25

Norra Skåne i nytt format

Chefredaktör Yngve Sunesson och VD Bengt-Åke Adolfsson fick ta emot både beröm och kritik från läsarna.Arkiv: Jörgen Ahlström
Artikel 25 år sedan Nu kan vi här presentera en verklig tidningsnyhet, nytt format så kallad tabloid för vår kära avisa.

Nu kan vi här presentera en verklig tidningsnyhet, nytt format så kallad tabloid för vår kära avisa.

I numret av den 14 oktober talas i rubriken om ”Sistan ut i gamla formatet”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skåne

14.00: Folkhälsomyndigheten håller presskonferens

Skåne
Live-TV Folkhälsomyndigheten håller presskonferens.

Kultur och nöje

Flera skriver böcker om coronaviruset

Kerstin Ekman berättar om när hon blev sjuk i 'asiaten', i boken 'Corona – 19 författare om krisen'. Arkivbild.
Kerstin Ekman berättar om när hon blev sjuk i "asiaten", i boken "Corona – 19 författare om krisen". Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Persson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Dystopier, analyser och spänningsromaner om pandemier: corona har börjat ta sig in i litteraturen. Och viruset kan förändra vad vi läser för en lång tid framöver.

Författarna Paolo Giordano och Slavoj Zizek var några av de första att, rekordsnabbt, ge ut böcker om den pågående pandemin. Men mer litteratur har dykt upp i coronans spår. Den amerikanska redaktören Alice Quinn har samlat 85 poetiska betraktelser om bland annat isolering, tristess och sorg i “Together in a sudden strangeness: America’s poets respond to the pandemic”. Och i den svenska boken "Corona – 19 författare om krisen" formulerar författarna sin syn på litteraturens kraft i svåra tider.

Att det är fackböcker och antologier som först tar upp viruset är inte en slump.

– En etablerad författare hinner inte skriva en roman om corona på två månader, säger Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers Förlag.

Syns i fiktionen

Redan tidigt märktes ett sug efter berättelser som kunde göra den nya främmande verkligheten mer begriplig. Albert Camus "Pesten" kom nyss i nyutgåva och Hanne Vibeke Holsts "Som pesten" blev efterfrågad igen. Nu börjar också den nyskrivna skönlitteraturen närma sig ämnet. Bonniers har tagit emot fler debutantmanus än vanligt i vår, och många av dem handlar om pandemier och katastrofscenarier, konstaterar redaktören Helena Ljungström.

– Sådana berättelser har funnits längre än corona. Men vi ser att det kommer många sådana berättelser just nu. Det smygs in i det som skickas till oss, på samma sätt som man kunde se följder av metoo i manusen, säger hon.

De många osäkra faktorerna kring viruset gör att ämnet passar väl för genren "spekulativ fiktion", tycker Daniel Sandström. Det framhåller också Håkan Bravinger, litterär chef på Norstedts, som i sommar ger ut en spänningsroman om en pandemi. Den handlar om ett virus som sprider sig från Stockholm till resten av världen.

Men Håkan Bravinger tror att litteraturen kommer att påverkas djupare än så.

– Vi vet inte hur länge det här kommer hålla i sig. Men vi kan redan nu se att det förändrar samhället i grunden. Sådana mer omvälvande händelser används ofta väldigt symboliskt av författargenerationen.

Pandemi som vägskäl

Det är inte heller bara nyskriven litteratur som påverkas – alla författare med manus som är aktuella det här året har behövt förhålla sig till corona, berättar Daniel Sandström.

– Och den som håller på med en bok som kommer ut nästa vår får antingen skriva in det här som en del av texten eller flytta handlingen ett år tillbaka i tiden. Även om folk inte vill befatta sig med coronan så är den svårt att bortse från om du beskriver Sverige 2021, säger han.

Viruset gör också en del skildringar oväntat aktuella, som när Anna Jansson gav ut "Främmande fågel" under fågelinfluensan. Under våren betraktade Jessica Schiefauer virusets framfart med stigande förvåning. Sedan 2010 har hon arbetat med romanen "Bärarna ", som skildrar en värld där en smitta har härjat i decennier.

