En dag i taget

Det var i mitten av juli 2018 som Jörgen Johansson fick beskedet att det satt en tumör på den vänstra sidan av hjärnan. Den gången slutade reportaget ”En dag i taget” med att Jörgen hade fått komma hem till Skåne igen efter strålbehandlingen på Skandionkliniken i Uppsala för att fortsätta ytterligare ett halvårs behandling med cytostatika.

Efter den behandlingen, i mitten av mars i år, får han det glädjande beskedet att tumören är borta. Några dagar senare får han även veta att han vunnit första pris i kategorin Årets Bildreportage Sverige, i tävlingen Årets bild, och det gör han med dokumentären om sig själv.

Sakta men säkert påbörjar han en resa tillbaka till det vanliga livet igen. En vardag med familj och vänner och arbete. Trots nedsatt syn kan Jörgen arbeta som fotograf precis som tidigare med den enda skillnaden att han inte längre kan köra bil. Orken och minnet har också fått sig en törn av den tuffa behandlingen. Han behöver vila oftare och ibland tar det lite tid att hitta ord och komma ihåg namn, men i övrigt kan han åter känna att livet går åt rätt håll.

Den 9 augusti i år kommer resultatet från det senaste återbesöket på onkologen och Jörgen får veta att han fått cancer på nytt. Denna gång på den högra sidan av huvudet. Beskedet kommer som en chock.

Jörgen berättar att han inte orkar ta sig an nya uppdrag som fotograf just nu. Han fortsätter dokumentera sin kamp mot sjukdomen och han arbetar emellanåt med reportage han har liggandes, men där får det stanna.

Dagarna går i stället åt till att vila mycket och umgås med sina närmaste. Han promenerar en hel del och träffar även vänner.

Ett annat problem är minnet som stundtals sviker helt. Jörgen kan fullständigt glömma bort vad han pratade om för en liten stund sedan eller vem han träffat på. Han kan ha lovat någon att ringa tillbaka men glömt det nästa sekund igen.

Ludvig Dahl, specialistläkare, VO Hematologi, Onkologi och Strålningsfysik på Sus i Lund kan inte uttala sig specifikt om enskilda patienter men berättar att det inte är ovanligt med problem med minnet när det kommer till en sjukdom i hjärnan, oavsett vilken sjukdom det är.

Jörgens behandling består nu av fem cytostatika-tabletter som han tar vid ett och samma tillfälle var sjätte vecka. Under resans gång ska läkarna ta ställning till om tumören ska strålas och/eller opereras. Någon prognos har Jörgen inte fått, varken positiv eller negativ. Behandlingen får som sagt utvisa hur man går vidare,

Känslorna går upp och ner, störst är oron för de anhöriga. Han berättar hur ont det gör att de ska behöva vara rädda och oroliga för honom, särskilt sonen Dylan. Vad som får Jörgen att själv orka med allt är hans humor och att han får vara hemma i sitt älskade hus i Finja. Mitt i allt det tunga så finns där också mycket skratt och glädje. Jörgen berättar hur han längtar efter att få sin ork tillbaka och ta sig an det vanliga livet igen med vardag och jobb.