälkomna på skolan. Det har gjorts märkliga ändringar i tjänster där behöriga lärare i ämnen har ersatts med obehöriga. Själv hade jag 50 procent som musiklärare. Jag är behörig lärare i engelska också och ville gärna få fler timmar, även i engelska. Utan tjänstefördelningsmöte fick jag plötsligt veta att min tjänst skulle minska till 40 procent för att någon annan lärare ville ha del av mina timmar, säger Svetlana Johansson.

Den 21 april kallades personalen till ett möte där skolförvaltningens personalansvariga presenterade resultatet av en undersökning om arbetsmiljön, som Kristina Liljeström hade begärt.

– Vi fick höra att personalansvarig var där för skolans chefers skull. Presentationen innehöll flera anklagelser mot arbetslaget på högstadiet och att de var den främsta orsaken till skolans problem, enligt enkäten och rektorn, förklarar Svetlana Johansson med kollegor.

Presentationen saknade däremot den omfattande kritik, som personal riktade mot ledarskapet i enkäten, enligt Svetlana Johansson och hennes kollegor.

Ombudet kom inte

Droppen som fick bägaren att rinna över för många var när rektorn meddelade om förändringar i lärarnas tjänster där timmar togs från vissa lärare och delades ut till andra, utan att diskutera med de berörda, enligt de kritiska lärarna.

– Det upplevdes som rent trakasseri, säger Svetlana Johansson.

Lärarkollegiet kallade in det lokala lärarförbundets ordförande Kristina Rauer, som inte kom. Hon meddelade via mejl att hon håller sig informerad om processen på skolan via ombuden.

– Hon skrev till mig att hon håller med om att det inte är en bra arbetssituation för lärarna, säger Svetlana Johansson.

Hon och kollegorna är besvikna över att Kristina Rauer vägrade prata med medlemmarna.

– Det borde hon ha gjort och inte enbart få information från cheferna, menar Svetlana Johansson.

Hässleholm

Rektorn: Stort stöd för riktningen

Kristina Liljeström, rektor på Hästeveda skola.
Hässleholm
Hästveda Rektor Kristina Liljeströms uppfattning är att missnöjet hos vissa medarbetare bottnar i en annan uppfattning om hur skolan i Hästveda ska arbeta internt.

– Det har redan framkommit i inlägg om situationen på Hästveda skola att det har funnits personal som har varit kritisk mot mitt ledarskap, och har valt att lämna skolan. Detta i sin tur skapar självklart oro bland elever och vårdnadshavare till elever som påverkas, säger Kristina Liljeström till tidningen.

Det som framkommer i den utredning som Rolf Bengtsson har gjort är just detta, betonar hon.

– Det finns personal som upplever att de inte har fått det stöd och den förståelse i den utsträckning de har förväntat sig. Min uppfattning är att det handlar om synen på skolans utveckling, och att missnöjet med mitt ledarskap har handlat om att personal har haft en annan uppfattning om vad skolan ska stå för och hur vi ska arbeta internt.

– Förvaltningens enkät i februari 2020 visar att det finns en grupp missnöjda i personalen, medan det samtidigt framgår att stödet för den riktning som ledningen nu arbetar med att ge skolan är stort i personalgruppen. Jag ser fram emot att Hästveda skola under nästa läsår ska präglas av samsyn kring vad skolan ska stå för, säger Liljeström.

Inrikes

Kris i nordiska relationen oroar minister

Köer på Öresundsbron är en vanig syn sedan gränskontroller införts. Arkivbild.
Köer på Öresundsbron är en vanig syn sedan gränskontroller införts. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes
Inrikes Gränser har stängts. Hårda ord har sagts. Det nordiska samarbetet gnisslar.
– Jag är orolig, det här måste vi ta tag i nu, säger Nordenminister Anna Hallberg (S).

Det nordiska samarbetet har fått sig en rejäl törn, konstaterar Nordenministern.

– Vi har tagit den stabila plattform vi har i Norden för givet, och sedan plötsligt står det militärer vid gränsen mot Norge. Det är oerhört dramatiskt. Vi har jobbat för att gränserna inte ska kännas i vardagen och nu är det så tydliga gränser att man blir väldigt bekymrad, säger Anna Hallberg.

Hon tror till och med att det kan leda till motsättningar mellan ländernas befolkningar.

