Sara Snogerup Linse, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, Olof Ramström presenterar årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2019 till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham, och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet. Foto: Naina Helén Jåma/TT

De får årets Nobelpris i kemi

Nobelpriset 2019 års Nobelpris i kemi handlar om "en uppladdningsbar värld", sa Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien innan han avslöjade årets pristagare.

Vissa Nobelpris kan vara svåra att greppa och ännu svårare att förklara vad de handlar om. 2019 års pris i kemi handlar dock om något som vi alla – åtminstone nästan alla – har i vår omedelbara närhet. Något som idag ter sig oumbärligt, så oumbärligt att vi nästan inte tänker på det, men som ändå inte fanns för 40 år sedan.

Litiumjonbatterier sitter i din kamera, i din dator och din telefon. Har du en elbil sitter de där också. De har, för att citera vetenskapsakademien, ”lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten”.

Årets Nobelpris i kemi går till John B Goodenough, M Stanley Whittingham och Akira Yoshino för uvecklingen av dessa batterier.

Idag 77-årige britten Stanley Whittingham, som är verksam vid Binghamton University i USA, arbetade på 70-talet med att utveckla metoder som kunde leda till fossilfri energiteknik. I samband med att han forskade på supraledare upptäckte han ett extremt energirikt material och utifrån det skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. Det var bara ett problem. Metalliskt litium var för explosivt för att vara användbart.

Tysklandsfödde och vid University of Texas i Austin verksamme John Goodenough, som med sina 97 år är den äldste Nobelpristagaren någonsin, utvecklade sedan denna katod vidare när han förutsåg att den skulle ha större potential om den gjordes av metalloxid i stället för en metallsulfid.

71-årige japanen Akira Yoshino, verksam vid Meijo University i Nagoya tog sedan Goodenoughs katod och skapade utifrån den det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985.

”Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.”