Scen/recension

Det mänskliga på månens baksida

Ronja Svedmark, Wayra Monasterio, Lillemor Hjelm och Mats Granath i Utgrävningar på månens baksida.Foto: Henrik Hulander
Artikel Scen/recension Gunilla Wedding har sett Månteaterns föreställning Utgrävningar på månens baksida.

Vad händer egentligen på månens baksida? I Månteaterns föreställning Utgrävningar på månens baksida får vi uppleva händelser, möten och handlingar som är en slags förvrängning och förstoring av allt möjligt konstig som vi människor håller på med. Månens baksida blir lite som lustiga huset-speglar med extra allt. I Månteaterns salong befinner vi oss framför en vit scen full av gråa färgstänk och inramad av hårdplastbås, ungefär som på en offentlig toalett. Med bestämda steg kommer två vitklädda figurer med knallgula stövlar in på scenen.

Utan minsta stress mäter de upp en sträcka på scengolvet med ett knallgult måttband, klistrar lika noga knallgult tejp längs sträckan. De får sedan sällskap av två figurer till som får ställa sig vid tejpbitens ändpunkter, mitt emot varandra, och så får den ena skjuta i väg en boll som den andra fångar i en korg. En tavla kommer fram med mängder av röda kors för misslyckade försök och så kan det äntligen bli en grön bock för ett lyckat. Definitivt en förvrängning av det allvar så många av oss tar sport på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

95 nya rapporterade dödsfall i covid-19

Ytterligare 95 personer har avlidit i covid-19. Arkivbild.
Ytterligare 95 personer har avlidit i covid-19. Arkivbild.
Fotograf: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes Ytterligare 95 personer som smittats av coronaviruset har rapporterats döda i Sverige. Folkhälsomyndigheten har i nuläget ingen förklaring till de senaste dagarnas stigande siffror.

– Vi vet inte vad ökningen de senaste dagarna beror på utan ska analysera ytterligare, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten

Dödssiffran har därmed stigit till 4 220 personer, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Totalsiffran är väldigt hög och det är väldigt tråkigt att så många fått sätta livet till, säger Anders Tegnell.

Sedan utbrottet startade har totalt 35 088 personer bekräftats smittade i Sverige, och 2 002 personer har fått eller får intensivvård.

På regional nivå ser man nu till exempel att storstadsregioner som Skåne och Västra Götaland ligger stabilt över tid.

– Vi har en väldigt stabil situation till sommaren, säger Anders Tegnell även om landet i stort, men påminner om några av de rådande riktlinjerna som finns för att minska trycket på sjukvården: stanna hemma om du är sjuk, håll avstånd till andra, och tvätta händerna.

Globalt noterar Tegnell en allt bättre utveckling i Europa medan den stora smittspridningen sker i Sydamerika.

– Det är allt mer tydligt att det blir Sydamerika som är den kontinent som generar mest fall just nu och då inte bara Brasilien. Det är folkrika länder och det finns också en klimataspekt med vinterperiod och då större spridning av viruset.

Kultur och nöje

Mia Skäringers hyllade show visas på Netflix

Mia Skäringer tar sin show till Netflix. Pressbild.
Mia Skäringer tar sin show till Netflix. Pressbild.
Fotograf: Pressbild/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Scenföreställningen "No more fucks to give" har gjort succé runt om i landet och setts av över 300 000 personer. Nu ska den visas på Netflix i Norden, med premiär den 17 juni.

"Att 'No more fucks to give' nu ska släppas på Netflix känns så rätt. På Netflix finns höjden, bredden, syret, djupet och mångfalden. Där finns den yngre publiken och dem jag kanske aldrig nådde. Där öppnar sig Norden. Jag är superglad och skittaggad på att se den ligga där och steka på menyn", säger Mia Skäringer i ett pressmeddelande.

"No more fucks to give" är regisserad av Helena Bergström och för manus står Mia Skäringer.

