Opinion

Nonchalant av statliga Apoteket AB Andraledare

Opinion
Opinion Det statliga Apoteket AB avvecklar Distansapoteket i Hässleholm.

Det statliga Apoteket AB avvecklar Distansapoteket i Hässleholm och därmed förlorar 57 anställda sina jobb. Distansapoteket är grossist och distributör till kunder inom vård, e-handel och telefoni av läkemedel över hela landet tillsammans med motsvarande distansapotek i Falun, som även det läggs ner. Där förlorar 45 personer jobbet.

Redan grundbeslutet om avvecklingen känns tveksamt. Nu överlåts motsvarande verksamhet framförallt åt ett tyskägt företag, ett beslut som väcker frågor om hur försörjningstryggheten kan säkras till exempel i en krissituation i en framtid.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Djurrättsterrorism ska kallas för just det

org-8690cdfc-6c08-449d-9bc6-dcb7b28d23a0.jpg
Opinion
Opinion

Aktionerna mot människor som på något sätt arbetar med djur riskerar att bli alltmer våldsamma. Redan har militanta djurrättsaktivister begått mordbrand, hot, misshandel och andra allvarliga brott, för att inte tala om olaga intrång och ofredande.

Justitieminister Morgan Johansson har lovat att skärpa lagstiftningen men har ännu inte gjort något. Det gör att det är så gott som riskfritt att terrorisera lantbrukare och veterinärer, pälsdjursuppfödare och butiksägare, forskare och jägare. Även om säkerhetspolisen börjat intressera sig för djurrättsaktivisternas terroraktiviteter är inte organisationerna klassade som terrororganisationer. Därför kan de samla in pengar från okunniga, välmenande djurvänner, trots att djurrättsaktivismen inte har något med djurens bästa att göra.

Därför kan lantbrukare mötas av ett gäng skränande aktivister på gårdsplanen utan att polisen ingriper eller drabbas av att få sitt döda barns gravsten uppgrävd från kyrkogården och dumpad i trädgården. Därför kan en butiksägare som säljer kläder med skinndetaljer få stå ut med aktivister som attackerar kunderna, ringer hotfulla samtal på nätterna och sprider lögner på sociala medier. Därför vågar eftersöksjägare inte ha öppna telefonnummer eftersom de då riskerar att förföljas av aktivister.

Snart kanske varje hund- eller kattägare i förorterna också riskerar att attackeras av aktivisterna. Då äntligen kanske det blir fart på Morgan Johansson.

Yngve Sunesson

Opinion

Innovativa och klimatvänliga sugrör på gång

org-54aa3247-a3c8-43a7-9916-d3471327171b.jpg
Opinion
Opinion

Det är underbart när engagerade och innovativa människor förändrar världen i praktiken. Läser i Skånskan om en kvinna som studerat förpackningslogistik i Lund och som drar igång provtillverkning av ätbara sugrör. Hittills har sugrör mest tillverkats av plast och det måste förstås fasas ut. Det används enorma mängder sugrör i världen, och alltför ofta hamnar en del av dem i havet.

Först bör kanske konsumenter fundera på om man överhuvudtaget måste använda sugrör, det kan inte vara särskilt viktigt såvida man inte har någon sorts funktionsnedsättning kring sitt ätande och drickande. Men om man nu tycker att sugrör tillför något extra är det ju bättre att använda ett som kan brytas ner. Eller som i det här fallet, som till och med går att äta upp efter användning.

Det händer så mycket positivt för att förbättra miljön och klimatet, men det är alltför sällan det sprids bland allmänheten. Alla behöver hjälpas åt att sprida dessa positiva exempel, så att fler kan förstå att det faktiskt går att göra mycket för att rädda världen. Det är till och med möjligt att tjäna pengar på det.

I Skåne har det funnits en innovationsstrategi sen 2012 där lärosäten, näringsliv, kommuner och Region Skåne samarbetar. Genom de kluster som finns, bland annat inom förpackning, livsmedel och så kallad cleantech, pågår mycket arbete men ofta i det tysta. Kommunikationen om detta måste bli mycket bättre, så att fler kan förstå att det går att göra mycket positivt för att rädda klimatet.

