Vem blir årets Nobelpristagare i litteratur. Kulturredaktionen hoppas.Foto: Henrik Montgomery / TT
På torsdag öppnas de här dörrarna för Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm och hans tillkännagivande av hela två Nobelpristagare i litteratur.Foto Anders Wiklund / TT

Vi hoppas att årets Nobelpristagare i litteratur är …

På torsdag, 10 oktober, öppnas återigen Börshusets vita dörrar och Svenska Akademiens nya ständige sekreteraren Mats Malm avslöjar inte mindre än två Nobelpristagare i litteratur - en för 2018 och en för 2019. Redan i dag avslöjar dock kulturredaktionens litteraturkritiker vilka författare de önskar att priset går till.

Tidigare Nobelpristagare i litteratur:
2017: Kazuo Ishiguro (Storbritannien)
2016: Bob Dylan (USA)
2015: Svetlana Aleksijevitj (Vitryssland)
2014: Patrick Modiano (Frankrike)
2013: Alice Munro (Kanada)
2012: Mo Yan (Kina)
2011: Tomas Tranströmer (Sverige)
2010: Mario Vargas Llosa (Peru)
2009: Herta Müller (Tyskland)
2008: Jean-Marie Gustave Le Clézio (Frankrike)
2007: Doris Lessing (Storbritannien)
2006: Orhan Pamuk (Turkiet)
2005: Harold Pinter (Storbritannien)
2004: Elfriede Jelinek (Österrike)
2003: J. M. Coetzee (Sydafrika)
2002: Imre Kertész (Ungern)
2001: V.S. Naipaul (Storbritannien)
2000: Gao Xingjian (Frankrike, född i Kina)
1999: Günter Grass (Tyskland)
1998: José Saramago (Portugal)
1997: Dario Fo (Italien)
1996: Wislawa Szymborska (Polen)
1995: Seamus Heaney (Irland)
1994: Kenzaburo Oe (Japan)
1993: Toni Morrison (USA)
1992: Derek Walcott (St. Lucia)
1991: Nadine Gordimer (Sydafrika)
1990: Octavio Paz (Mexiko)
1989: Camilo José Cela (Spanien)
1988: Naguib Mahfouz (Egypten)
1987: Joseph Brodsky (USA, född Sovjet)
1986: Wole Soyinka (Nigeria)
1985: Claude Simon (Frankrike)
1984: Jaroslav Seifert (Tjeckoslovakien)
1983: William Golding (Storbritannien)
1982: Gabriel García Márquez (Colombia
1981: Elias Canetti (Storbritannien, född i Bulgarien)
1980: Czeslaw Milosz (USA och Polen)
1979: Odysseus Elytis (Grekland)
1978: Isaac Bashevis Singer (USA, född i Polen)
1977: Vicente Aleixandre (Spanien)
1976: Saul Bellow (USA)
1975: Eugenio Montale, Italien
1974: Eyvind Johnson (Sverige), Harry Martinson, (Sverige)
1973: Patrick White (Australien)
1972: Heinrich Böll (Tyskland)
1971: Pablo Neruda (Chile)
1970: Alexander Solzjenitsyn (Sovjetunionen)
1969: Samuel Beckett (Irland)
1968: Yasunari Kawabata (Japan)
1967: Miguel Angel Asturia (Guatemala)
1966: Samuel Agnon (Israel), Nelly Sachs (Sverige, född i Tyskland)
1965: Michail Sjolochov (Sovjetunionen)
1964: Jean-Paul Sartre (Frankrike )
1963: Giorgos Seferis (Grekland)
1962: John Steinbeck (USA)
1961: Ivo Andric (Jugoslavien)
1960: Saint-John Perse (Frankrike)
1959: Salvatore Quasimodo (Italien)
1958: Boris Pasternak (Sovjetunionen)
1957: Albert Camus (Frankrike )
1956: Juan Ramón Jiménez (Spanien)
1955: Halldor Kiljan Laxness, Island
1954: Ernest Hemingway (USA)
1953: Winston Churchill (Storbritannien)
1952: François Mauriac (Frankrike)
1951: Pär Lagerkvist (Sverige)
1950: Bertrand Russell (Storbritannien)
1949: William Faulkner (USA)
1948: Thomas Stearns Eliot (Storbritannien)
1947: André Gide (Frankrike)
1946: Hermann Hesse (Schweiz, född i Tyskland)
1945: Gabriela Mistral (Chile)
1944: Johannes V. Jensen (Danmark)
1940 – 43: (Inget pris)
1939: Frans Eemil Sillanpää (Finland)
1938: Pearl Buck (USA)
1937: Roger Martin du Gard (Frankrike)
1936: Eugene O’Neill (USA)
1935: (Inget pris utdelades.)
1934: Luigi Pirandello (Italien)
1933: Ivan Bunin (statslös; född i Ryssland)
1932: John Galsworthy (Storbritannien)
1931: Erik Axel Karlfeldt (Sverige)
1930: Sinclair Lewis (USA)
1929: Thomas Mann (Tyskland)
1928: Sigrid Undset (Norge)
1927: Henri Bergson (Frankrike
1926: Grazia Deledda (Italien)
1925: George Bernard Shaw (Storbritannien)
1924: Wladyslaw Reymont (Polen)
1923: William Butler Yeats (Irland)
1922: Jacinto Benavente (Spanien)
1921: Anatole France (Frankrike)
1920: Knut Hamsun (Norge)
1919: Carl Spitteler, Schweiz
1918: (Inget pris utdelades.)
1917: Karl Gjellerup (Danmark), Henrik Pontoppidan (Danmark)
1916: Verner von Heidenstam (Sverige)
1915: Romain Rolland, Frankrike
1914: (Inget pris utdelades.)
1913: Rabindranath Tagore (Indien)
1912: Gerhart Hauptmann (Tyskland)
1911: Maurice Maeterlinck (Belgien)
1910: Paul Heyse (Tyskland)
1909: Selma Lagerlöf (Sverige)
1908: Rudolf Eucken (Tyskland)
1907: Rudyard Kipling (Storbritannien)
1906: Giosuè Carducci (Italien)
1905: Henryk Sienkiewicz (Polen )
1904: Frédéric Mistral (Frankrike), José Echegaray (Spanien)
1903: Bjørnstjerne Bjørnson (Norge)
1902: Theodor Mommsen (Tyskland)
1901: Sully Prudhomme (Frankrike)
Källa: svenskaakademin.se