Inrikes

95 nya rapporterade dödsfall i covid-19

Ytterligare 95 personer har avlidit i covid-19. Arkivbild.
Ytterligare 95 personer har avlidit i covid-19. Arkivbild.
Fotograf: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Inrikes
Inrikes

Ytterligare 95 personer som smittats av coronaviruset har rapporterats döda i Sverige. Dödssiffran stiger därmed till 4 220 personer, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Totalsiffran är väldigt hög och det är väldigt tråkigt att så många fått sätta livet till, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Sedan utbrottet startade har totalt 35 088 personer bekräftats smittade i Sverige, och 2 002 personer har fått eller får intensivvård.

Globalt noterar Tegnell en allt bättre utveckling i Europa medan den stora smittspridningen sker i Sydamerika.

– Det är allt mer tydligt att det blir Sydamerika som är den kontinent som generar mest fall just nu och då inte bara Brasilien. Det finns också en klimataspekt med vinterperiod och då större spridning av viruset.

Sport

Efter alla så, dags för ett si för Serie A?

Ett datum för återstarten av den italienska Serie A-fotbollen väntas komma under torsdagen. Arkivbild.
Ett datum för återstarten av den italienska Serie A-fotbollen väntas komma under torsdagen. Arkivbild.
Fotograf: Massimo Paolone/AP/TT
Sport
Sport Blir det si?
Eller slutar mötet som så många gånger tidigare utan ett klart och tydligt besked?
Luttrade italienska fotbollsfans kanske kan få ett datum för återupptagen Serie A-fotboll att se fram emot.

Turerna har varit många den senaste tiden, men mer och mer pekar åt att de inblandade parterna kan nå en överenskommelse under torsdagen. Då har idrottsministern Vincenzo Spadafora ett bokat möte med det italienska fotbollsförbundets ordförande Gabriele Gravina.

Av vad som läckt ut hittills ska den italienska regeringen ha mjuknat i sin hållning, troligen påverkad av den lyckade återstarten av Bundesliga.

Troliga datum för en återstart är den 13 eller den 20 juni.

Italien, länge epicentrum för coronapandemins spridning i Europa, börjar att lätta på sina tidigare mycket hårda restriktioner.

– Det är rimligt att fotbollen kan börja igen nu när resten av landet öppnas, säger Spadafora

De 20 Serie A-klubbarna har samtliga röstat ja till att återuppta ligasäsongen, men en del klubbar är mer entusiastiska än andra.

Om seriespelet återupptas om några veckor gäller ungefär samma stränga regelverk som i Bundesliga och som kommer att gälla även i Sverige om Folkhälsomyndigheten ger sitt klartecken på fredag.

I Italien tillåts dock fler personer på arenan. Gränsen är satt vid 300. I Sverige gäller maximalt 50 personer vid en offentlig sammankomst.

Utrikes

Trump twittrar att Twitter kan stängas

President Donald Trump.
President Donald Trump.
Fotograf: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sedan två av Donald Trumps inlägg flaggats som misstänkta hotar USA:s president att "stänga ner" sociala medier.

"Republikaner känner att sociala medieplattformar fullständigt tystar konservativa röster" skriver han. "Vi kommer att hårt reglera, eller stänga ned dem, hellre än att låta detta ske", fortsätter presidenten i ett inlägg – på just Twitter.

USA:s president har länge anklagats för att sprida felaktiga uppgifter och direkta lögner, och Twitter har fått kritik för att företaget inte agerat. Även andra sociala medier, som Facebook, har kritiserats för att inte göra tillräckligt mot sådana felaktigheter.

På tisdagen dök det för första gången upp varnande länkar om mer information under två av Trumps inlägg om poströster. Den som klickar på länkarna kommer till Twitters sammanställning med rubriken "Trump påstår utan grund att poströster leder till röstfusk". I sammanställningen fastställs att Trumps uppgifter på flera punkter är helt fel.

I de flaggade inläggen skrev Trump till sina drygt 80 miljoner följare bland annat att "det finns ingen chans (noll) att poströster kommer att bli något annat än grovt fusk", att valsedlar kommer att förfalskas och att "alla" som bor i Kalifornien kan få dem.

USA:s president hamnar därmed i en liknande kategori som sina kollegor i Brasilien och Venezuela, Jair Bolsonaro respektive Nicolás Maduro, världsledare som fått sina inlägg stoppade av Twitter.