– I min roman har man nästan lagt smittan till handlingarna. Att hitta ett botemedel och kunna gå tillbaka till tillvaron som den var före smittan har man sedan länge slutat hoppas på.

Parallellerna är många – hon använder ord som "spridare", "karantän" och "smittbärare". Och även om boken inte handlar om corona tar den upp hur världen kan omformas av en pandemi.

– Nu kommer det fler essäer, reportage och forskare som börjar prata om en pandemi som ett vägskäl, och en möjlighet att backa till vad som är centralt för mänsklighetens överlevnad och välmående. Och de sakerna har jag fokuserat på hela tiden. Så där blir det läskigt aktuellt.

Möjliga världsordningar

Schiefauers bok, som ges ut i oktober, handlar om hur folk beter sig när allt ställs på sin spets. Den värld vi lever i är bara en av flera möjliga rådande världsordningar, argumenterar hon. Sådana frågor kommer litteraturen att uppehålla sig mer vid, tror också Daniel Sandström.

– Eftersom det här är det största vår generation har varit med om, eller egentligen det största sedan andra världskriget, är det en stor fråga vilket samhälle vi återvänder till.

Han förutspår att vi kommer att se fler naturskildringar, och böcker med en mer existentiell dimension. Många kommer att ställa sig nya frågor om livet, gissar också Håkan Bravinger.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer få se berättelser som handlar om individer, som får problem på grund av det här, säger han och nämner teman som familj, åldrande och ensamhet.

– Kanske kommer synen på ensamma och äldre människor att förändras, med den utsattheten som man kan känna. Det är stora frågor som litteraturen kommer att ägna sig åt. Det finns mycket intressant som kan komma upp till ytan.

Elin Swedenmark/TT

Johan Anderberg skriver boken 'Flocken', om det svenska vägvalet under pandemin. Arkivbild.
Johan Anderberg skriver boken "Flocken", om det svenska vägvalet under pandemin. Arkivbild.
Fotograf: Staffan Löwstedt/SvD/TT
'Folk i Sverige tror att inget farligt egentligen kan hända dem', argumenterar författaren Elisabeth Åsbrink i boken 'Corona – 19 författare om krisen'. Arkivbild.
"Folk i Sverige tror att inget farligt egentligen kan hända dem", argumenterar författaren Elisabeth Åsbrink i boken "Corona – 19 författare om krisen". Arkivbild.
Fotograf: Vilhelm Stokstad/TT
'Jag har inte behövt göra några ändringar. Det är läbbigt och lite häftigt', säger författaren Jessica Schiefauer som är aktuell med en bok om ett samhälle härjat av en pandemi. Arkivbild.
"Jag har inte behövt göra några ändringar. Det är läbbigt och lite häftigt", säger författaren Jessica Schiefauer som är aktuell med en bok om ett samhälle härjat av en pandemi. Arkivbild.
Fotograf: Christine Olsson/TT
'Jag tror det här kommer att bidra till att man börjar fundera på den livsstil vi hade fram till coronan, och som ändå var ifrågasatt. Både politiskt och klimatmässigt tror jag pandemin accelererar frågeställningar kring hur vi ska leva och vad som är ett bra liv. Jag tror att det kommer att synas', säger Albert Bonniers litteräre chef Daniel Sandström. Arkivbild.
"Jag tror det här kommer att bidra till att man börjar fundera på den livsstil vi hade fram till coronan, och som ändå var ifrågasatt. Både politiskt och klimatmässigt tror jag pandemin accelererar frågeställningar kring hur vi ska leva och vad som är ett bra liv. Jag tror att det kommer att synas", säger Albert Bonniers litteräre chef Daniel Sandström. Arkivbild.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Böcker om corona

"Covid-19". Biologen och vetenskapsjournalisten Deborah Mackenzie ger en grundkurs i epidemiologi, och går igenom hur vi kan förhindra att den här situationen uppstår igen.

