Glädjande resultat för avgångsklasserna

Färska siffror visar också att det glapp som det finns mellan pojkars och flickors resultat minskar.

– Detta är goda nyheter. Under en tid har vi sett att pojkarna sackat efter i sina resultat och att det sker i 3:an och 6:an. Det ser nu ut som om trenden vänder och pojkarna kommer igen, säger Per-Erik Holmén, utvecklingschef.

Det är det generella meritvärdet, det som brukar kallas betyg, för eleverna i årskurs nio och andelen elever med fullständiga betyg som har ökat.

– Även elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har ökat, säger Per-Erik Holmén.

På 1990-talet låg niorna, som gick ut grundskolan i Hässleholm över rikssnittet i betyg.

De senaste decennierna har kurvan dalat för i stort sett hela landet, men särskilt mycket i Hässleholm, som nu ligger en bra bit under rikssnittet för elever som når kunskapskraven i alla ämnen.

– Det finns olika teorier om varför och att det går sämre för pojkarna än flickorna som gjorde lika bra ifrån sig förr. Vi fick en ny läroplan 1994, som ändrade på de pedagogiska förutsättningarna, som kan ha betydelse för pojkarnas resultat. Det finns även en antipluggattityd bland pojkar, säger Rolf Bengtsson, förvaltningschef.

Joachim Fors (S) andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden menar att vändningen inte bara är en slump.

– Vi har tagit en del strategiska beslut där skolledarna har fått bättre verktyg att analysera elevernas resultat och därmed kunnat sätta in adekvata åtgärder, säger Joachim Fors.

Stefan Larsson (M) nämndens ordförande gläds åt de bättre resultaten.

– Vårt mål är att grundskolan i Hässleholm ska upp bland de 25 bästa i landet. Rikssnittet på alla som klarar målen är 84 procent. Siffran för Hässleholm är 77 procent. den bör vara högre, säger Stefan Larsson.

Meritvärdet för 17 ämnen för niorna vårterminen 2019 var 213,2. Det är en markant förbättring de senaste två åren.

– Räknar vi bort nyanlända elevers resultat så kan vi lägga till tio poäng, säger Stefan Larsson.

Nästan en femtedel av eleverna som gick ut nian 2018 var nyanlända. Nyanländ räknas man som de första fyra åren.

Särskilt de nyanlända pojkarna har haft svårt att hänga med i skolan vilket resulterat i skrala resultat, som i sin tur påverkat det totala resultatet negativt för alla nior.

Nu har de nyanlända eleverna, särskilt pojkarna, gjort ett stort ryck. För tre år sedan nådde endast 3,3 procent kunskapskraven i alla ämnen. I våras klarade 31,5 procent kraven.

– En stor del av resultatökningen för pojkarna står de nyanlända för, säger Stefan Larsson.

Sett över de senaste åren har flickorna som når kunskapskraven i alla ämnen blivit färre medan pojkarna har blivit påtagligt många fler.

Smolket i bägaren är att andelen elever som når målen i sexan sjunker, särskilt bland pojkarna. Här har skillnaden ökat mot flickorna.

– Vi ser att de nyanlända pojkarna visar framfötterna, säger Rolf Bengtsson.