– Det är otroligt olyckligt. Det sätter sår och spår framöver och där har vi regeringar ett jätteansvar, säger hon.

Glada miner

När de nordiska statsministrarna möttes i Reykjavik förra året var humöret på topp.

– I Norden har vi gång på gång visat att vi är starkare tillsammans, deklarerade de.

De hade just lanserat sin gemensamma vision – att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region fram till år 2030.

Det har gått mindre än ett år sedan mötet, men bilden av samarbetet har helt förändrats.

När Öresundsbron, symbolen för dansk-svensk integration, firade 20-årsjubileum häromveckan, möttes bilister av gränskontroller mitt på bron. I Haparanda har den tidigare symboliska gränsen mot Torneå förvandlats till en effektiv mur och norrmän flockas inte som vanligt i butiker och sommarhus i Bohuslän.

Och inget grannland vill helt öppna gränsen till Sverige.

– Den naturliga reflexen för 20 år sedan hade varit att nu ska vi lösa det här tillsammans, säger Johan Strang, Nordenforskare på Helsingfors universitet.

– Sedan flyktingkrisen 2015 har det blivit en universallösning på vilket politiskt problem som helst att stänga gränserna. Det är något som har hänt, säger han och pekar på en mer nationalistisk hållning.

Trött på dansk debatt

I dansk media är statsepidemiolog Anders Tegnell numer ett välkänt ansikte. Sveriges hantering av pandemin och de många dödstalen toppar nyheterna. Att Sverige valt en annan väg än de andra nordiska länderna och hur gränsen mot Sverige ska hanteras diskuteras flitigt.

En som har tröttnat på hur den inhemska debatten går är Bertel Haarder, folketingsledamot för borgerliga Venstre och mångårig tidigare minister.

– Man behandlar andra länders medborgare som en större risk än de egna medborgarna, säger han till TT.

Han ifrågasätter stängda gränser som metod för att begränsa smittspridningen. Viruset känner inte av nationella gränser, man kan lika gärna stoppa trafiken vid Stora Bält som vid Öresund, resonerar han, apropå att Köpenhamnsområdet varit mer smittdrabbat än Skåne.

Haarder är ordförande i det nordiska Gränshinderrådet och anser att de nordiska länderna måste lära av misstagen inför nästa kris. Han vill se gemensamma beredskapskontakter och att länderna hjälper varandra mer. Och att man aldrig gör något vid gränsen utan att först förhandla med grannlandet i mycket god tid.

– Vi blev alla överraskade av hur svårt vi har haft att kommunicera med varandra innan vi fattade beslut, säger Bertel Haarder.

– De svenska ministrarna har rätt i att det nordiska samarbetet har skadats. Och det är framför allt Danmark, Norge och Finland som har gjort den skadan.

Önskar sig normalläge

Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod (S) har tidigare sagt att orsaken till att det nordiska samarbetet tillfälligt begravts under pandemin är att Sverige skiljer sig från de andra länderna.

I ett mejlsvar till TT uttrycker han sig mer diplomatiskt:

"Jag tror inte att man kan hitta två grannländer, vars bilaterala relation inte har påverkats av den globala coronakrisen. Det gäller också i Norden. De normala samarbetsformerna har självfallet fått stå tillbaka till förmån för hantering av en hälsokris."

Han beklagar att samarbetet har försämrats, men hoppas att det snart kan återgå till "det normala".

Norden som varumärke

Från 1950-talet fram till flyktingkrisen 2015 fungerade den nordiska passunionen utan större problem. Då stängdes gränser och i fjol införde Danmark gränskontroller för att hindra svenska kriminella att komma in i landet.

– Coronakrisen är snarare ett symtom på att allt inte står rätt till i samarbetet, säger forskaren Johan Strang.

Hans hypotes är att de styrande ser Norden mer som ett säljargument än en gemenskap.

– De har blivit mycket mer intresserade av att använda Norden som ett varumärke, till exempel för att marknadsföra mat. Det har fört bort fokus från att ta hand om vardagssamarbetet, säger han.

Han hävdar att det tidigare lades mer kraft och pengar på ett institutionaliserat samarbete, nu handlar det mer om projekt.

