Tidsandan måste ha hamnat helt ur led

Ibland känns det som att tidsandan har hamnat helt ur led. Det finns många tecken på det. Hur har till exempel skolan blivit en fristad för dem som busar, stör och förstör? En fristad som försvaras av högsta myndighet, barn- och elevombudet, Beo.

Lärare vågar snart inte göra någonting för att få lugn i klassrummet. Risken är att de då blir anmälda av den förmodat kränkta eleven. Fullständigt absurt, och hur har det blivit så här?

Självklart var det inte bättre förr när läraren fick använda aga, men att leda ut en bråkig elev borde fortfarande vara tillåtet.

Jag minns när jag själv var lärarvikarie en termin. På ett matteprov störde en kille hela tiden och jag bad honom gå ut. Han vägrade och till slut ledde jag ut honom med fast hand. Efter fem minuter kommer han in igen och visar sin röda arm. ”Titta, du misshandlade mig, jag ska anmäla dig”, skrek han. Jag visste att jag inte tagit hårt, och noterade snabbt att han var röd om ”fel” arm.

Hans pappa jobbade på skolan så jag berättade för honom och som tur var trodde han på mig. Men det kunde blivit en besvärlig situation. Lärare får inte undvika att agera för rädsla att bli anmäld. Annars tar de bråkiga eleverna de andra som mental gisslan och får styra hela skolmiljön till slut.

Tanken med Beo är förstås god, men när det går till sådana ytterligheter att de stöttar bråkiga elever på alla andras bekostnad, då är det något allvarligt fel i hela systemet.

Katarina Erlingson