"Corona – 19 författare om krisen". I ett samarbete mellan DN och Polaris ger författare från hela världen sin syn på krisen och litteraturens roll. Deltar gör bland andra Kerstin Ekman, Silvia Avallone, Annie Ernaux, Sverker Sörlin och Abdellah Taia. Boken kommer den 18 juni.

"Flocken" av Johan Anderberg. Ges troligen ut under 2021 och handlar om det svenska vägvalet under pandemin.

"Smittans tid" av Paolo Giordano. Författaren skrev boken i karantän, och resonerar kring hur samhället och människor måste bemöta viruset. Boken gavs ut i 20 länder samtidigt och författaren donerar en del av intäkterna till forskning om viruset.

"Åtta steg mot avgrunden". Jonathan Jeppson skrev snabbt in ett kapitel om corona i sin bok om en skenande klimatkris. Mot dess potentiella förödelse är corona ingenting, menar han.

"Bärarna" av Jessica Schiefauer. Utkommer i oktober, och handlar om ett samhälle där en smitta har härjat i decennier. Det är inte corona som skildras – men i mångt och mycket är det ändå likt.

"Antydningar" av Zadie Smith. Meditationer i stoisk anda, skrivna under corona. Kommer i september.

"Vad händer nu med framtiden? 20 visioner om Sverige efter Corona". Journalisten Christian von Essen intervjuar bland andra Johan Kuylenstierna, Mouna Esmaeilzadeh och Alexander Bard om vilket Sverige vi vill bygga efter en omstart. Utkommer i juni.

Spänningsroman om en pandemi. Förlaget vill än så länge inte gå ut med titel och författare. Ges ut som ljudbok i juli, på Tiden förlag.

Utrikes

Ny attack efter slutet på afghansk vapenvila

Utrikes
Utrikes Under tre dagar kunde ett krigssargat Afghanistan andas ut. Men nu är eldupphöret över och på torsdagen skedde ännu en attack som talibanerna sägs ligga bakom. Men förhoppningarna är ännu att regeringen och talibanerna närmar sig fredsförhandlingar.

Sju medlemmar i de afghanska säkerhetsstyrkorna har dödats i en attack som talibanerna sägs ligga bakom. Attacken ägde rum vid en kontrollstation i Parvan-provinsen, norr om huvudstaden Kabul, tidigt under torsdagsmorgonen.

– Talibaner har också dött i attacken, sade Waheeda Shahkar vid de lokala myndigheterna.

Hon uppgav att sammanlagt sju talibaner dog i attacken.

Talibanerna har ännu inte kommenterat händelsen.

Byggnad i lågor

Lokal polis uppger att talibanerna under attacken satte eld på stationsbyggnaden, vilket ledde till att fem av säkerhetsstyrkornas män dog. Ytterligare två män ska sedan ha skjutits till döds.

Attacken är den första aggression som talibanerna sägs ligga bakom sedan ett tillfälligt eldupphör utlystes i samband med id al-fitr, som markerar avslutningen på fastemånaden ramadan.

Unikt eldupphör

Eldupphöret var det andra i sitt slag under landets 19 år långa krig, och det första som talibanerna tagit initiativ till. Efter det oväntade beskedet om eldupphör beslutade regeringen tidigare i veckan att släppa nära 1 000 fängslade talibaner.

Trots att eldupphöret nu är över är förhoppningen att regeringen och talibanerna börjar närma sig fredsförhandlingar.

Ett första steg

Talibanerna slöt i februari ett avtal med USA om att alla amerikanska och andra utländska styrkor ska lämna landet. I utbyte har talibanerna förbundit sig att hålla rent från terrorgrupper i de områden rörelsen kontrollerar.

Avtalet har beskrivits som ett första steg mot fredssamtal i landet. Men efter att det nåddes har striderna mellan regeringsstyrkor och talibanerna i stället förvärrats, fram till nu.

