25

Djuriskt i Qpoolen och ja till EU

Med liten marginal sa svenskarna ja till EU i folkomröstningen den 14 november.
Artikel 25 år sedan JA, ropas det ut över nästan hela förstasidan under bilden av EU-flaggan i vår tidning måndagen den 14 november!

Helen Fingalsson

PREMIUM

JA, ropas det ut över nästan hela förstasidan under bilden av EU-flaggan i vår tidning måndagen den 14 november! Bakgrunden är förstås utgången av EU-valet i vårt land under söndagen.

Svenska folket röstade ett oväntat tydligt ja på frågan om medlemskap i Europeiska unionen (EU). Då samtliga valdistrikt var räknade på söndagskvällen hade ja-sidan segrat med 5,3 procent. 52,2 procent valde ja-sedeln, medan 46,9 röstade nej. Endast 0,9 procent röstade blankt. Från Hässleholms kommun rapporteras att det blev på tiondelsprocenten exakt som i övriga riket. - Från Osby horisont handlar huvudnyheten i stället om Lyftet, det vill säga om att den första av Jenvägens två gångbroar hade satts på plats under lördagsnatten. I tisdagsavisan sammanfattas att Osby, tillsammans med Bromölla, var de enda skånska kommunerna som röstade nej till EU.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Lindstedt behöver få gottgörelse av UD"

Kinesisk polis vaktar utanför Kinas ambassad i Peking, där Anna Lindstedt tidigare var ambassadör. Arkivbild.
Kinesisk polis vaktar utanför Kinas ambassad i Peking, där Anna Lindstedt tidigare var ambassadör. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges tidigare Kinaambassadör Anna Lindstedt frias från anklagelser om brott mot rikets säkerhet – ett korrekt beslut av domstolen. Det anser både före detta ambassadören Sven Hirdman och professorn i internationell rätt Ove Bring. De tycker att UD ska erbjuda henne att komma tillbaka.

Sven Hirdman, som tidigare har varit Sveriges ambassadör i Israel och Ryssland, säger att utrikesdepartementet nu borde ta kontakt med Anna Lindstedt och erbjuda henne att komma tillbaka i tjänst.

– Man ska vara medveten om vilken stor påfrestning det har inneburit för Anna Lindstedt under de här två åren, hon behöver på något sätt få gottgörelse av UD, säger Hirdman.

– Om jag hade varit utrikesminister hade jag ringt upp Anna Lindstedt och gratulerat till den friande domen, och bett henne komma upp till ett trevligt möte på UD, där UD då bör föreslå henne olika arbetsuppgifter som passar henne med den bakgrund hon har, säger Hirdman.

Mer försiktiga framöver

En fällande dom hade riskerat att leda till att Sveriges ambassadörer fått minskad förmåga att på egen hand lösa ärenden, eftersom de hade behövt fråga UD om godkännande i fler frågor än tidigare, enligt Hirdman. Den hade också kunnat skada relationen till Kina.

– Åklagaren byggde upp sitt åtal på att Kina använde diverse egendomliga metoder, med hemliga agenter och påverkansoperationer. Det hade inte lett till en förbättring av Sveriges relationer med Kina, säger Hirdman.

Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt vid Uppsala universitet och tidigare folkrättsrådgivare på UD, tror att Sveriges ambassadörer kommer att vara mer försiktiga framöver, även efter det att Lindstedt friats.

–  De kommer att vara något försiktigare än de har varit hittills, med tanke på att man tydligen kan komma i konflikt med UD:s ledning. Det har visat sig genom Lindstedt-fallet, säger Bring.

Konflikten kokar i bakgrunden

Bring tycker att det är UD:s ansvar att ge Lindstedt nya arbetsuppgifter, om hon vill stanna som anställd vid departementet.

