Skönheten kliver in i en magisk värld

Scenen på Malmö opera befinner sig i något slags organiserat kaos. Det är teknisk repetition och fokuset ligger på all teknik som används för att få in publiken i sagans värld och för det magiska slottet att börja leva. På fredag har Skönheten och odjuret premiär.

För Sofie Gunnarsson som spelar titelns skönhet, Belle, är det lite som att själv kliva in i en magisk värld.

– Ja, det tycker jag. Man får lite reality check ibland när man står där och tittar på allting. Det är drömmiga scener och Linus [Fellbom, regissör, reds anm] är väldigt duktig på att skapa det. Han är också ljussättare och kan skapa magi med det. Igår var det en massa kandelabrar som flög runt. Det blir en magisk känsla. Och så musiken på det. I förrgår fick vi sjunga med orkestern för första gången. Det var helt fantastiskt, säger säger Sofie Gunnarsson.

Lurar man sig själv lite grann att det verkligen flyger omkring saker?

– Ja, det ser ju ut som det så det gör man.

Hur är det att spela mitt i en så stor teknisk apparat?

– Jag är en av få, egentligen, som inte har så mycket teknik för jag är ju människan mitt i allt det här. Det är spännande för det är en balans mellan fantasin och det verkliga. Vi spelar ju inte leksaker utan verkliga personer och berättelser.

– Nu, när allting börjar falla på plats börjar man förstå det Linus har haft i sitt huvud hela tiden. Tidigare har han gått omkring med en kvast när vi ska ha vridscen för att visa var fram är och så har man varit helt vilse men nu börjar vi förstå hur det ska vara.

Hur kommer du att se ut sedan när du har fått din kostym?

– Jag kommer att vara lite mer vanlig. Jag är den lugna bondflickan i början så då får de andra sticka ut med sina maskiner och kostymer. Men jag kommer att ha väldigt extravaganta balklänningar också. Det är otroligt fina kostymer. När jag fick prova guldklänningen första gången sa jag bara ”åh, tack så mycket! Tack för att jag få ha på mig den här”. Den var så fin. Och den sista klänningen jag ska ha är en bröllopsklänning. De jag har visat den för har sagt: ”Men vad ska du ha om du gifter dig någon gång? Du kommer aldrig att överträffa detta.”

Handlingen är väl bekant för de flesta. Den unga vackra Belle tar sin fars plats som fånge i Odjurets förtrollade slott.

Odjuret själv är i själva verket en prins som förtrollats för att han ska lära sig att inte döma efter utseendet. Förtrollningen kan bara brytas om han lär sig älska en annan människa och själv bli älskad innan det sista kronbladet faller av trollkvinnans ros.

– Belle är en ung tjej som är trött på att leva i ett litet samhälle där det är mycket snack och inte så mycket verkstad. Hon drömmer om allt hon läser i sina böcker. Det är hennes tillflyckt. Hon är ganska stark men får inte utlopp för det förrän hon hamnar på slottet.

Sofie Gunnarsson föddes i det lilla samhället Ambjörnarp i Tranemo kommun i Västra Götaland 1991, samma år som den tecknade versionen av Disneyfilmen som bygger på en gammal folksaga, hade premiär.

– Den har funnits med mig länge. Jag har tittat på den sedan jag var väldigt liten. Dels är det en barndomsconnection och dels är själva rollen något jag tror att de flesta kan känna igen sig i, att man kan känna sig instängd, missförstådd eller att man vill någonstans och inte vet hur.

Teater- och framförallt musikalintresset har funnits med Sofie Gunnarsson sedan tidig ålder.

– En stor del av min uppväxt har varit Torpa Slottsteater. Det är vid Torpa Stenhus som ligger ganska nära där jag kommer ifrån, mellan Tranemo och Borås kan man säga. Jag började vara med där när jag var åtta år. Jag var med i 14 år, hela barndomen och tonårstiden. Det var en ganska väsentlig del av min uppväxt. Det var teater och sång. Jag började med att spela pigbarn i några medeltidsberättelser och sen blev det större roller allt eftersom, i pjäser av Shakespeare, bland annat.

Drömmen var alltid att bli musikalartist.

– Trots det började jag inte dansa när jag var liten, jag vet inte varför men det fanns inte så mycket möjligheter till det där jag kommer ifrån, eftersom det är så litet. Det började jag inte med förrän jag kom till Göteborg.

Hon studerade på Performing arts school i Göteborg där hon också gjorde sin första professionella roll i Göteborgsoperans uppsättning av Kristina från Duvemåla. Numera är hon bosatt i Stockholm.

De senaste tre och ett halvt åren har hon spelat två roller, däribland huvudrollen, i Mamma Mia the party, ett slags fristående fortsättning på filmmusikalen som utspelar sig i en grekisk taverna på samma ö där filmen spelades in. Inte mindre än 470 föreställningar blev det för Sofie Gunnarsson i den uppsättningen.

– Det är konstigt men jag tröttnade aldrig på det. Jag har fortfarande inte tröttnat på den föreställningen. Vi spelar i en taverna, det är tänt och vi är i publiken och ser dem. Man får så mycket direktkontakt med publiken vilket man inte brukar få eftersom man oftast står och tittar ut mot ett mörker. Och så är det en väldigt rolig föreställning så man blir lite partyglad själv av att spela den. Och så var det en fantastisk ensemble och ganska få så efter några år har man lärt känna varandra väldigt väl. Det blir mer som en familj än ett jobb.

– Jag slutade för att jag fick denna här rollen, annars hade jag gärna fortsatt.

Rollen som Belle på Malmö opera, beskriver hon som ett steg upp i karriären.

– Det känns jättespännande. Jag tror inte riktigt att jag förstått det än.

Vad blir då nästa steg i karriären? Vad siktar du på?

– Den stora drömmen har alltid varit att få spela Kristina i Kristina från Duvemåla. Det är en barndomsdröm. Disneyprinsessa är också på den listan så den kan jag bocka av nu. Men Duvemåla är jag gärna med i igen! Det är en stark favoritmusikal!