Opinion

Migrationspolitik kräver nytänkande

Migrants walk on the road near the Ipsala border gate in Edirne, at the Turkish-Greek border on Tuesday, March 3, 2020. Migrants and refugees hoping to enter Greece from Turkey appeared to be fanning out across a broader swathe of the roughly 200-kilometer-long land border Tuesday, maintaining pressure on the frontier after Ankara declared its borders with the European Union open. (AP Photo/Emrah Gurel)
Foto: Emrah Gurel
Opinion
Opinion

Den 23 november 2015 var en epokgörande dag i svensk migrationspolitik. Då presenterade statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Åsa Romson i princip ett totalstopp för svenskt flyktingmottagande. Det var inte många veckor efter att Löfven stått på Medborgarplatsen i Stockholm och försäkrat att hans Europa inte bygger några murar.

Den berömda presskonferensen inträffade efter en höst där flyktingar från främst Syrien men även Afghanistan vandrade genom Europa, och Sverige mottog det hittills största antalet asylansökningar. De frivilliga krafterna slöt upp med stort engagemang och många kände en stolthet över att kunna göra något för de nödställda. Kommunanställda jobbade hårt, men det mesta verkade gå att lösa.

Därför kom presskonferensen den 23 november som något av en chock för många. Inga systemförändringar hade gjorts eller planerade att göras. Inga lärosäten eller innovationsorgan hade fått uppdrag att se över de svenska systemen så att landet skulle klara att ta emot alla skyddsbehövande. Näringslivet hade inte fått redskap och uppmaningar att hjälpa till i integrationsarbetet. I så fall hade man ju kunnat få en integration värd namnet. Men Socialdemokraterna var inte beredda att rucka på de svenska systemen utan var snarare försvarare och förvaltare av system som länge varit omoderna. Och så verkar det fortfarande vara.

Sen 2015 har de flesta politiska partierna i Sverige närmast tävlat om vem som kan stänga flest gränser och kräva lägre invandring. I takt med detta har Sverigedemokraterna vuxit och i tron att det är den bästa taktiken har partier närmat sig SD.

Den migrationspolitiska kommittén som nu närmar sig ett förslag är punkt 67 i januariöverenskommelsen mellan regeringen, C och L. Uppdraget var att göra upp om den framtida migrationspolitiken i en parlamentarisk kommitté. ”Partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund i den parlamentariska kommittén.” står det lite kryptiskt. Av det som kommit ut hittills låter inte volymmål och minskad anhöriginvandring som ”humanitär skyddsgrund”.

Flera av partierna har haft som ingång i kommittéarbetet att vara så restriktiva som möjligt i migrationspolitiken. Man verkar tro att ett närmande till SD är den bästa lösningen, men högst sannolikt är det bara originalet SD som vinner på det.

Enligt uppgift måste en överenskommelse vara klar inom de närmaste veckorna för att klara tidplanen. SD hade under måndagen en presskonferens kring arbetet och många trodde att de tänkte lämna kommittén. Men de deklarerade att SD ska lämna ett alternativt förslag till vad de förmodar blir kommitténs förslag. Jimmie Åkesson deklarerade att volymmålet inte har någon effekt utan det är lagstiftning och ”skarpa åtgärder” som gäller.

Även liberaler borde kunna hålla med när SD säger att” de andra partierna ställt till det under många år”. Men då inte med SD:s infallsvinkel med noll invandring, utan med en humanistisk grundsyn att Sverige inte kunnat eller velat ändra sina system för att kunna integrera människor som har behov av skydd. Vad krävs för att människor ska komma i arbete snabbare, lära sig språket fortare och anpassa sig bättre till det svenska samhället och den svenska lagstiftningen? Valhänta försök har gjorts av olika regeringar oavsett färg, men det kräver systemförändringar som rädda politiker uppenbarligen inte klarar av att genomföra.

Flera partier är angelägna om att komma till en bred uppgörelse kring migrationspolitiken. Denna ambition har nu spruckit genom att M deklarerat att förhandlingarna brutit samman. Vissa hade den fromma förhoppningen att frågan kan läggas på hyllan för ett bra tag framöver, vilket skulle dra undan benen för SD. Det kommer alltså inte att hända nu när M kastat in handduken.

Bättre hade varit om kommittén i stället hade fokuserat på det som står i januariöverenskommelsen, en ny humanitär skyddsgrund. Hur Sverige skulle klara det på ett sätt som glädjer både infödda svenskar och dem som kommer hit.