Thomas Almqvist:
Jag tar fasta på att vi skulle skriva om vilka två författare vi HOPPAS ska få 2018 och 2019 års Nobelpris i litteratur. Att dela ut två Nobelpris till ett och samma land – Spanien – hur höga odds är det på det?
Poeten Clara Janés (född 1940) dikter uttrycker ett sökande efter sanning, moral och en plats i tillvaron och fångar på så vis livet och verkligheten. Dikterna förhåller sig till vardagen och står då i direkt förbindelse med hennes eget liv. Hon är också en väldigt sinnlig poet. Dikterna är förtätade och fyllda av både vemod och skönhet, vemod över tidens gång och naturens skönhet. På svenska finns Skogens hemligheter och Flod mot intet, båda översatta av Ingrid Wickström. En tredje diktsamling är under översättning av samma översättare.

Enrique Vila-Matas (född 1948) skriver gärna romaner om romaner – som i Dublinesk, Bartleby & Co, Utan logik i Kassel och Man kommer aldrig ifrån Paris – men när han gör det är det ändå människan, livet och döden det handlar om. Han uttrycker sig knapphändigt men konkret, exakt och alltid med en torr, ironisk ton och med en realism som rör sig mot det absurda och ångestfyllda. Tack vare en svart humor balanseras i viss mån känslan av livets absurditet och meningslöshet. Hela Vila-Matas författarskap är egentligen en enda lång hyllning till litteraturen.

Gunilla Wedding: Ett Nobelpris till en svensk författare är väl det mest osannolika man kan tänka sig men Kerstin Ekman står ändå högt på min önskelista. Hennes författarskap rör sig med lätthet mellan genrer, genom olika miljöer men alltid med koppling till samklangen, eller bristen på samklang, mellan människa och natur i fokus och med en kritisk blick på ett samhälle på väg bort från naturen. Hon lyfte också tidigt fram kvinnors historia och vet hur man gör en deckare till stor litteratur. Alla borde läsa Ekman och ett pris skulle kanske sprida henne så mycket i världen som hon är värd. Sedan är förstås frågan om hon skulle tacka ja till ett Nobelpris …
Den nigeriansk-amerikanska författaren Chimamanda Ngozi Adichie är alldeles för ung för ett Nobelpris om man ser till pristagarnas medelålder. Hon har förmodligen skrivit för få böcker också. Men vilka böcker! Debuten Lila hibiskus handlar om vardag i Nigeria men också om familjeförtryck som är allmängiltigt. I En halv gul sol får vi Biafras historia i en bred omvälvande berättelse om krig, samhällsklasser, politik och människor och i Americanah en berättelse om att lämna sitt hemland – och att återkomma. Och här finns fantastiska noveller också. Vill man förnya förutsättningarna för ett Nobelpris och öka dess aktualitet är Chimamanda Ngozi Adichie precis rätt val.

