Katrine Engberg. Illustration: Tora Carserud
Katrine Enberg. Foto: Bo Nymann

Dansaren som pusslade fram en deckarkarriär

Hon har en lång och framgångsrik karriär som dansare, koreograf och regissör men när hon 2016 debuterade som deckarförfattare med Krokodilväktaren kände danska Katrine Engberg att hon hittat helt rätt.
– Då visste jag att det här är det jag ska göra resten av mitt liv, säger hon.

Fem snabba till Katrine Engberg: 1. Vilken kändisbiografi skulle du vilja spökskriva?
Meryl Streep. I mina ögon är hon en av de största skådespelarna någonsin. Ingen kan blåsa liv i en karaktär som hon och hon kämpar för jämlikhet, engagerar sig politiskt och håller de de mest flammande tal. Och så har hon varit gift med samma man i fyrtio år. Jag är ett stort fan och skulle älska att skriva hennes biografi, om inte annat så för att få träffa henne.
2. Vilken musik passar bäst till det du skriver?
Jag lyssnar mest på musik när jag är i researchfasen och håller på att bygga min plot. De kan vara dansk rock, internationell popmusik och klassiska pianosonater, allt beroende på vilken historia som är på väg att ta form. Inget väcker och förstärker känslor som musik: det är närmast EPO för en författare. Jag är speciellt förtjust i opera som min far lärde mig att älska . Helst passionerade och romantiska operor som Puccini eller Mozart.
3. Vilken skådis skulle du vilja spelade huvudpersonen/huvudpersonerna i din senaste bok?
Min manliga kriminalpolis, Jeppe Kørner, är lång och smal med sorgsna ögon och kraftiga ögonbryn. Jag är egentligen försiktig med att sätta ansikte på mina karaktärer för läsarna ska få lov att skapa egna bilder men för mig liknar han danska skådespelaren Claes Bang. Anette Werner, hans partner skulle nog kunna spelas av Laura Dern och den äldre lektorn i litteraturvetenskap, Esther de Laurenti, av Susan Sarandon.
4. Vad måste du alltid ha bredvid dig när du skriver?
– Jag sitter i min fars gamla kontorsstol när jag skriver. Den ärvde jag när han dog för knappt sex år sedan och jag kan fortfarande se hans händer på armstöden och höra hans röst när den knarrar. Det betyder mycket för mig att ha honom nära inpå så även om stolen är tung och opraktiskt så kommer den inte att bytas ut.
5. Vilket är ditt favoritbokomslag?
– Ett av de finaste jag sett den senaste tiden är Erica Ferenciks “Into the jungle”, som är en bild av en vacker men klaustrofobiskt tät djungel och en titel som sjunker ner i flodvattnet. Omslaget är både matt och blankt och fångar stämningen i berättelsen.

Hittills har det också gått mer än bra. Krokodilväktaren fick lysande kritik, har sålts till ett tjugotal länder och ytterligare tre böcker i serien om Köpenhamnspoliserna Jeppe Körner och Anette Werner och den deckarskrivande lektorn i litteraturvetenskap Esther de Laurenti har kommit ut i Danmark – Blodmåne 2017, Glasvinge 2018 och Vådeskud nu i höst.
– Ingen pressar mig att skriva en bok om året men att ha som jobb att skriva är verkligen den största lyckan. Jag får hela tiden idéer till nya historier. Det känns som att jag har hackat in i en klippvägg och så bara flödar det ut olja, säger Katrine Engberg entusiastiskt på telefon från hemmet i Köpenhamn där hon numera skriver på heltid.

Katrine Engberg växte upp i Köpenhamn i ett hem med mycket böcker. Föräldrarna var akademiker och hon beskriver dem som intellektuella och kulturintresserade.
– Vi hade ingen tv utan vi har verkligen läst mycket under hela min uppväxt. Bägge mina föräldrar älskade kriminalromaner och hos oss fanns ingen skillnad mellan finlitteratur och deckare, bara mellan bra böcker och dåliga. Så jag har vuxit upp med en stor kärlek till genren och började läsa deckare redan som 12-13-åring, författare som Dorothy Sayers, Georges Simenon och Patricia Highsmith, och har nog hela tiden haft en dröm om att skriva min egen. Men vägen dit gick genom dansen, koreografin och regin – något som kanske till en början handlade om en tonårsrevolt.
– Just för att mina föräldrar var akademiker ville jag göra något helt annat så jag blev dansare, konstaterar Katrine Engberg. Jag jobbade med dans och teater i många år och det var jätteroligt med många fina utmaningar. Jag har till exempel koreograferat Melodifestivalen och Eurovision. Samtidigt har jag hela tiden haft känslan av att vara klädd i en kavaj som är snygg men känns lite kort i ärmarna och trång över skuldrorna. När jag debuterade med Krokodilväktaren 2016 fick jag en ny, av tweed och bara mer mig. Det var en lång resa dit men då bestämde jag mig för att satsa på att bara skriva.

