Ak­tivt jord­bruk bra för kli­matet

”Nöt­kre­a­tur är ett nöd­vän­digt in­slag i ett håll­bart lant­bruk”. Den som för fram den åsikten är An­net­te Cowie, en au­stra­lisk mil­jö­pro­fes­sor som är en av hu­vud­för­fat­ta­rna bak­om den senaste IPCC-rap­porten.
FN-pa­nelen IPCC kon­sta­terade i sin senaste rap­port att jord­bruk, skogs­bruk och an­nan mark­an­vänd­ning står för 23 pro­cent av de kli­mat­ut­släpp som män­ni­skan orsakar. Det fick till ef­fekt i den för­enklade svenska de­batten att många fö­re­språkade minskad kött­kon­sum­tion och fär­re kor i Sverige. Längst gick nog en för­sko­la i Umeå, som has­tigt för­bjöd ser­ve­ring av nöt­kött till barnen.

Men att sluta äta kött skulle inte vara po­si­tivt för kli­matet, vittnar nu flera kli­mat­ex­perter om. ”Det håll­bara jord­bruket har en po­si­tiv in­ver­kan på hela kli­mat­sy­stemet”, säger ex­em­pel­vis An­net­te Cowie. Jord­bruks­markens po­ten­ti­al som kolinlagrare måste till­va­ra­tas i kampen mot kli­mat­för­änd­ringen, och det kan på många platser göras bäst ge­nom betande djur.
Den här as­pekten tas ock­så upp i den i höst ut­komna boken Lant­bruk, kli­mat och fram­tiden (Eker­lids för­lag). Susanne Gäre, en av Sve­ri­ges kun­nigaste lant­bruks­jour­na­lister som ar­betat många år i Frank­ri­ke men nu är lo­kal­re­dak­tör för Norra Skåne i Osby, har skrivit den till­sam­mans med pro­fes­sorn emer­i­tus vid Sve­ri­ges lantbruksuniversitet Bo M I Bengtsson.
Naturbetande kor och lång­sik­tig vall­od­ling in­ne­bär en typ av kol­sänka som binder kol­di­ox­id ef­fek­tivt och som sam­ti­digt bi­drar till att den bio­lo­giska mång­falden upp­rätt­hålls. I boken pekas ock­så på att od­ling av ris, en­ligt IPCC, kan bi­dra med så myc­ket som en sjät­te­del av me­tan­ut­släppen i världen. Även ve­ge­ta­bi­li­er kan allt­så ha stor kli­mat­ef­fekt.

Boken Lant­bruk, kli­mat och fram­tiden ger en myc­ket bred ex­po­sé över lant­brukets ut­veck­ling i Sverige och världen där så­väl mat­pro­duk­tion som ener­gi­för­sörj­ning lik­som be­ty­del­sen för den bio­lo­giska mång­falden och inte minst kli­mat­ef­fekterna be­lyses in­gå­en­de.
Ibland gör för­fat­ta­rnas ge­di­gna kun­skaper och vilja att re­do­visa även de­talj­fak­ta näs­tan ett hin­der för att få den över­gri­pan­de för­stå­el­sen och över­blicken som är vik­tig för den nöd­vän­diga hel­hets­synen på jord­bruket och kli­matet. Men den som vill skaffa sig kun­skaper i jord­bruks- och kli­mat­de­batten gör klokt i att stu­dera boken.

Tänk­värda är av­snitten om an­ti­bio­ti­ka­re­si­stensen, ett av de största lång­sik­tiga hoten mot mänsk­lig­heten, där svenskt jord­bruk är ett fö­re­dö­me, på­pe­kan­det att Sverige im­por­terar hu­vud­delen av bio­bräns­lena, som det borde finnas oer­hörda möj­lig­heter att pro­du­cera i Sverige för att er­sätta fos­sila driv­me­del, och note­ringen att fo­ku­se­ringen på bil­lig mat gjort att från 40 pro­cent för 50 år se­dan be­höver svenska hus­håll nu an­vända bara 15 pro­cent av in­komsten till mat.
För­fat­ta­rna har inte bara breda och djupa kun­skaper utan ock­så åsikter om vad som be­höver göras. Deras slut­satser är ofta öppna, där olika ar­gu­ment för och emot upp­fatt­ningarna re­do­visas. Var­je ka­pi­tel av­slutas med ett an­tal kon­kreta för­slag till åt­gärder, som po­li­ti­ker på olika ni­våer bjuds på – el­ler in­sän­dar­skri­benter och ”in­flue­ra­re” i so­ci­ala me­di­er.

Dagens fråga

Har du tandvårdsförsäkring?

Loading ... Loading ...