– Jag tycker att det ligger i hennes eget intresse att hitta ett nytt jobb, men om hon väljer att dröja med det har UD ett ansvar att se till att hon gör rätt för sin lön på en post som är passande. Men hennes tidigare fina karriär är över, och den motsättning som finns mellan henne och UD:s ledning ligger och kokar i bakgrunden.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

FAKTA

Fakta: Fallet Anna Lindstedt

Bakgrunden är ett möte på hotell Sheraton i Stockholm i januari 2019. På mötet deltog Sveriges dåvarande Kinaambassadör Anna Lindstedt och Angela Gui, dotter till den i Kina fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, samt två företagare verksamma i Kina. Ett syfte med mötet var att få Gui Minhai frisläppt.

Mötet slutade med ett bråk, där Angela Gui säger sig ha blivit pressad att sluta kritisera Kina.

Enligt åklagaren gjorde Lindstedt sig skyldig till egenmäktighet vid förhandling med främmande makt i samband med mötet. Åklagaren ansåg bland annat att ambassadören hade gått bakom ryggen på utrikesdepartementet och medvetet utelämnat information om mötet, samt att Lindstedt okritiskt litade på en man som företrädde Kinas intressen.

Stockholms tingsrätt delar inte på någon punkt åklagarnas uppfattning.

Kultur och nöje

Från ålens till havets mysterier i sitt Sommarprat

Patrik Svensson.
Foto: Matilda Arborelius
Kultur och nöje
Kultur Patrik Svensson slog igenom stort förra året med succéboken Ål-evangeliet. I dag sänds hans sommarprat i Sommar i P1 och han kommer även där vara trogen sin nyfikenhet och drivs av en vilja av att hitta oväntade berättelser.
– Det en otrolig lyx att få en och en halv timme i nationell radio att göra vad du vill med, säger han.

Det är snart ett år sedan vi sågs sist. Då hade journalisten Patrik Svenssons debutbok Ålevangeliet precis getts ut och den hade redan sålts till ett flertal länder och blivit någon av en förhandssuccé. Bara någon månad senare tilldelades han Augustpriset för årets fackbok.

– Det har varit ett fantastiskt år. Om man ska göra en lista på drömmar så är det som att varenda en har prickats av. Jag har skrivit och försörjt mig på det i hela mitt liv men alltid haft en dröm om att skriva en bok. Om man skriver sin första bok kan man drömma om att få fina recensioner, man kan drömma om att sälja mycket och man kan drömma om att få fina priser eller att den ska ges ut utomlands. Men man tänker inte att alla de där drömmarna kan slå in på en gång. Och så gör de det! Det känns väldigt konstigt, någon slags overklighetskänsla men jag känner också stor ödmjukhet. Det känns som att jag fått allt jag kunde önska vad det gäller skrivandet.

Finns det inget kvar nu då?

– Jo, att skriva fler böcker! Det vill jag verkligen, svarar Patrik med emfas.

Han har en bokidé han har börjat på men kan inte säga mer än att han har en plan och att han ser fram emot att sätta igång den.

– Den processen när man har kommit igång och kommit in i ämnet och det upptar alla ens tankar dygnet runt, jag tyckte det var en otroligt skön känsla när jag skrev Ålevangeliet. Jag hoppas att komma dit igen, jag känner att jag är på väg dit nu.

Är det svårt att komma in i den processen igen efter allt som hänt?

– Ja, lite grann. Och sedan kan man också känna lite press men jag försöker skaka av mig det. Det är en drömsits: jag har fått tid och möjlighet att skriva mer och det är ingen brådska. Och när jag väl har skrivit något kommer det att finnas intresse för det - även om det blir skitdåligt, säger han med ett skratt.

Författarbesök ställdes in

Under förra hösten och i början av året reste Patrik Svensson runt både i Sverige och utomlands för att prata om boken. Men i mitten av mars tog det stopp på grund av corona.

– Jag skulle turnera hela våren och sedan blev allt, precis allt, inställt eller framskjutet.

Då visste han inte riktigt vad han skulle ta sig till. Men i samma veva fick han förfrågan om att medverka i Sommar i P1.