Sophie Lossing:

Philippe Claudel, en fransk författare vars böcker behandlar skuld, utanförskap och tillhörighet på ett skärande ömsint vis. Så här skrev jag i en recension för nästan tio år sedan. ” Ibland bara vet man, att det här kommer att bli kvar i sinnet en lång tid framöver”. Och den spådomen blev med råge uppfylld. Hans prisbelönta, Brodecks rapport, och Monsieur Linh och den lilla flickan har formligen naglat sig fast under skinnet.

Elena Ferrante, den anonyma författaren som blanda annat ligger bakom den kritikerrosade romanserien Neapelkvartetten. Hennes berättelse om flickorna/ kvinnorna Lila och Elena är mentalt uppslukande, och skakar om feministen i en. Hon skriver djuplodande och komplext om kvinnors villkor, och om deras relationer sinsemellan, från ungdom till ålderdom, och det är det minsann inte många som gör på riktigt.

Clemens Altgård:
Jag skulle gärna se att ett Nobelpris går till Gerald Murnane från Australien. En verkligt smal men oerhört intressant och sofistikerad författare som rest inåt – in i sig själv och sedan funnit ett sätt att omvandla inre bilder och föreställningar till litteratur. Men kanske lite för smal ändå nu när Akademien verkar vilja ha pristagare som slår an hos en bredare publik.
Sedan tycker jag att det är dags att åter uppmärksamma författarskap utanför den västerländska språksfären.
Den sydkoreanska poeten Kim Hyesoon är också värd ett pris. Hon skriver lyrik med feministiska förtecken men bygger också på en koreansk schamanistisk tradition. En fascinerande poet. Men tyvärr finns inte särskilt många av hennes texter i svensk översättning.

Matilda Arborelius:

George Saunders må inte ha varit så produktiv men novellsamlingen Tionde december rymmer tillräckligt många berättelser för att fylla en människa med tankar för flera år framöver. Det är ett verk som innehåller flera verk, som så ofta med novellsamlingar. Jag inser att Saunders, realistiskt sett, föga ligger ens i närheten av ett Nobelpris men jag hoppas att han, med sina skruvade scifi-vardagsrealistiska berättelser, någon gång – kanske efter flera verk – kan få den uppmärksamhet han förtjänar.

Han Kang är återigen en författare som inte har många (översatta) titlar i bagaget, vilket såklart talar emot ett Nobelpris. Men det vore tid nu att om inte ge ett pris så åtminstone uppmärksamma annat än västerländsk litteraturtradition. Han Kang har i romanen Vegetarianen genom sitt fantastiska språk och oväntade handling lyckats åla sig in genom den smala fåran av asiatisk litteratur som översätts till svenska.

Ralph Bretzer:
Eftersom Nobelkommitén äntligen upphöjt rocklyriken till en position den förtjänar är det inte mer än rätt att det ena av årets båda pris går till en av rockens stora berättare. Både Patti Smith och Nick Cave är möjliga kandidater men om jag fick bestämma skulle det bli Tom Waits, en storartad stilist som skapat ett alldeles eget mytologiskt USA där rännstenspoeter, drinkare, småskojare rumsterar bland om inte brustna så i alla fall gravt kantstötta drömmar, lite som karaktärerna i ett av en annan kalifornisk Nobelpristagares verk.
Med en dåres envishet hävdar jag Neil Gaimans lämplighet för att få Nobelpriset. Jag inser att det faktum att han skriver böcker i dylika sammanhang illa sedda genrer som skräck och fantasy gör det omöjligt. Men i en rimligare värld hade böcker som Oceanen vid vägens slut och Amerikanska gudar redan gett honom priset. Han är inte bara en fantastisk historieberättare med fingertoppskänsla för att stöpa om gamla myter för en ny värld utan även en språklig stilist av rang.