Inrikes

Björklund blir ambassadör i Italien

Rom nästa. Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund blir ambassadör i Italien. Bilden från Nobelbanketten 2009, där Björklund dansade med MP:s dåvarande språkrör Maria Wetterstrand. Arkivbild.
Rom nästa. Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund blir ambassadör i Italien. Bilden från Nobelbanketten 2009, där Björklund dansade med MP:s dåvarande språkrör Maria Wetterstrand. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/ TT
Inrikes
Inrikes

Liberalernas förre partiledare Jan Björklund blir ambassadör i Rom, har regeringen beslutat.

Björklund får därmed lämna Stockholm lagom till hösten, då han tillträder som ambassadör den 1 september.

Björklund var skolborgarråd i Stockholm från 1994 till 2006, då han blev skolminister. Han blev Liberalernas partiledare och bildningsminister året därpå och behöll ministerposten till 2014. Åren 2010–2014 var han också vice statsminister. Björklund lämnade partiledarposten och sin plats i riksdagen i fjol.

Innan Björklund satsade på politiken tjänstgjorde han som yrkesofficer. I dag är han reservofficer men har mest fått uppmärksamhet för sina insatser i TV 4:s Let's dance. Att tävla i dans var roligare än väntat, tillstod Björklund när han slogs ut den 15 maj:

– I mitt tidigare jobb kunde man inte bara öppna upp och ösa på hur som helst, sade han då.

Inrikes

Andelen döda på äldreboenden ökade i maj

Den 30 mars införde regeringen besöksförbud på äldreboenden. Arkivbild.
Den 30 mars införde regeringen besöksförbud på äldreboenden. Arkivbild.
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Över 90 procent av alla som dött i covid-19 i Sverige var 70 år eller äldre. Drygt hälften av dem bodde på äldreboende, och drygt var fjärde hade hemtjänst. Det visar Socialstyrelsens senaste siffror.
Drygt två månader efter första fallet av smitta på äldreboenden debatterar riksdagen på fredagen åtgärder mot smittspridning på äldreboenden.

Man visste från början att coronaviruset var farligast för de äldre. Tidigt sade ansvariga myndigheter att de måste skyddas. Nu står det klart att man inte lyckades med det. I dag har smittan konstaterats på äldreboenden och i hemtjänsten över i princip hela landet.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i onsdags att de flesta riskindikationerna finns inom äldrevården. Ivo har under en rad år pekat ut risker och brister inom äldreomsorgen. Det handlar om kompetensförsörjning, brist på kontinuitet och hygienrutiner. Brister som inte har varit någon hemlighet.

– Alla som kan något om åldrande visste att det skulle bli så här. Det här blottar en brist som funnits i äldrevården i många år, sade Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, tidigare till TT.

Saknades kunskap

Det handlar om flera faktorer: tidspress, underbemanning, stor personalomsättning med timanställda och bristande hygienrutiner och skyddsutrustning. Bilden som gavs i inledningen av epidemin att beredskapen i regionerna och kommunerna var god, har nu visat sig inte stämma. Sveriges Radios Ekoredaktion avslöjar att det saknades kunskap på flera viktiga områden om hur beredskapen såg ut, om det skulle bli en omfattande smittspridning.

För kommunerna, som ansvar just för äldreomsorgen, hade ingen nationell beredskapsinventering gjorts.

Hur effektiv den svenska förvaltningsmodellen är med delat ansvar mellan kommuner, regioner och centrala myndigheter i kristider, är en fråga som lär komma upp i riksdagsdebatten på fredagen. Bland annat Moderaterna har efterlyst en snabbare och tydligare statlig krisledning.

Tydligare styrning

Det finns behov av en tydligare hierarki med en krisledande instans som har befogenheter att i ett krisläge styra över andra myndigheter, konstaterade Allianspartierna i en rapport 2018.

Socialstyrelsens siffror för äldreomsorgen är en uppdatering från i början av maj och visar att andelen av dem över 70 år som dött i covid-19 och som bott på äldreboenden ökat. Den 6 maj var det 45,6 procent. Den 25 maj var siffran 54 procent. 28 procent hade hemtjänst.