– Jag blev väldigt glad och kände direkt att jag ville vara med. Det är något fint att få sommarprata. Det är en lyx att få det utrymmet. Det kom väldigt lägligt och det var jättejätteroligt att skriva det. Jag lyckades få tillbaka nyfikenheten som jag hade när jag skrev boken. Det gav mig nog också en liten knuff att komma igång att skriva en ny bok också.

Vad kommer du att prata om i ditt Sommar?

– Jag ska inte prata om ålar, säger han med ett skratt, och erkänner att han inte är en så värst inbiten Sommarlyssnare.

– Men jag har förstått att det är något många pratar om och det var jätteroligt att få frågan. Jag förstår hur stort det är även om jag inte själv lyssnar så ofta. Många som är med har en intressant historia och då förväntas man berätta den. Men jag känner inte att jag är med för att min person är särskilt intressant. Jag är bara med för att jag skrivit Ålevangeliet.

Drivs av sin nyfikenhet

Han kommer inte att prata om boken men fortsätter på samma linje, att hitta berättelser i historien som anknyter till natur och naturvetenskap.

– För mig blir det som bäst om jag drivs av min egen nyfikenhet. Och jag har ändå fått någon slags bekräftelse på att det fungerar. När jag skrev om ålen var jag osäker på om min egen fascination egentligen delades av någon annan men det gjorde den ju.

Temat för sommarpratet må inte vara ålen och dess mystik - däremot det stora, djupa och långtifrån utforskade havet.

– Det är bokstavligen ett outtömligt ämne. Jag ska prata om evolutionen, livets uppkomst och om hur människan erövrat havet, om världsomseglarna, hur vi utforskat havets djup och om hur mycket det finns där nere som vi inte känner till. Alla arter vi inte har upptäckt än. Havet är alltings ursprung och samtidigt är det något väldigt främmande och okänt för oss. Den dubbelheten tycker jag är intressant.

Du har ju även ett stort musikintresse, hur var det att välja musik till programmet?

– Det var underbart! Jag tänkte att jag inte vill ha musik tematiskt. Det skulle kännas lite krystat. Jag har valt låtar jag tycker om, som passar in i någon slags stämning. Jag har lyssnat mycket på hiphop i hela mitt liv men det passar inte riktigt till stämningen. Istället blir det mycket soul, r’n’b, och lite reggae. Bara otroligt bra grejer!

Är du nervös inför sändningen?

– Lite nervöst är det nog. Dels för att de stora tidningarna recenserar sommarpraten och eftersom folk har vissa förväntningar på hur ett sommarprat ska vara och jag vet inte om jag uppfyller dem. Samtidigt känns det också ganska lugnt, det är ett sammanhang där jag inte tillhör till de mest profilerade och inte kommer att få mest uppmärksamhet, det var ju ganska många tunga namn i år.

Ålevangeliet blir oratorium

Nyligen kom även nyheten om att Folkoperan beställt ett nyskrivet oratorium som bygger på Ålevangeliet med planerad premiär 2022.

– Det blir otroligt spännane att se vad de gör av det. Vad får de för idéer och vad vill de plocka fram? Det ska bli kul att följa den processen. Jag bara hoppas att jag kan släppa taget för det måste man ju göra. Det här blir inte mitt verk utan deras. Som jag förstått det vill de plocka upp det existentiella spåret, vad man vet och inte vet, var man kommer ifrån och var man är på väg. Det är kul att de gör ett oratorium i gestalt av en ål. Jag tror det kan bli väldigt bra, säger Patrik Svensson och skrattar.

Inrikes

Man anhållen för försök till mord i Eskilstuna

En man har anhållits misstänkt för mordförsök i Eskilstuna. Arkivbild.
En man har anhållits misstänkt för mordförsök i Eskilstuna. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har efter förhör med polis anhållits, skäligen misstänkt för försök till mord på en man i Eskilstuna.

Det var vid 13.30-tiden på fredagen som polisen fick larm om att en skadad man i 25-årsåldern hittats vid resecentrum. Han ska enligt polisens hemsida ha misshandlats med ett vasst föremål. Mannen fördes till sjukhus och enligt Mälarsjukhuset har mannen fått lindriga skador. Ytterligare en man ska ha blivit attackerad men inte skadats.

