Fotboll, kontroll och VAR

Under sommaren finns det tid att tänka på de till synes inte helt livsavgörande frågorna. Typ om det är bra med VAR eller inte.
Vi som följde försommarens världsmästerskap i fotboll fick verkligen uppleva fin fotboll. Och många VAR-avbrott. Video Assistent Referee, som det egentligen heter, splittrar spelare, ledare och publik.
Visst är det viktigt med rättvisa. Fotboll är trots allt en ganska allvarlig lek, och då är det bra om domsluten och därmed resultaten är korrekta. Samtidigt störs flytet i spelet av de ständiga videogranskningarna.
Dessutom, det finns en fara med sökandet efter perfektion. Vi människor är inte perfekta, och livet blir lättare att leva om vi lär oss acceptera detta. Fotbollen blir kanske bättre om bollen aldrig studsar snett och domaren alltid dömer rätt, men frågan är om den blir roligare. Det kanske till och med är så att charmen ligger i det oförutsägbara, slumpmässiga och ofullkomliga. Om jakten efter perfektion drivs för långt försvinner förhoppningen att allt kan hända, att till exempel IFK Malmö en vacker och tursam dag faktiskt kan vara bättre än Malmö FF.
Jag tror min poäng har gått fram, jag gillar inte VAR. Den här typen av granskning gör fotbollen mindre rolig. Jag är för övrigt rädd för att det är ett slags tecken i tiden, att samma slags jakt efter perfektion utgör en fara också inom andra områden.
Det gäller inte minst offentlig verksamhet. Det är inte särskilt konstigt att de ytterst ansvariga vill kontrollera så att medborgarna verkligen får den service som de har rätt till. Därför ägnas tid och resurser åt att granska.
Konsultföretaget McKinsey har kommit fram till att en svensk läkare i snitt använder en dag i veckan för administration. En orsak är att det krävs tid för dokumentation för att möjliggöra kontroll. Inom skolans värld är situationen likartad. Med ambitionen att värna kvalitet och likvärdighet har det byggts upp sofistikerade system för dokumentation och kontroll.
Åter igen, ingen kan rimligen säga att ambitionen är missriktad. Det är viktigt att resurserna används på rätt sätt. Men någonstans finns det en brytpunkt, där kostnaderna för kontrollen blir högre än vinsterna.
Ungefär som med VAR inom fotbollen. Det finns en brytpunkt där sökandet efter millimeterrättvisa i själva verket leder till att intresset för spelet minskar. När kontrollerna tar bort lekfullheten.
Skola och sjukvård är viktiga verksamheter, allvarliga verksamheter, men att kontrollen kan drivas för långt håller uppenbarligen regeringen med om. För tre år sedan tillsattes Tillitsdelegationen, med uppdrag att förändra styrningen av offentlig verksamhet. Syftet är att ge medarbetare större frihet och ansvar.
Ett klokt initiativ, och jag hoppas verkligen att det blir mer än en modefluga, som möjligen sysselsätter några konsulter men som inte påverkar verksamheterna på riktigt och på djupet.
Det är viktigt att ge läkare, lärare och socialarbetare mer makt och ansvar. Jag tror det finns en sådan vilja, men det förutsätter att vi politiker nästa gång det går snett någonstans inte omedelbart svarar med krav på mer kontroll.
För det finns bara ett sätt att helt minimera risken för misstag, och det är att all tid ägnas åt kontroll.