Maria Davidsson/TT

Nordenminister Anna Hallberg (S) är orolig över den försämrade nordiska relationen. Arkivbild.
Nordenminister Anna Hallberg (S) är orolig över den försämrade nordiska relationen. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow / TT
– Vi blev alla överraskade av hur svårt vi har haft att kommunicera med varandra, säger Bertel Haarder, ordförande i det nordiska Gränshinderrådet och folketingsledamot för borgerliga Venstre. Arkivbild.
– Vi blev alla överraskade av hur svårt vi har haft att kommunicera med varandra, säger Bertel Haarder, ordförande i det nordiska Gränshinderrådet och folketingsledamot för borgerliga Venstre. Arkivbild.
Foto: Claus Bonnerup/Ritzau/Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Nordiskt samarbete

Norden består av Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island samt Färöarna, Grönland och Åland.

1952 infördes passfrihet för resor mellan de nordiska länderna och 1958 etablerades en mer omfattande nordisk passunion – en föregångare till dagens europeiska Schengensamarbete.

Det officiella samarbetet sker i Nordiska ministerrådet, där regeringarna samarbetar, och i Nordiska rådet, som är parlamentarikernas samarbetsforum.

Coronapandemin är inte första gången som länderna gjort olika politiska vägval. Till exempel är Norge och Danmark medlemmar i Nato, medan andra länder står utanför. Och Sverige, Danmark och Finland är med i EU, medan Norge säger klart nej till medlemskap.

I augusti 2019 presenterade de nordiska statsministrarna en gemensam vision för det nordiska samarbetet – att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Källa: norden.org

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Kommer casino att fortsätta vara lika populärt?

kasionhai.com Under de senaste åren har casinobranschen tagit enorma steg framåt när det kommer till teknologisk utveckling. I och med dessa framsteg har det också kommit att bli alltmer populärt att spela casinospel hos casinon online.

Den största förändringen som har skett under de senaste åren är kryptovalutornas framfart och att de idag är accepterade betalningsmedel hos många onlinecasinon. Idag tror många att 2020 och de kommande åren också kommer att innehålla ett antal stora förändringar för casinobranschen. Fortsätt läsa om de områden som vi ser som viktiga tendenser under de kommande åren.

Kryptovalutorna kommer att öka sin närvaro i casinovärlden

Kryptovalutorna kommer att fortsätta att dominera casinobranschen då fler och fler spelbolag accepterar kryptovalutor för varje år som går. Från insättningar, uttag och spel med Bitcoin och andra digitala valutor, många tycker om och föredrar dessa transaktioner på grund av säkerheten och anonymiteten. Traditionella betalningar kommer fortfarande att vara ett populärt alternativ för de största spelbolagen, men kryptovalutorna byter nu långsamt ut dessa gamla metoder eftersom många helt enkelt föredrar att vara anonyma och att inte kunna spåras med något så känsligt som spel på casino och betting. Därutöver gör den ökade säkerheten med krypto att spelarna känner sig mer bekväma eftersom risken för identitetsstöld och hacking minimeras. Krypto har därmed vuxit till att bli det främsta och föredragna valet för många spelare och det kommer att fortsätta att vara det under de kommande åren. På kasinohai.com Netticasinot kan du läsa mer om vilka som är de bästa onlinecasinon att spela hos.

Tillgång till begränsade spelområden

Eftersom krypto förde anonymiteten till casinovärlden och det praktiskt taget inte är spårbart då människor inte kopplar sin personliga information till den här digitala valutan, har detta gjort det möjligt för många spelare från hela världen att få tillgång till och spela i onlinespel på platser som ursprungligen var begränsade och förbjudna. Det är ganska enkelt att tänka sig att det har skett en ökning av casinospel online i länder där det är förbjudet med landbaserade casinon tack vare kryptovalutornas framfart. Denna växande efterfrågan kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren när onlinecasinon växer och marknadsför sig och expanderar till dessa områden.