En timme senare greps den misstänkte mannen, som under eftermiddagen anhölls skäligen misstänkt för mordförsöket.

– Jag tror inte att personerna är okända för varandra. De har någon sorts relation med varandra och känner varandra åtminstone flyktigt, säger polisens presstalesperson Thomas Agnevik till TT.

En förundersökning om försök till mord har inletts. Polisen har genomfört en husrannsakan och beslagtagit föremål.

Vidare brottsplatsundersökning kommer att ske när platsen för brottet har fastställts. I nuläget verkar det som att händelsen inträffat på en annan plats än där den skadade mannen påträffades.

Opinion

Fjällvägar förstör stora naturvärden

Trollstigen, en klassisk norsk serpentinväg i de norska fjällen, som lockar många bil- och mc-turister.
Foto: Berit Roald
Opinion
Opinion

För andra gången, efter vad jag kan minnas, anför Lars J Eriksson den “initierade” åsikten att det behövs fler vägar i svenska fjällen (SkD 2 juli). Eriksson har tydligen inte lyckats ta sig till några svenska fjäll på grund av att det skulle saknas vägar – till skillnad från Norge. Men det stämmer inte: det går vägar fram till flera platser i den svenska fjällvärlden, som till exempel till Storulvån i Jämtland och till Abisko och Nikkaluokta i Norrbotten.

Vad kan då tänkas hålla Eriksson borta från de svenska fjällen, trots de möjligheter som redan finns för bilburen turism? Han tycks efterfråga möjligheten att kunna stanna med sin bil vid foten av fjälltopparna. Detta är möjligt både i Abisko och i Storulvån. I det förra fallet finns till och med en linbana upp till en närbelägen fjälltopp.

Men kanske är det trots allt inte det aktuella vägnätet som vållar hans bekymmer, delvis eftersom han inte tycks känna till det. Framför allt tycks ju Erikson hägra efter att kunna parkera vid ”foten av Kebnekaise”. Exakt var denna hypotetiska parkeringsyta skulle kunna vara geografiskt belägen är oklart. Kebnekaise åsyftar två toppar i ett synnerligen otillgängligt fjällmassiv med ett gytter av toppar och glaciärer – den enda riktigt högalpina miljö vi har i Sverige. ”Bergets fot” framstår som ett meningslöst begrepp i detta sammanhang.

Kanske är det Kebnekaise fjällstation, som Erikson vill kunna köra fram till. Vad skulle vara vunnet med detta? Toppen på Kebnekaise är inte synlig från fjällstationen, och inte heller ligger den vid bergets fot. Det är tvunget att vandra ett gott stycke därifrån och upp på en annan bergstopp i relativt svår terräng bara för att få en bra vy av den snöklädda toppen. Den är då ändå dryga halvmilen borta och till stora delar skymd av andra toppar.

Om man leker med tanken om en väg fram till Kebnekaise fjällstation måste man samtidigt beakta att det skulle förstöra stora naturvärden. Framför allt skulle det fantastiska inlandsdeltat för vattendraget Laddjujohka gå förlorat. Är en väg verkligen värd det priset? Detta kan ställas mot att det går helikopterturer fram till Kebnekaise fjällstation. Så Erikson kan i dagsläget köra sin bil ända fram till Nikkaluokta och sedan flyga de sista två milen på cirka tio minuter.

Men kanske skulle inte ens en väg fram till fjällstationen vara tillräcklig för Erikson, som ju vill parkera vid foten av fjället. Kebnekaises fot i en framkrystad mening skulle kunna vara den dalgång som är närmast toppen: den så kallade Kaffedalen. Detta är en smal dalgång på 1500 meters höjd, ofta snöfylld till långt in på sommaren, och väldigt otillgänglig. En bilväg upp i denna dalgång skulle innebära enorma ingrepp i landskapet och för all framtid förstöra det som lockar många människor till fjällen: i stort sett orörd natur. Även rennäringen i området skulle störas. Och från dalgången ser man ändå inte ens toppen på berget. Visionen om att få parkera sin bil vid foten av Kebnekaise och njuta av vyn saknar därför verklighetskontakt.