Socialstyrelsens statistisk bygger på läkarnas dödsorsaksintyg och släpar efter något jämfört med Folkhälsomyndighetens (FHM) siffror. Den 25 maj var FHM:s dödstal 4 029 medan Socialstyrelsens var 3 964. Av dessa var 3 585 70 år och äldre.

Den högsta dödssiffran finns i åldersgruppen 85 år och äldre, 1 973 personer.

Upp till åldersgruppen 85 år är det fler män än kvinnor som dör i varje åldersgrupp. Över 85 år är det fler kvinnor än män, 1 089 jämfört med 884.

Rättad: En tidigare version innehöll ett felaktigt procenttal över andelen avlidna boende på äldreboenden.

Owe Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Döda per åldersgrupp

Den 25 maj hade 3 964 personer avlidit till följd av covid-19 enligt dödsorsaksintyg.

Totalt Procent Män Procent Kvinnor Procent

Under 50 42 1,1 28 1,3 14 0,8

50-59 103 2,6 85 4,0 18 1,0

60-69 234 5,9 167 7,9 67 3,6

70-74 316 8,0 209 9,9 107 5,8

75-79 540 13,6 330 15,6 210 11,4

80-84 756 19,1 419 19,8 337 18,3

85-89 941 23,7 465 21,9 476 25,8

90+ 1 032 26,0 419 19,8 613 33,3

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Ekonomi

Ägare kan stämma förre Swedbankordföranden

Swedbanks styrelseordförande Göran Persson med bankens vd Jens Henriksson. Arkivbild.
Swedbanks styrelseordförande Göran Persson med bankens vd Jens Henriksson. Arkivbild.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Swedbanks förre ordförande Lars Idermark kan komma att hållas ansvarig av ägarna.
Över tio procent av ägarna röstade emot ansvarsfrihet på den pågående bolagsstämman i Swedbank, vilket räcker för att öppna en skadeståndsprocess.

Lars Idermark avgick som styrelseordförande för Swedbank i april 2019, efter flera avslöjanden om misstänkt penningtvätt i banken. Nu kommer efterspelet, han och styrelseledamoten Ulrika Francke får inte fullt ut ansvarsfrihet av ägarna.

Mer väntat fick inte heller den tidigare sparkade vd:n Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet.

Därmed kan ägarna och den nya styrelsen driva skadeståndsanspråk mot dessa för den skada de åsamkat bolaget.

Innan beslutat pläderade Aktiespararnas vd Joakim Olsson för nekad ansvarsfrihet.

– Det är inte rimligt att furstens undersåtar ska offras och ta det offentliga ansvaret och få all skuld, samtidigt som Lars Idermark och dennes styrelse går fri från ansvar. Styrelsen har ett tydligt ansvar för det som inträffat.

När stämmans ordförande Wilhelm Lüning ställde frågan till stämman var det tydligt att storägarna till övervägande del stod på den gamla styrelsens sida. Däremot fick både Lars Idermark och den tidigare styrelseledamoten Ulrika Francke mer än 10 procent av rösterna emot sig, vilket innebär att skadeståndsprocesser kan drivas mot dem även om de på papperet beviljats ansvarsfrihet.

Städar uppifrån

Under inledningen av stämman höll vd Jens Henriksson ett anförande om bankens verksamhet. Det blev dock betydligt kortare än vanligt, med hänvisning till den pågående pandemin.

– Mitt uppdrag när jag tillträdde som vd var att städa upp efter penningtvättsproblemen, och utveckla banken. Mitt i det kom coronakrisen. Men till skillnad från finanskriserna är att bankerna denna gång är en del av lösningen och inte problemet, säger Jens Henriksson.

Vd:n tog också upp de problem banken haft med penningtvätt.

– Swedbank har inte haft tillräckligt bra styrning och internkontroll. För att komma tillrätta med problemet har stora förändringar gjorts: ny styrelse, ny ordförande, ny vd, ny chef för regelefterlevnad, och ny chef för svensk verksamhet. Trappan städas uppifrån.

