Efterlyses: Ordning och arbetsro i skolan

Hässleholm Ordning och arbetsro på lektionerna är en viktig förutsättning för bra resultat. 30 procent av eleverna i årskurs åtta upplever att efterlevnaden av skolans ordningsregler är låg.
Hässleholm • Publicerad 19 november 2019 • Uppdaterad 13 december 2021
Resultaten skiftar stort mellan skolorna. Välutbildade föräldrar smittar av på eleverna.    Foto: TT
Resultaten skiftar stort mellan skolorna. Välutbildade föräldrar smittar av på eleverna. Foto: TT

– Arbetsron på lektionerna är viktig och något som skolorna jobbar med ständigt. Men efterlevnaden av ordningsreglerna är fortsatt låg och minskar, konstaterar Stefan Larsson (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Kvalitetsrapporten för kommunens alla skolformer är klar och ska presenteras på nämndens kommande sammanträde. Rapporten är ett lackmustest på hur det står till med och hur målen uppfylls i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och kulturskolan.

Det är stor skillnad mellan skolorna i kommunen när det gäller elevernas meritvärden. Det är de fristående skolorna som sticker ut i toppen med de bästa resultaten. Det är också här som föräldrarna har högst utbildning.

– De socioekonomiska faktorerna har stor betydelse. De skolor där eleverna presterar bra är också skolor som kräver ett aktivt val av föräldrar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar roll, men modellen stämmer inte på alla skolor. Hästveda är ett sådant exempel med bra meritvärde, trots många nyanlända och en lägre utbildningsnivå hos föräldrarna jämfört med friskolorna, säger Stefan Larsson.

Förra året var nästan 18 procent av eleverna i årskurs nio nyanlända, eller hade okänd bakgrund. En elev räknas som nyanländ de fyra första åren i Sverige. Elever med okänd status saknar fullständigt personnummer, eller har skyddad identitet.

Sett till hela riket har andelen nyanlända sjunkit sedan 2017 medan andelen nyanlända i Hässleholms skolor har ökat.

– Grundskolorna i Hässleholm har tagit emot ett stort antal nyanlända. Där ser vi en positiv trend med förbättrade resultat för inte minst pojkar, säger Stefan Larsson.

Vad kan politiken göra för att minska ojämlikheten mellan skolorna?

– Dels handlar det om resurser till olika skolor, dels att göra om gränserna i upptagningsområdena, vilket bara fungerar i Hässleholm. Nu finns det inga planer på att ändra gränserna. Uppdraget är formellt delegerat till förvaltningen. Det pedagogiska ansvaret ligger på förvaltningen, kommenterar Stefan Larsson.

En faktor som påverkar kvaliteten i skolan är lärarnas utbildning och kompetens.

Drygt hälften av alla pedagoger i kommunen har högskoleexamen. Det är mer än rikssnittet, men andelen minskar stadigt.

73 procent av de legitimerade lärarna i kommunen är behörig i minst ett ämne. Deras andel minskar också.

– Lärarbristen är ett nationellt problem. Vi är tacksamma för att vi har våra välutbildade och duktiga lärare i Hässleholm, men konkurrensen är hård, eftersom det är ett bristyrke. De små skolorna med få elever har svårare att locka till sig lärare än skolorna inne i tätorten, säger Stefan Larsson.

Samtidigt är dessa skolor väldigt känsliga för om en lärare slutar, eller är borta på grund av sjukdom.

Trots olika nedåtgående trender så har meritvärdet för skolan i Hässleholm haft en viss positiv trend senare år. Flickorna har betydligt högre betyg än pojkarna genom hela grundskolan, fast pojkarna börjar komma i kapp flickorna så smått.

Drygt 90 procent av eleverna i grundskolan känner sig trygga i skolan och eleverna känner sig sedda. Men ordning och redan brister, menar många.

Stefan OlofsonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.