Eriksson vill ha vad han kallar allemanstillgänglig natur, och med det avses bland annat rätten till bilism till foten av bergstoppar i Kebnekaisemassivet. En paradox är att de eftersökta naturvärdena måste destrueras för att nå det målet.

Johan Modée

Universitetslektor i internationella relationer och mänskliga rättigheter, Malmö universitet.

Svar direkt:

Svar direkt: Det skall erkännas att jag aldrig varit i den svenska fjällvärlden och några strapatsrika promenader i fjällvärlden under rätt primitiva förhållanden har aldrig lockat mig. Däremot älskar jag de norska fjällen, alperna i Tyskland, Österrike och Schweiz som jag sedan barnsben kunnat besöka tack vare bilismen och att länderna medvetet satsat på att locka bilturister. Vi är en ganska stor grupp människor som älskar att turista via våra bilar, husbilar eller motorcyklar. Vi gör det för att vi tycker om själva körningen men också naturscenerierna. Dessutom har jag svårt se någon stark motsättning mellan denna form av turism och naturvärdena, de samexisterar utmärkt och skulle göra det i synnerhet i ett land som Sverige med oändliga fria vidder.

Norge och alpländerna var tidigt medvetna om vilken magnet deras fjälltrakter utgjorde och byggde därför inte bara nyttovägar över bergen utan rena turistvägar. Ett känt norsk exempel är t.ex vägen upp till Dalsnibba med fantastisk utsikt över Geirangerfjorden eller två turistvägar som tar en till fina utsiktsplatser vid Österrikiska Grossglockner. Se gärna denna länk. https://www.grossglockner.at/gg/en/indexEn svensk satsning på en eller ett par riktiga fjällvägar upp till toppen skulle kunna uppgradera vårt land som turistland. Jag angav Kebnekaise för att det är det mest välkända fjället men det finns gott om andra fjäll i norra Sverige som skulle kunna vara lämpliga att exploatera för bilturismen.

Lars J Eriksson

Inrikes

Svenskar slarvar med coronarestriktionerna

Många svenskar runt om i landet struntar i att efterleva de råd som givits för att minska smittspridningen av coronaviruset, enligt Länsstyrelsen i Skåne, som sammanställt lägesbilder från hela landet. Bilden från Scaniabadet i Malmö.
Många svenskar runt om i landet struntar i att efterleva de råd som givits för att minska smittspridningen av coronaviruset, enligt Länsstyrelsen i Skåne, som sammanställt lägesbilder från hela landet. Bilden från Scaniabadet i Malmö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Många svenskar runt om i landet struntar i att efterleva de råd som givits för att minska smittspridningen av covid-19, rapporterar Sveriges Radio.

Bristerna gäller främst rekommendationen om att hålla avstånd till andra människor på exempelvis restauranger, badstränder och i mataffärer.

Det är Länsstyrelsen i Skåne som på uppdrag av regeringen har gjort en sammanställning kring hur väl svenskarna följt coronarestriktionerna under vecka 28, utifrån rapporter kring lägesbilden från 19 olika länsstyrelser i landet.

Flera kommuner i landet har sett stora brister i efterlevnaden, och speciellt illa är det kvällstid – i kombination med alkoholkonsumtion, enligt sammanställningen på länsstyrelsens hemsida.

Personer i riskgruppen 70 år och äldre har rört sig mer ute i samhället, enligt sammanställningen, och unga följer inte rekommendationerna lika väl som andra åldersgrupper.

Kollektivtrafiken får i allmänhet godkänt vad gäller riktlinjerna om avstånd, men länsstyrelserna har även rapporterat in periodvis trängsel.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Kultur och nöje

Zara Larssons nya album släpps till slut

Zara Larsson utlovar en ny platta i slutet av sommaren. Arkivbild.
Zara Larsson utlovar en ny platta i slutet av sommaren. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Det har skjutits upp gång på gång. Men nu verkar det som att Zara Larssons tredje album till slut ska ges ut.