Donald Trumps två flaggade Twitter-inlägg.
Donald Trumps två flaggade Twitter-inlägg.
Fotograf: TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Sport

Svenske stjärnan om NHL-planen: "Det är fel"

Anton Strålman. Arkivbild.
Anton Strålman. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Sport
Sport NHL vill coronatesta och isolera spelare för att få i gång säsongen.
Vilket är fel väg att gå, enligt Floridabacken Anton Strålman.
– Jag tycker att det är fel att prioritera hockey i ett sådant här läge när folk faktiskt går bort över hela världen, säger han.

NHL-kommissionären Gary Bettman har presenterat ligans planer på att starta om spelet som varit pausat sedan den 12 mars till följd av pandemin.

I korta drag handlar planen om att spelare ska testas regelbundet, isoleras på hotell i särskilda spelstäder – en för lag från Western Conference, en för lag från Eastern Conference – för att matcherna utan publik ska kunna vara i gång runt månadsskiftet juli-augusti.

Strålman tveksam

I en intervju med Radiosporten är Floridas Anton Strålman inne på att det är ett första steg, men han tycker också att det är fel att prioritera ishockey när världen fortsätter att bekämpa covid-19.

– Vi får se vad som händer men jag tycker generellt, så som världen ser ut, att det inte känns direkt tryggt. Jag tycker det är fel att prioritera hockey i ett sådant här läge när folk faktiskt går bort över hela världen. Det gick från 1000 till 5 000 till 50 000, det stiger och stiger, säger han.

– Att hitta något ställe där vi ska hållas i en isolerad bubbla och kanske få förtur för att testa oss och andra former som mindre restriktioner för resande. Jag vet inte om jag vill vara med på det, det känns fel. Jag tycker inte att det är rättvist mot alla som kanske behöver det betydligt mycket mer än vi, bara för att vi ska spela hockey och ta igen lite förlorad inkomst.

Satsa på nästa säsong

33-årige Strålman, som efter fem säsonger med Tampa Bay skrev på för Florida, är inne på att säsongen borde avslutas helt och hållet.

– Ja, det tycker jag. Om det nu är pengar som är problemet och förlorad inkomst… då kanske man ska titta på nästa säsong. Hur kan vi bringa in mer inkomst? Kanske finns det möjlighet att spela flera grundseriematcher eller spela det här slutspelet den säsongen, säger han.

Sport

Häckens prognos: minus 40 miljoner i år

Häcken ser ut att göra ett stort minusresultat i år. Arkivbild.
Häcken ser ut att göra ett stort minusresultat i år. Arkivbild.
Fotograf: ADAM IHSE / TT
Sport
Sport

Coronakrisen gör att svenska idrottsklubbar blöder ekonomiskt. BK Häcken, som väntar på den allsvenska premiären och har tvingats ställa in Gothia Cup, spår att klubben i år kommer göra ett negativt resultat på 40 miljoner kronor.

"Vi gick in i krisen med en god ekonomi men jag tror att alla förstår hur ett minusresultat i den här storleken slår mot vår verksamhet. Nu gör vi allt vi kan för att minska underskottet", säger klubbchefen Marcus Jodin i ett pressmeddelande.

Mer än hälften av Häckens omsättning har försvunnit, skriver Hisingeklubben, som inför 2020 spådde ett minusresultat på 10 miljoner kronor. I Häckens åtgärdsplan, som nu har presenterats i sin helhet och godkänts av styrelsen, ingår bland annat permitteringar, inköpsstopp och lönesänkningar.

"Vi kommer inte att gå omkull men vi har högre ambitioner än så – vi vill även fortsatt vara en välskött toppklubb i svensk fotboll som arrangerar evenemang i världsklass", säger Jodin.

Utrikes

EU: Dags för modigt steg tillsammans

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för att presentera sina planer för den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Arkivfoto.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för att presentera sina planer för den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Arkivfoto.
Fotograf: Francois Lenoir/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nästan 8 000 miljarder svenska kronor – 750 miljarder euro – läggs i EU:s stora återhämtningsfond efter coronakrisen, om EU-kommissionen får som den vill.
Två tredjedelar ska ges i bidrag till de värst drabbade.