Tidigare Nobelpristagare i litteratur:
2017: Kazuo Ishiguro (Storbritannien)
2016: Bob Dylan (USA)
2015: Svetlana Aleksijevitj (Vitryssland)
2014: Patrick Modiano (Frankrike)
2013: Alice Munro (Kanada)
2012: Mo Yan (Kina)
2011: Tomas Tranströmer (Sverige)
2010: Mario Vargas Llosa (Peru)
2009: Herta Müller (Tyskland)
2008: Jean-Marie Gustave Le Clézio (Frankrike)
2007: Doris Lessing (Storbritannien)
2006: Orhan Pamuk (Turkiet)
2005: Harold Pinter (Storbritannien)
2004: Elfriede Jelinek (Österrike)
2003: J. M. Coetzee (Sydafrika)
2002: Imre Kertész (Ungern)
2001: V.S. Naipaul (Storbritannien)
2000: Gao Xingjian (Frankrike, född i Kina)
1999: Günter Grass (Tyskland)
1998: José Saramago (Portugal)
1997: Dario Fo (Italien)
1996: Wislawa Szymborska (Polen)
1995: Seamus Heaney (Irland)
1994: Kenzaburo Oe (Japan)
1993: Toni Morrison (USA)
1992: Derek Walcott (St. Lucia)
1991: Nadine Gordimer (Sydafrika)
1990: Octavio Paz (Mexiko)
1989: Camilo José Cela (Spanien)
1988: Naguib Mahfouz (Egypten)
1987: Joseph Brodsky (USA, född Sovjet)
1986: Wole Soyinka (Nigeria)
1985: Claude Simon (Frankrike)
1984: Jaroslav Seifert (Tjeckoslovakien)
1983: William Golding (Storbritannien)
1982: Gabriel García Márquez (Colombia
1981: Elias Canetti (Storbritannien, född i Bulgarien)
1980: Czeslaw Milosz (USA och Polen)
1979: Odysseus Elytis (Grekland)
1978: Isaac Bashevis Singer (USA, född i Polen)
1977: Vicente Aleixandre (Spanien)
1976: Saul Bellow (USA)
1975: Eugenio Montale, Italien
1974: Eyvind Johnson (Sverige), Harry Martinson, (Sverige)
1973: Patrick White (Australien)
1972: Heinrich Böll (Tyskland)
1971: Pablo Neruda (Chile)
1970: Alexander Solzjenitsyn (Sovjetunionen)
1969: Samuel Beckett (Irland)
1968: Yasunari Kawabata (Japan)
1967: Miguel Angel Asturia (Guatemala)
1966: Samuel Agnon (Israel), Nelly Sachs (Sverige, född i Tyskland)
1965: Michail Sjolochov (Sovjetunionen)
1964: Jean-Paul Sartre (Frankrike )
1963: Giorgos Seferis (Grekland)
1962: John Steinbeck (USA)
1961: Ivo Andric (Jugoslavien)
1960: Saint-John Perse (Frankrike)
1959: Salvatore Quasimodo (Italien)
1958: Boris Pasternak (Sovjetunionen)
1957: Albert Camus (Frankrike )
1956: Juan Ramón Jiménez (Spanien)
1955: Halldor Kiljan Laxness, Island
1954: Ernest Hemingway (USA)
1953: Winston Churchill (Storbritannien)
1952: François Mauriac (Frankrike)
1951: Pär Lagerkvist (Sverige)
1950: Bertrand Russell (Storbritannien)
1949: William Faulkner (USA)
1948: Thomas Stearns Eliot (Storbritannien)
1947: André Gide (Frankrike)
1946: Hermann Hesse (Schweiz, född i Tyskland)
1945: Gabriela Mistral (Chile)
1944: Johannes V. Jensen (Danmark)
1940 – 43: (Inget pris)
1939: Frans Eemil Sillanpää (Finland)
1938: Pearl Buck (USA)
1937: Roger Martin du Gard (Frankrike)
1936: Eugene O’Neill (USA)
1935: (Inget pris utdelades.)
1934: Luigi Pirandello (Italien)
1933: Ivan Bunin (statslös; född i Ryssland)
1932: John Galsworthy (Storbritannien)
1931: Erik Axel Karlfeldt (Sverige)
1930: Sinclair Lewis (USA)
1929: Thomas Mann (Tyskland)
1928: Sigrid Undset (Norge)
1927: Henri Bergson (Frankrike
1926: Grazia Deledda (Italien)
1925: George Bernard Shaw (Storbritannien)
1924: Wladyslaw Reymont (Polen)
1923: William Butler Yeats (Irland)
1922: Jacinto Benavente (Spanien)
1921: Anatole France (Frankrike)
1920: Knut Hamsun (Norge)
1919: Carl Spitteler, Schweiz
1918: (Inget pris utdelades.)
1917: Karl Gjellerup (Danmark), Henrik Pontoppidan (Danmark)
1916: Verner von Heidenstam (Sverige)
1915: Romain Rolland, Frankrike
1914: (Inget pris utdelades.)
1913: Rabindranath Tagore (Indien)
1912: Gerhart Hauptmann (Tyskland)
1911: Maurice Maeterlinck (Belgien)
1910: Paul Heyse (Tyskland)
1909: Selma Lagerlöf (Sverige)
1908: Rudolf Eucken (Tyskland)
1907: Rudyard Kipling (Storbritannien)
1906: Giosuè Carducci (Italien)
1905: Henryk Sienkiewicz (Polen )
1904: Frédéric Mistral (Frankrike), José Echegaray (Spanien)
1903: Bjørnstjerne Bjørnson (Norge)
1902: Theodor Mommsen (Tyskland)
1901: Sully Prudhomme (Frankrike)
Källa: svenskaakademin.se