Popstjärnan gav ut en ny singel, "Love me land", under fredagen och säger samtidigt i intervjuer att albumet ska släppas i slutet av sommaren.

– Jag har nästa låt redo, albumomslag, videon, albumet är klart. Jag känner mig bara redo på ett annat sätt, berättar Zara Larsson för Sveriges Radio.

Hennes senaste album "So good", med hits som "Lush life" och "Never forget you", kom 2017. Sedan dess har Zara Larsson med jämna mellanrum utlovat en ny skiva men sedan ångrat sig.

Så sent som förra sommaren skrev hon på Instagram att hon var missnöjd med materialet hon spelat in och därför återvänt till studion.

Inrikes

Nytt granatfynd stoppar magnetfiske i Fyrisån

För andra gången den här veckan har en granat hittats i Fyrisån i Uppsala. Arkivbild.
För andra gången den här veckan har en granat hittats i Fyrisån i Uppsala. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Nu är det slutfiskat för Uppsala magnetfiskeförening i Fyrisån – i alla fall för ett tag. Efter ett nytt granatfynd har det blivit för farligt, anser både polis och kommun och nu ska bombexpertis undersöka åbottnen.

– Magnetfiskarna gör ett fantastiskt jobb, men vi vill inte uppmuntra deras arbete när det finns fara för liv och lem, säger Rickard Malmström (MP), ordförande i gatu- och samhällsnämnden, till Upsala Nya Tidning.

På torsdagen var det andra gången den här veckan som magnetfiskarna fick granatnapp i Fyrisån.

– Vi blir nästan inte förvånade längre. Vi har fått upp en granat vid nästan varje bro, säger Niklas Larsson, ordförande för föreningen, till UNT.

Även i tisdags fiskade privatpersoner från den ideella föreningen upp en granat med tändhatten kvar ur ån.

Enligt Fredrik Thisner, docent vid Försvarshögskolan, har granatfynden med Uppsalas militärhistoria att göra.

– Det kan vara så att man har övat på att korsa Fyrisån som en övning på att passera ett vattendrag, och att granater då hamnat i ån, säger han.

Uppsala magnetfiskeförening har varit aktiv i Fyrisån sedan 2017. Under tiden uppskattar man att man hittat 10–12 granater. Det nya fiskestoppet tas med jämnmod.

– Jag hade mina föraningar att det skulle bli så här efter att vi fått upp sådana mängder. Nu ska vi magnetfiska på andra platser, säger Niklas Larsson till UNT.

FAKTA

Fakta: Magnetfiske

Vid magnetfiske används en extremt stark magnet i änden på ett starkt rep. Med hjälp av detta "fiskas" det efter saker av metall som dumpats i våra vatten.

Det är viktigt att ta kontakt med kommunen och eventuella markägare innan fisket börjar. Oftast är det önskvärt att skrot lyfts upp, men ibland finns det lokala bestämmelser.

Källa: Fiskejournalen

Kultur och nöje

Hyllade "Better things" får fortsättning

Pamela Adlon ligger bakom hyllade 'Better things'. Arkivbild.
Pamela Adlon ligger bakom hyllade "Better things". Arkivbild.
Foto: Richard Shotwell/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanska dramakomediserien "Better things" får en femte säsong. Tv-bolaget FX hoppas att de nya avsnitten ska kunna visas under 2021, rapporterar Hollywood Reporter och Variety.

FX har dessutom skrivit ett nytt avtal med seriens skapare och huvudrollsinnehavare Pamela Adlon. Tanken är nu att hon ska göra fler serier för tv-bolaget.

"Better things" kretsar kring en frånskild skådespelare i Los Angeles (Adlon) som kämpar med såväl karriär som att uppfostra sina tre döttrar.

I Sverige visas serien av HBO Nordic.

NÄSTA ARTIKEL