I Krokodilväktaren, som kom på svenska i våras, hittas en ung kvinna mördad i en lägenhet i ett litet hyreshus på Klosterstraede 12 i Köpenhamn. Kusligt nog skriver husets ägare, Esther de Laurenti, på en deckare med ett mord som utförs på precis samma sätt. Jeppe Körner och Anette Werner tar sig an utredningen, som blir komplicerad och tar dem till så väl Det Kongelige Teater som ett pittoreskt koloniområde i utkanten av Köpenhamn.
Krokodilväktaren är på många sätt en blandning av modern polisroman och klassisk pusseldeckare och pusslandet är också centralt för Katrine Engberg när hon skriver.
– Jag är självlärd och skriver intuitivt men med många pusselbitar som jag försöker passa ihop till en historia, beskriver hon. I Krokodilväktaren hade jag till exempel en pusselbit som var en deckare i deckaren och en annan som var Kongelige Teatern där jag själv har jobbat och faktiskt gjorde min sista föreställning.
– Jag har också som ambition att kanske inte återuppfinna genren men i alla fall blåsa nytt liv i den, och en stor kärlek till polisdeckare. Jag är väldigt förtjust i brittiska Ruth Rendell och hennes polismän Wexford och Burden och ville försöka skapa två poliser som känns som moderna danska människor men som också har den där charmen som gör att man som läsare tycker mycket om dem.

Inför varje ny bok vill Katrine Engberg utmana sig själv och göra något nytt.
– Min andra bok skrev jag utifrån en stor sorg, jag hade precis förlorat min pappa oväntat och det försökte jag skriva in som ett grundläggande tema och även göra relevant för min huvudkaraktär. Så gör jag varje gång jag börjar med en ny bok. Det ska vara ett tema som är viktigt för mig och sedan vill jag gärna skriva om något som jag inte vet så mycket om, jag lägger stor tid på research.
Av de återkommande karaktärerna var det inte poliserna som dök upp först utan litteraturlektorn Esther – under en promenad med familjen.
– Jag gick och pratade med min man och fick plötsligt syn på en skylt där det stod familjen Laurenti. När jag såg namnet var det som om Esther flyttade in i mitt huvud. Jag visste direkt hur hon var, hur hon såg ut, att hon dricker för mycket rödvin och lyssnar på opera.
En viktig del i Katrine Engbergs serie är också Köpenhamn som hon beskriver som motorn för hela historien.
– Jag har alltid bott här och känner staden väl – från det vackra och estetiska man ser som turist till allt det där andra, det grymma, mörka och skeva. Så efter att jag bestämt tema för en ny bok letar jag rätt på platser som inspirerar mig och så växer historien utifrån det.

Även om Katrine Engbergs dagar nu handlar om åtta timmar framför datorn finns det mycket från dans- och teatervärlden hon har nytta av.
– Utifrån kanske det ser konstigt ut att gå från dansare till författare men jag har alltid berättat historier på olika sätt. Innan med hjälp av skådespelarna på scenen. Nu är jag regissör för karaktärerna i mitt huvud.

I höstas kom alltså den fjärde boken om Jeppe, Anette och Esther på danska och Katrine Engberg är redan i gång med femman.
– Jag vet att den ska heta Isola och utspelas både i Köpenhamn och på Bornhom, vilket är nytt för mig, Temat är ensamhet och isolering och jag är fullständigt förälskad i den, avslöjar hon. Det lär dröja ett bra tag innan Isola kommer på svenska men bok nummer två är i alla fall snart på gång.
– Den kommer till våren, lovar Katrine Engberg.

Fem snabba till Katrine Engberg: 1. Vilken kändisbiografi skulle du vilja spökskriva?
Meryl Streep. I mina ögon är hon en av de största skådespelarna någonsin. Ingen kan blåsa liv i en karaktär som hon och hon kämpar för jämlikhet, engagerar sig politiskt och håller de de mest flammande tal. Och så har hon varit gift med samma man i fyrtio år. Jag är ett stort fan och skulle älska att skriva hennes biografi, om inte annat så för att få träffa henne.
2. Vilken musik passar bäst till det du skriver?
Jag lyssnar mest på musik när jag är i researchfasen och håller på att bygga min plot. De kan vara dansk rock, internationell popmusik och klassiska pianosonater, allt beroende på vilken historia som är på väg att ta form. Inget väcker och förstärker känslor som musik: det är närmast EPO för en författare. Jag är speciellt förtjust i opera som min far lärde mig att älska . Helst passionerade och romantiska operor som Puccini eller Mozart.
3. Vilken skådis skulle du vilja spelade huvudpersonen/huvudpersonerna i din senaste bok?
Min manliga kriminalpolis, Jeppe Kørner, är lång och smal med sorgsna ögon och kraftiga ögonbryn. Jag är egentligen försiktig med att sätta ansikte på mina karaktärer för läsarna ska få lov att skapa egna bilder men för mig liknar han danska skådespelaren Claes Bang. Anette Werner, hans partner skulle nog kunna spelas av Laura Dern och den äldre lektorn i litteraturvetenskap, Esther de Laurenti, av Susan Sarandon.
4. Vad måste du alltid ha bredvid dig när du skriver?
– Jag sitter i min fars gamla kontorsstol när jag skriver. Den ärvde jag när han dog för knappt sex år sedan och jag kan fortfarande se hans händer på armstöden och höra hans röst när den knarrar. Det betyder mycket för mig att ha honom nära inpå så även om stolen är tung och opraktiskt så kommer den inte att bytas ut.
5. Vilket är ditt favoritbokomslag?
– Ett av de finaste jag sett den senaste tiden är Erica Ferenciks “Into the jungle”, som är en bild av en vacker men klaustrofobiskt tät djungel och en titel som sjunker ner i flodvattnet. Omslaget är både matt och blankt och fångar stämningen i berättelsen.