Spelarnas vanor förändras snabbt

Då varje person har en mobil enhet har både mobilt och socialt spel en enorm inverkan på spelvärlden online. Det har skett en väldigt stor ökning i människors vilja att använda sin telefon för att spela på casinospel och andra liknande spel. Som ett resultat av det har det skett en väldigt stor ökning i spel som är gratis att spela över hela världen. Även om dessa gratisspel inte ger direkta vinster och inkomster och ses som mer som underhållning, kan intäkter fortfarande göras på andra sätt. Ofta betalar casinospelare en liten avgift för att uppgradera sitt favoritspel för att få åtkomst till vissa speciella funktioner. De är också ofta villiga att betala ett minimibelopp när de köper olika typer av virtuella erbjudanden och spelprodukter för att förbättra deras spelupplevelse. Detta visar att människor är villiga att spendera på pengar underhållning, och att till och med något som anses vara gratis inte alltid är helt gratis. Casinonoperatörer arbetar hårt för att utnyttja denna information till sin fördel eftersom dessa spelare är potentiella kunder och de har styrka i antal, vilket betyder att de kan öka sina intäkter rejält om de lyckas ta sig in på denna marknad.

Fler live dealers

Det visar sig att spelare föredrar onlinecasinon som har ett realistiskt live casino. De tycker om att spela med en engagerande ”verklig, levande” dealer, vilket är det främsta skälet till att de startade med denna spelvana, samtidigt som de aldrig behöver lämna sitt hem. Därför använder fler onlinecasinon denna information för att locka fler kunder till sina casinon. Man kan även se en förändring i hur landbaserade casinon jobbar med sina dealers. Till exempel är användningen av dynamiska, livliga dealers i spel som Blackjack och Baccarat populära hos onlinekasinon och många landbaserade casinon anstränger sig för att erbjuda engagerande dealers på casinogolvet. Ända sedan casinobranschen startade har spelarna alltid dragits till charmiga och snabbtänkta dealers. Det är helt enkelt något med denna mänskliga interaktion som gör det frestande för människor att spela mer och stanna längre. Med avancerad teknik ser dealers verkliga och lika engagerande ut online.

Landbaserade casinon på nedgång

Landbaserade casinon känner stressen från sina konkurrenter online och står inför en snabb nedgång med tanke den senaste tidens popularitet för casinosidor online. Det har skett en minskning i intäkterna under det senaste året, särskilt eftersom människor måste anstränga sig för att ta sig till till ett landbaserat casino. Dessa casinon kan ofta ligga långt bort ifrån många spelare. Det finns till exempel bara fyra stycken i hela Sverige. Detta innebär att människor måste spendera mycket pengar för att ta sig till dessa landbaserade casinon. Mängden pengar och tid som slösas bort innan en kund ens kan spela ett casinospel är redan för högt innan han eller hon ens har kommit fram till det faktiska casinot.

Utrikes

Larmet: Över 3 000 vårdarbetare döda i corona

Sjukvårdspersonal som just har transporterat en covid-19-sjuk patient hjälper varandra med skyddsutrustning i S:t Petersburg i Ryssland.
Sjukvårdspersonal som just har transporterat en covid-19-sjuk patient hjälper varandra med skyddsutrustning i S:t Petersburg i Ryssland.
Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Världen över utsätts vårdpersonal för dödliga risker och våld i samband med covid-19.
Tusentals medarbetare inom vården har mist livet i coronapandemin, enligt en kartläggning från Amnesty International.

Människorättsorganisationen har sammanställt uppgifter från olika källor och kommit fram till att över 3 000 vårdarbetare i totalt 79 länder har avlidit med bekräftad covid-19. Dessvärre är de verkliga dödstalen betydligt högre än så, tror Brittis Edman, policychef på Amnesty.

– Det är stora skillnader på hur olika länder rapporterar och hur räkning sker. Det här är bekräftade fall och det finns all anledning att tro att de är många fler än så, säger hon.

Tre länder står för drygt hälften av de beräknade dödsfallen. Det handlar om Ryssland, Storbritannien och USA. Ett av dödsfallen i rapporten kommer från Sverige och handlar om den sjuksköterska som arbetade på Karolinska universitetssjukhuset och i april dog med konstaterad covid-19. Något som ledde till en förundersökning om arbetsmiljöbrott.

Huruvida vårdarbetarna smittades på jobbet eller inte är inget som Amnesty kan säkerställa.

– Vi vill att stater för statistik som gör att man kan veta om vårdpersonal är överrepresenterade bland sjukdomsfall och dödsfall, säger Brittis Edman.

Hot och våld

Men det är inte endast coronaviruset som hotar vårdpersonal. I flera länder straffas medarbetare efter att ha larmat om missförhållanden inom covidvården, enligt Amnesty som i 63 länder har genomfört intervjuer, sammanställt rapporter och gått igenom mediebevakning.