EU-kommissionen tar i vanlig ordning till sina största ord när återhämtningsplanerna presenteras formellt.

– I dag står vi inför ett avgörande ögonblick. En svag ekonomi i en del av Europa försvagar en starkare ekonomi i en annan del. Antingen går vi alla vidare på egen hand och lämnar länder och regioner i sticket och accepterar ett EU där vissa har och andra inte. Eller så går vi framåt tillsammans, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen inför EU-parlamentet i Bryssel.

– För mig är valet enkelt: vi måste ta ett stort modigt steg tillsammans. Därför föreslår kommissionen i dag ett nytt återhämtningsinstrument, kallad Nästa generations EU, till ett värde av 750 miljarder euro, säger von der Leyen.

– Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge.

Lån och bidrag

Stödet utgörs dels av lån och bidrag för att hjälpa de länder och sektorer som drabbats värst av coronapandemin, dels om ett uppdaterat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027, som medlemsländerna redan stridit om under två års tid.

Slutsumman för de olika lånen och bidragen landar på 750 miljarder euro, drygt 7 900 miljarder svenska kronor.

Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, berättar von der Leyen.

Betala till 2058

EU-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.

De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.

Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder: inbesparningar i olika EU-satsningar, höjda EU-avgifter samt nya inkomstkällor.

För det sistnämnda nämner kommissionen exempelvis planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, införa en digitalskatt samt börja ta ut en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav.

Miljardbudget

Kommissionens nya förslag om långtidsbudget för åren 2021–2027 bygger på det senaste kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel från slutet av februari.

Den kompromissen låg då på motsvarande 1,06 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalintäkter, BNI. Det kan jämföras med EU-kommissionens ursprungsbud på 1,11 procent – och det krav som bland annat Sverige framfört om att lägga sig på max 1,0 procent.

Samtidigt vill kommissionen göra vissa "kirurgiska förändringar" i budgetförslaget, som i rena pengar landar på totalt 1 100 miljarder euro för de sju åren som omfattas.

Fler detaljer om vad som föreslås väntar under en hel rad presskonferenser med tunga EU-kommissionärer under de kommande dagarna.

Lån för lån?

Medlemsländernas EU-ministrar fick viss information om planerna när de höll ett webbmöte i tisdags. Men några detaljer gavs inte då.

– De har inte sagt något om beloppen och heller inte om var de kommer att lägga sig när det gäller långtidsbudgeten. Jag har förstått på dem som har följt det här att Ursula von der Leyen har hållit det här mycket tätt intill sig själv och sina allra närmaste medarbetare, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark har tryckt på för att stödet ska ges i form av lån, som dessutom bör betalas tillbaka av de länder som lånar.

– Det ligger verkligen i vårt intresse att både den italienska och den spanska och alla europeiska ekonomier får fart igen. Det har vi inte förnekat. Det är bara det att vi tycker att det ska vara lån, i stället för gåvor i det här, säger Hans Dahlgren.

Kompromiss krävs

Onsdagens förslag lär följas av en snabb men svår process när medlemsländerna ska försöka enas. Vilka bitar som Sverige kan tänka sig att rucka på vill EU-ministern ännu inte avslöja.

– För att det ska bli någonting över huvud taget så måste de europeiska länderna komma överens. Då måste vi ha en kompromiss. Men hur vi ska kompromissa om det tänker jag inte säga nu, säger Hans Dahlgren.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Budget och återhämtning

EU-kommissionen har på onsdagen presenterat sitt förslag till ett återhämtningsinitiativ för coronakrisens ekonomiska effekter. Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

Enligt nyhetsbyrån Reuters fördelas pengarna nationellt så att exempelvis de värsta drabbade länderna, Italien och Spanien, får 173 miljarder euro respektive 140 miljarder euro.

Samtidigt finns ett reviderat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Kommissionens gamla förslag motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike har hittills sagt nej till förslaget och krävt att det måste räcka med 1,0 procent.

NÄSTA ARTIKEL