Opinion

Coronaskammande inte bra för tilliten

org-a016b5ff-ebf5-4aaf-9603-6be115d6ff2f.jpg
Opinion
Opinion

Vackert sommarväder är kanske det största hotet mot den sociala distansen. I fyra månader har vi varit ”duktiga” och hållit avståndet, men nu när vi kan vara ute i sommar tappar vi omdömet. Åtminstone verkar det så på vissa. Det är ansträngande att uträtta ärenden, för påfallande ofta får man be folk backa när de ställt sig för nära. De flesta lyder snällt när man säger till, medan vissa glor oförstående och flyttar sig inte. Att vara en sur ”coronatant” är inte roligt, det gör något med humöret och självbilden, men vad är alternativet?

De svenskar som åkt till Rhodos i veckan skammas och dumförklaras friskt i sociala medier. Kanske är det bra i dessa pandemitider, men vad gör det med oss människor när offentlig mobbning blir accepterad och självklar?

Samtidigt väljer politikerna ut restaurangbranschen som syndabockar och hittar straff för dessa småföretagare, om deras gäster inte sköter sig. Andra branscher får bara enklare tillsägelser, vilket knappast är rättvist. Pandemin är ny för oss alla, men de regler som satts upp borde gälla alla. Ibland är det upp till den enskildes förstånd att ta ansvar, i andra sammanhang drabbas de som måste agera polis i sin egen verksamhet. Vad gör allt detta med oss?

Klyftan mellan ”ordentliga” och de som inte verkar bry sig ökar ännu mer. Liksom mellan beslutsfattare som verkar ta godtyckliga beslut som uppfattas som orättvisa. Det kan inte vara bra för ett samhälles tillit. Sverige har länge varit känt för hög tillit. Frågan är vad coronapandemin gör för skada på den och om det finns politiker som ser det och agerar i tid.

Sport

Även Nashville utesluts ur MLS-turnering

Nashville stoppas från att delta i MLS-turneringen i Orlando.
Nashville stoppas från att delta i MLS-turneringen i Orlando.
Foto: Sean Meagher
Sport
Sport

Nashville SC portas från att delta i den turnering i Orlando som ska avgöra den amerikanska fotbollsligan MLS. Det efter att nio spelare bekräftats vara smittade av coronaviruset.

"Vi har uteslutit Nashville SC från turneringen. På grund av de positiva testerna har inte klubben kunnat träna sedan de kom till Orlando och har därför ingen möjlighet att spela matcher", sade MLS-kommissionären Don Garber i ett uttalande på ligans hemsida.

Sedan tidigare har även Dallas stoppats från att delta turneringen efter att tio spelare och en person i ledarstaben testats positivt för coronaviruset.

Turneringen startade under torsdagen och pågår fram till den 11 augusti.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Kultur och nöje

Unga gör sina egna sommarprat

Kultur och nöje
Kultur och nöje

Mohammed är höjdrädd men drömmer om att bli pilot. Zerin vill berätta om sin ångest för att få andra att må bättre. Johanna pratar om osäkerheten kring framtiden. De är alla med i projektet Unga sommarpratare.

Utanför Mazettihuset i Malmö är det grådassigt juliväder men inne i Kulturskolans lokaler råder stim och stoj. Under sommaren kommer ett 20-tal ungdomar att få berätta sina historier i podcasten Unga Sommarpratare, ett projekt som drivs av Ung i Sommar, kulturförvaltningen och Malmö Kulturskola.

– Att låta ungas röster bli hörda är viktigt för oss på Kulturskolan. Att dessutom erbjuda dessa unga Malmöbor vår kulturella allemansrätt genom en fantastisk möjlighet till att själva skapa, känns väldigt inspirerande, säger Ulrika Renström, strateg på Malmö kulturskola.

Många olika kulturer

Johanna Mounzer, Mohammed Saifalla och Zerin Khalil är tre av dem som sökt praktikplats på Ung i Sommar och som kommer att få spela in sina egna sommarprat.

– Det har varit riktigt roligt, vi som grupp har integrerats riktigt bra, det är många olika kulturer och det har varit väldigt kul, säger Mohammed Saifalla.

Ingen av deltagarna kände varandra sedan tidigare men det märks tydligt att de nu på sin fjärde och sista vecka kommit varandra nära. De interna skämten haglar tätt och får dem att fnissa.