Ett exempel är nio egyptiska vårdarbetare som i flera månader fängslades efter anklagelser om att ha spridit falsk information, när de kritiserat regeringens hantering av pandemin.

– Det är viktigt att vård- och omsorgspersonal kan uttrycka kritik och vända sig till sin arbetsgivare när man ser problem så att de kan åtgärdas. Det får allvarliga konsekvenser om de i stället tystas, säger Brittis Edman.

Men Amnesty larmar också om exempel där civilbefolkning med våld gett sig på vårdpersonal.

– Vi har inte tittat på motivet, men vi ser att det är ett problem för vårdpersonal.

Vräks från hemmet

I ett vittnesmål från Mexiko fick en sjuksköterska klorin kastat på sig, på öppen gata. I Filippinerna uppges en vårdarbetare ha fått blekmedel kastat i ansiktet.

– Det finns också fall där vårdpersonal inte får komma på bussen och läkare som inte får komma in i affären. Det finns också uppgifter från ett tiotal länder där vårdpersonal har vräkts eller riskerat vräkning från sina hem, säger Brittis Edman.

I nästan alla 63 länder finns också vittnesmål om brist på medicinsk skyddsutrustning. En läkare i Mexiko City uppgav för människorättsorganisationen att 12 procent av läkarlönen går till att köpa egen skyddsutrustning. Rapporten uppmärksammar också flera larm om dåliga arbetsvillkor. I till exempel Sydsudan har läkare gått utan lön sedan februari, enligt Amnesty.

– Pandemin har blottlagt svagheter och problem på många olika fronter, konstaterar Brittis Edman.

Erik Nilsson/TT

Vårdpersonal hjälper en covidsjuk patient på ett sjukhus i Mexikos huvudstad Mexico City.
Vårdpersonal hjälper en covidsjuk patient på ett sjukhus i Mexikos huvudstad Mexico City.
Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT
En läkare i den brittiska huvudstaden London demonstrerar för bättre skyddsutrustning för vårdpersonal som arbetar med coronapandemin.
En läkare i den brittiska huvudstaden London demonstrerar för bättre skyddsutrustning för vårdpersonal som arbetar med coronapandemin.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

FAKTA

Lista: Tio länder med högst dödstal

I dessa länder har flest vårdarbetare registrerats döda med covid-19 till och med den 6 juli, enligt Amnesty Internationals kartläggning. Organisationen säger sig dock räkna med stora mörkertal.

Ryssland (545)

Storbritannien (540)

USA (507)

Brasilien (351)

Mexiko (248)

Italien (188)

Egypten (111)

Iran (91)

Ecuador (82)

Spanien (63)

Källa: Amnesty International

Inrikes

Över 10 000 coronafall bland vårdpersonal

I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Många läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som har arbetat i frontlinjen under pandemin i Sverige har själva insjuknat i covid-19. Flera har intensivvårdats. Några har betalat med sina liv.
– Utsattheten i början var enorm, säger Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus.

I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset i Sverige, visar siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt åt TT. Det motsvarar närmare hälften av alla bekräftade fall under utbrottets första tre månader.

En stor majoritet har fått lindriga symptom. Hur många vårdanställda som avlidit vet vi ännu inte, myndigheterna har inte sammanställt dödsfallen utifrån yrkeskategorier.

Men det finns vittnesmål bland kollegor.

– Jag känner till två läkare i Stockholm som har dött, där sannolikheten att de har blivit sjuka på jobbet är väldigt stor. Flera läkare har också legat inlagda för intensivvård, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare vid Danderyds sjukhus.

I slutet av april förlorade Vårdförbundet en medlem som arbetade på en covidavdelning i Stockholm.

– Hon hade testats positivt innan och var sjukskriven för sina symptom, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Brist på utrustning

Vården var inte rustad för en pandemi när coronaviruset tog sig in på sjukhus och vårdcentraler. Bristen på skyddsutrustning var akut de första veckorna.

– För de som jobbade i den första linjen i primärvården och med avancerad vård i hemmet fanns hemskt lite skydd. Där var utsattheten bland personalen enorm, säger Styrud.

