Sömnlös mamma som skrev boken hon behövt

Lite trött bara, annars bra har Mirijam Geyerhofer kallat sin bok, som har sin upprinnelse i hennes egna upplevelser.

– Jag satt och arbetade och skulle bara hämta mer kaffe. Mina ben bar mig inte, jag kände mig konstig i hela kroppen, berättar Mirijam.

Hon blev orolig att hon hade fått en stroke och lyckades ringa efter ambulans.

Hon insåg att kroppen hade gett henne varningar.

– Jag hade haft neurologiska problem innan, som jag inte brytt mig om. Stickningar, känselbortfall.

Nu låg hon och var rädd att hon hade en hjärntumör som tillåtits gå för långt bara för att hon inte sökt läkare i tid.

Hon gick också igenom en MS-undersökning.

– Men neurologerna hittade ingenting – jag var fullt frisk.

Förutom att hon var helt slutkörd av sömnbrist.

Hon hade så klart läst i föräldrahandböcker och hört från andra om att det kan vara svårt med sömnen om ett barn inte sover. Följt av någon klämkäck kommentar i stil med att nu är det dags att koka extra mycket kaffe.

– Jag vet hur det är att vara trött. Men den här tröttheten är något helt annat, förlamande. Något som liksom lägger sig över hela ens personlighet.

Barnens far levde ju i samma situation:

– Han tål sömnbrist bättre än jag.

Och så är det, har hon förstått – olika människor klarar en sådan här situation på olika sätt. Att hon själv hör till dem som drabbas hårt behöver inte innebära att hon är klenare, något som hon oroat sig för.

Det första barnet, en som föddes i augusti 2013, hade sovit hela nätterna. I april 2015 föddes en dotter och det var när hon var ungefär ett år gammal som sömnproblemen kom. De varade i ett och ett halvt år.

– Vi tänkte att det måste ju vara något som är fel på henne.

– Så, plötsligt, nästan över en natt, började hon sova hela natten. Sedan tog det ytterligare ett halvår innan jag också började sova bra. Jag började må jättemycket bättre, direkt.

Under den här tiden skrev hon en hel del på sociala medier och fick starkt gensvar, både av andra trötta som kände sig bekräftade och av andra som kom med alla möjliga råd.

Hon letade också i böcker och på nätet efter något som kunde hjälpa henne. Utan resultat, mest allmänt formulerade passusar om att det kan vara svårt med nattron när man ha småbarn.

Så Mirijam tänkte att då fick hon väl skriva den där boken själv.

För hon är en skrivande människa. Nu är hennes huvudsyssla hennes företag där hon hjälper människor att ta bort tatueringar – mest för att de vill ha plats för nya, säger hon.

Men hon arbetar också som journalist, har skrivit för flera tidningar i Skåne och för olika magasin.

Till Skåne kom hon för fallskärmshoppningens skull.

Men om vi tar det från början, så växte hon upp i Ångermanland, i byn Näsåker i närheten av Sollefteå. Direkt efter högstadiet flyttade hon till Malung för att gå på snowboardgymnasium.

– Sedan var jag ute och reste och hade mig, jobbade säsong. Sälen, Öland, Whistler i Kanada ...

Till Skåne hittade hon alltså via fallskärmshoppning.

Några hon kände fick för sig att de skulle lära sig hoppa fallskärm, och hon hakade på.

Utbildningen skedde i Kristianstad och hon pendlade till lektionerna där innan hon fick fallskärmscertifikat 2004.

Nu hade hon fått smak på Skåne och ville fortsätta hoppa här och 2006 kom hon in på journalistlinjen på Skurups folkhögskola.

I Skåne är hon kvar, men fallskärmshoppningen har hon övergivit.

– Jag sålde fallskärmen och köpte en motorcykel 2012.

Sedermera han hon och två andra startat The Litas Malmö, en svensk del av en världsomspännande klubb för mc-körande tjejer.

– Jag tror att det behövs många olika rum i samhället där kvinnor får umgås med bara kvinnor. Det blir alltid ett annat klimat – det är skönt att få vila i det klimatet med jämna mellanrum.

Mirijam fick alltså mycket gensvar från andra kvinnor när hon berättade på nätet om sina sömnproblem.

– Många gånger är det en lättnad bara att veta att man inte är ensam om sina problem.

Och kände sig uppmuntrad att ta itu med sitt bokprojekt.

– Jag förstod ju att jag skulle behöva skriva mycket. Men jag fattade inte hur mycket det var att läsa; jag läste otroligt mycket innan jag ens kunde börja skriva.

Lite trött bara, annars bra är titeln hon gett sin bok.

– Den handlar inte om min sömnbrist – det hade ju blivit en väldigt tråkig bok.

– Bokens första del handlar om vad sömn är. Varför måste vi sova? Vad händer om man inte får sova?

– Man måste inse att man måste ta hand om sig, inte bara försöka härda ut.

– Det är samma sak som med utbrändhet; om man härdar ut för länge innan det rasar tar det längre tid att ta sig tillbaka.

Den andra delen handlar om vad man kan göra, vilken hjälp man kan få, om vikten av avlastning.

– Precis allt i boken är sådant jag hade behövt läsa när jag mådde som sämst.

Boken och hennes arbete med den har rönt uppmärksamhet. Mirijam Geyerhofer har redan varit ute och pratat på mässor som behandlar barn och föräldraskap. Det kommer att bli fler föredrag, hon är redan kontaktad av fler som är intresserade av att höra henne, till exempel på barnavårdscentral och mödravårdscentral.

Framöver har hon mycket media inbokade och ska vara med i Nyhetsmorgon i tv den 14 oktober.

– Jag vill hjälpa andra så att de inte ska behöva gå igenom det jag har gjort.

– Jag känner mig snuvad; jag var ledsen, nedstämd, irriterad under mina barns första år.