2,6 miljoner

Henriksson avslutade med en framåtblick.

– Sverige kommer gå igenom tre faser, mitigering, en uppstart av ekonomin, och sedan en lång, mödosam resa tillbaka till en fungerande ekonomi.

Även Swedbanks ordförande Göran Persson höll ett anförande, men innan kamerorna hade slagits på, så journalisterna på plats kunde inte ta del av det.

Senare under stämman valde aktieägarna att lämna styrelsens arvoden oförändrade. Det innebär att ordförande Göran Persson även nästa år kan räkna hem 2,6 miljoner kronor för uppdraget, och övriga styrelseledamöter drygt 600 000 kronor.

FAKTA

Fakta: Swedbank och penningtvätt

Kritiken mot storbanken Swedbanks arbete mot penningtvätt spetsades till i mars i år, när advokatbyrån Clifford Chance presenterade en utredning som hade beställts av banken själv.

Några dagar senare slog sedan Finansinspektionen (FI) till med rekordböter på fyra miljarder kronor, sedan myndigheten efter utdragen utredning tillsammans med baltiska kollegor kunnat konstatera att Swedbank systematiskt och under lång tid brustit i sitt arbete mot vad som verkar ha varit omfattande penningtvätt med hjälp av konton i banken.

Sport

MFF:s smäll: 20 miljoner sämre än normalt

Niclas Carlnén, vd i Malmö FF. Arkivbild.
Niclas Carlnén, vd i Malmö FF. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport Malmö FF är en ekonomiskt överlägsen jätte i fotbollsallsvenskan, men coronakrisen har redan börjat gräva djupa hål i Skåneklubbens kassakista.

– I dag kanske vi vet om att vi är 20 miljoner sämre än vi brukar vara vid den här tidpunkten, och det här kan såklart accelerera om det håller i sig, säger MFF:s vd Niclas Carlnén i en intervju på klubbens hemsida.

Han konstaterar att MFF i ett svenskt perspektiv har goda ekonomiska förutsättningar, men att klubben samtidigt vill ta ytterligare steg för att etablera sig i Europa.

Den uppskjutna säsongsstarten har drabbat många svenska fotbollklubbar hårt ekonomiskt. Häcken har tidigare i veckan beräknat att klubben i år kommer att göra ett minusresultat på 40 miljoner kronor.

På fredagen väntas Folkhälsomyndigheten ge besked om en eventuell start av fotbollssäsongen i juni, men det kommer i så fall ske utan publik.

Kultur och nöje

Tegnell utlovar ingen konsertljusning i höst

'Detta område är förmodligen bland de sista vi kommer att släppa på', säger Anders Tegnell om allmänna sammankomster. Arkivbild.
"Detta område är förmodligen bland de sista vi kommer att släppa på", säger Anders Tegnell om allmänna sammankomster. Arkivbild.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Livekulturen kämpar och sommarens stora festivaler och spelningar har ställts in eller skjutits upp. Hur blir det i höst? Stadsepidemiolog Anders Tegnell har inga särskilt positiva besked att ge gällande livekonserter, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vår preliminära bedömning har varit att mindre möten kan ske under hösten. Pratar vi stora möten med internationellt resande så är bedömningen i dag att man ska vänta till nästa år, säger han till tidningen.

Joppe Pihlgren, verksamhetsledare på Svensk Live, framhåller att läget är allvarligt för arrangörer och efterfrågar en konkret tidsplan från regeringen. Förbudet mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer har inget slutdatum. Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell menar att det svårt att ge ett sådant besked.

– Ingen vet vad som är rätt eller fel. Vi lättar framför allt på sådana saker där vi ser att riskerna är små. Allmänna sammankomster är ett av de mer känsliga områdena. Det finns väldigt många erfarenheter från andra länder där det har blivit väldigt stor smittspridning under de omständigheterna, som fotbollsmatcher i Spanien och så vidare. Så detta område är förmodligen bland de sista vi kommer att släppa på, säger Anders Tegnell till DN.

NÄSTA ARTIKEL