– Vi har lärt känna varandra på en djupare nivå, konstaterar Zerin Khalil.

30 minuter långt avsnitt

Under de tre veckorna har de skrivit och bearbetat sina texter, haft respons och skrivövningar. Det hela resulterar i varsitt 30 minuter långt poddavsnitt där ungdomarna berättar om sig själva och tar upp ämnen som berör allt från rasism och mobbning till framtidsplaner.

– Att skriva de här texterna innebär att man ibland måste gå in i sina känslor, mycket handlar om dåtid och då måste man gå in i den situationen igen och känna det man kände förr. Det har varit jobbigt för vissa, att prata om det och vara så öppen i sina texter men jag tror också att det är något som behövs ibland. Att gå igenom det igen och bli starkare, säger 18-åriga Johanna Mounzer.

Hennes avsnitt kommer att handla om hennes barndom, hennes relation till musiken och familjen.

– Min röda tråd är vilsenhet och osäkerhet kring framtiden. Jag pratar om att gå vilse och att hitta hem.

Pratar om höjdrädsla och mobbing

17-årige Mohammed Saifalla kommer att prata om motsatsen mellan att vilja bli pilot och samtidigt vara höjdrädd.

– Och så kommer jag att prata om flygindustrin och hur det påverkat miljön och lite om rasism. Jag vill berätta att vem som helst kan vara pilot om du har passion. För mig är viljan att bli pilot starkare än rädslan för höjder.

Den yngsta av de tre, 15-åriga Zerin, tar i sitt sommarprat upp relationen till skolan.

– Jag kommer snacka om hur det var för mig i skolan, om mobbning eftersom jag har själv gått igenom det och om ångest. Och om att jag vill bli psykolog i framtiden för att hjälpa andra ungdomar.

Hur känns det att era sommarprat kommer bli lyssnade på?

– Det känns väldigt nervöst. Jag pratar om saker jag inte pratat om med andra Mina vänner och min familj kanske råkar lyssna och det känns väldigt konstigt. Jag har visat en sida som jag vanligtvis inte brukar visa, säger Zerin.

– Det känns bra. Det är många unga som vill bli lyssnade på och genom den här plattformen får vi göra vår historia hörd, det är inspirerande, konstaterar Mohammed.

Johanna nickar instämmande:

– Det är skönt, häftigt och läskigt på samma gång.

Vad kommer ni att ta med er från det här projektet?

– Nya vänner. Och en sak jag lärt mig är att jag fått förstå dessa människor bättre genom att höra deras historier. När man gör det tror jag att man behandlar andra med mer empati än tidigare, säger Johanna.

”Alla har en historia att berätta”

Irya Gmeyner är låtskrivare, producent och artist och handleder arbetet med sommarpratarna tillsammans med Thomas Holst.

– På grund av corona finns det inte så många kulturjobb för ungdomar så jag fick frågan om jag kunde hitta på något. Vi visste inte vilka ungdomarna var men oavsett erfarenhet och bakgrund så har alla en historia att berätta. Så jag föreslog att vi skulle spela in ett sommarprat med dem, säger hon.

Varför är det här projektet viktigt?

– Det finns väldigt få forum där unga kan prata om hur man upplever saker utan att en vuxen eller ens omgivning tolkar det. Jag har jobbat mycket med ungdomar och många mår dåligt och har ingen att prata med. De upplever också att de har svårt att prata med kompisar, de är rädda att de ska tycka att man är sämre bara för att man mår dåligt. Det här blir som ett ventilationsrum att berätta om hur man känner och tycker.

För flera av ungdomarna har sommarpratet varit en stor utmaning.

– Många är inte vana vid att uttrycka sig i text så det har varit en stor utmaning. Och det är läskigt att sitta och prata om sig själv, även om vi gått igenom texterna och kommit med feedback så är det läskigt att spela in. De pratar om väldigt personliga och jobbiga ämnen, om mobbning, om autism, om svåra resor över havet, om flykt och ensamhet.

Tillsammans har de haft en månad ihop - en alltför kort tid menar Irya Gmeyner.

– Det svåra har varit att sätta igång processen. Det är en process som man inte kan skynda på, man måste lära känna varandra, våga uttrycka sig, våga prata om saker. Fundera på vad man vill skriva om och vad det är man vill berätta. Så nu i slutet tänker man ”Är tiden redan slut? Vi har ju precis börjat!”.