Även på sjukhusen var bristen på skyddsutrustning stor. De 21 regionerna gav sig ut på den globala marknaden för skyddsutrustning. Små svenska regioner, i konkurrens med större stater. Ännu svårare var det för kommunerna, med ansvar för äldreomsorgen.

– De första veckorna ändrades direktiven om vad vi skulle använda för skydd flera gånger. Inte på vetenskapligt stöd, utan efter vad som fanns tillgängligt, säger Styrud.

Smittad personal

I början av utbrottet testades inte personalen, vilket fick sjukskrivningarna i vården att skjuta i höjden. Av nästan 1 000 bekräftade fall de fyra första veckorna hade 80 vård- och omsorgsanställda testat positivt.

– Chansa är fel ord, men det var svårt att veta vilka i personalen som skulle gå hem. Man kunde inte skicka hem all personal som var lite förkylda, säger Styrud.

Den 13 mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten testning av personalen och patienter inlagda på sjukhus. I mitten av maj var 10 315 av totalt 20 754 positiva provsvar från vård- och omsorgspersonal. Hur många som var sjuka ute i samhället vet vi inte, eftersom Sverige inte har testat bredare.

Den stora majoriteten av den smittade personalen har drabbats av lindriga symptom. Samtidigt finns berättelser om vårdpersonal som har blivit svårt sjuka efter att ha arbetat på en intensivvårdsavdelning.

– När du vistats i utrymmen där patienter är väldigt sjuka finns det en risk att du själv blir riktigt dålig om du blir smittad, säger Ribeiro.

Psykisk stress

Den psykosociala arbetsmiljön är fortfarande ansträngd. Många av Vårdförbundets medlemmar lider av psykisk och etisk stress, uppger hon.

– De har vårdat mycket sjuka patienter, de har mött många oroliga närstående som inte har fått vara nära sina anhöriga. De har varit få, och de har fått göra svåra etiska bedömningar själva. De har sett patienter dö ensamma.

Det finns också exempel från äldrevården där personal pressats av sin arbetsgivare att inte prata med anhöriga eller med medier om smittspridningen på boenden.

– Vi har haft flera lokala förhandlingar där man försökt tysta personalen att inte berätta. Det har skapat en tystnadskultur på vissa äldreboenden, säger Ribeiro.

Jonas Grönvik/TT

Flera läkare har själva intensivvårdats efter att de blivit smittade på jobbet, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare på Danderyds sjukhus. Arkivbild.
Flera läkare har själva intensivvårdats efter att de blivit smittade på jobbet, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare på Danderyds sjukhus. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

FAKTA

Fakta: Coronasmitta bland personalen

Vecka, Vårdpersonal, Övriga fall.

Vecka 6: 0, 1

Vecka 9: 0, 13

Vecka 10: 3, 208

Vecka 11: 77, 761

Vecka 12: 184, 738

Vecka 13: 313, 1 646

Vecka 14: 529, 2 700

Vecka 15: 880, 2 860

Vecka 16: 959, 2 792

Vecka 17: 1 578, 2 628

Vecka 18: 1 656, 2 281

Vecka 19: 2 022, 2 215

Vecka 20: 2 114, 1 911

Totalt: 10 315, 20 754

Källa: Folkhälsomyndigheten

Ekonomi

Kraftigt uppåt i Tokyo

Topixindexet i Tokyo har stigit 2 procent under morgonen. Arkivbild.
Topixindexet i Tokyo har stigit 2 procent under morgonen. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Ledande börser i Asien har startat handelsveckan kraftigt på plus och följer därmed den positiva utvecklingen från Wall Street.

I Tokyo har Nikkei 225 ökat 1,7 procent efter ett par timmars handel. Det bredare Topixindexet har stigit hela 2 procent.

"Japanska aktier stiger med stor marginal efter uppgången på Wall Street, sedan investerare sporrats av rapporter om framgångar i utvecklingen av vaccin och läkemedel mot coronviruset", säger Toshiyuki Kanayama, senior marknadsanalytiker på Monex, i en kommentar.

I Hongkong är uppgången blygsammare. På förmiddagen hade Hang Seng-index stigit 0,4 procent.

Kompositindex i Shanghai hade stigit 0,6 procent, medan motsvarigheten i Shenzhen låg på Tokyobörsens nivåer och hade klättrat drygt 1,6 procent.

NÄSTA ARTIKEL