FAKTA

Här kan man lyssna på sommarpraten:

https://malmo.se/Uppleva-och-gora/For-familjer-barn-och-unga/Malmo-Kulturskola/Malmos-Unga-sommarpratare.html

Utrikes

Hungerkatastrof väntar i coronavirusets spår

En kvinna i Jemen håller upp sin undernärda son. Arkivbild
En kvinna i Jemen håller upp sin undernärda son. Arkivbild
Foto: Hani Mohammed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hjälporganisationen Oxfam varnar för en global hungersnöd i spåren av covid-19. Upp till 12 000 människor om dagen beräknas kunna dö av undernäring i slutet av året.
För att förhindra en svältkatastrof behövs kraftfulla insatser från det internationella samfundet.

Coronaviruset har fått land efter land att stänga ner. Det har lett till ekonomisk recession och massarbetslöshet i stora delar av världen. Nu varnar hjälporganisationen Oxfam i rapporten "Hunger Virus" för att pandemin även kan leda till hungersnöd.

Mest akut är situationen i Venezuela, Sydsudan, Jemen och andra länder där det redan råder matbrist. I det hårt krigsdrabbade Jemen har pandemin lett till att merparten av de jemeniter som jobbar som gästarbetare i Gulfländerna blivit arbetslösa.

– De har förlorat sina jobb så de har inte haft möjlighet att skicka hem pengar till familjemedlemmar som behöver dem för att köpa mat, säger Muhsin Siddiquey som är nationell chef för Oxfam i Jemen.

Totalt rör det sig om drygt 2,3 miljarder kronor som gått förlorade i ett land där 20 miljoner människor redan lider av matbrist.

Västafrika drabbat

Även i Västafrika med länder som Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria och Senegal är situationen kritisk. Restriktionerna som följde av pandemin har gjort att många förlorat sina inkomstkällor.

– I våra länder är de flesta jobben i den informella sektorn. Med nedstängningen kan människor inte längre jobba och det finns inga sociala skyddsnät som i utvecklade länder, säger Azara Remalia Sanogo, regional rådgivare för Oxfam i Västafrika.

Jordbrukssektorn består främst av självhushåll och de stängda gränserna gör att det inte går att få tag i utsäde, gödsel och annat som behövs för att plantera grödor.

– Vår prioritet är att hjälpa till för att minska hungern hos befolkningen. Covid-19 är inte det största problemet i regionen utan det är hungern.

Kvinnor drabbas extra hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin, enligt Oxfam. De arbetar ofta i småjordbruk och har en central roll för att odla och bearbeta livsmedel som sedan säljs på marknader samtidigt som de ansvarar för hemmet.

Massiva åtgärder

För att förhindra en svältkatastrof i spåren av pandemin, som kan göra att 122 miljoner människor drabbas ytterligare, krävs enligt Oxfam kraftfulla åtgärder från världssamfundet.

Det handlar bland annat om att finansiera FN:s covid-19-arbete, skriva av utvecklingsländers skulder och bygga mer rättvisa och hållbara livsmedelssystem som gynnar småskaliga producenter. Muhsin Siddique framhåller även nödvändigheten att få stopp på Jemenkriget och andra konflikthärdar,

– Säkerhetsrådet och FN:s mer inflytelserika medlemmar, som USA, Storbritannien och Sverige, behöver arbeta för ett globalt eldupphör för att få ett slut på konflikterna, säger han.

En pojke i Nairobi i Kenya får mat hos en hjälporganisation. Arkivbild
En pojke i Nairobi i Kenya får mat hos en hjälporganisation. Arkivbild
Foto: Bernat Armangue/AP/TT

Inrikes

Larm om kraftig smäll i Stockholm

Polisen larmades till Stora Essingen där många hört en smäll. Arkivbild.
Polisen larmades till Stora Essingen där många hört en smäll. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Flera personer har hört en kraftig smäll vid Stora Essingen i Stockholm. Polisen larmades till platsen klockan 18.52.

– Det är flera inringare som hört av sig om att de har hört en väldigt kraftig smäll. En del uppger att de har sett någon form av rökutveckling, säger Anders Bryngelsson, presstalesperson vid polisen.

Ambulans och räddningstjänst avvaktar, enligt SOS Alarm, men polisen är på plats för att undersöka händelsen.

NÄSTA ARTIKEL