Kultur

Jul på Sissels vis

Sissel Kyrkjebø kommer till Malmö den 23 november med sin julturné Sissels jul. Foto: Kristin Saastad
Artikel Kultur och Nöje Den norska stjärnan smygstartar julen med skåningarna.

Det är en konst att sätta ihop en bra julkonsert utifrån alla jullåtar som finns. Men det är också en konst i sig att kunna göra en julkonsert som både känns trygg och bekant men ändå ny i sin form, år efter år. Är det någon som kan detta så är det Sissel Kyrkjebø.

– Det är fantastiskt att få sjunga all denna vackra musik kväll efter kväll. När jag sätter ihop konserten försöker jag alltid att välja låtar som man kan bli berörd av, och jag brukar tänka på konserten som en föreställning där dramaturgin är väldigt viktig och nästan följer ett vågmönster. Lägg till olika musikstilar på jullåtarna så kan man variera en konsert ganska mycket men ändå behålla en trygg kärna, säger Sissel Kyrkjebø om sitt framgångsrika recept.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Nu kommer domen mot ex-ambassadören

Anna Lindstedt och hennes försvarare på väg ut ur rättssalen vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Anna Lindstedt och hennes försvarare på väg ut ur rättssalen vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Mötet mellan en svensk ambassadör och två kinesiska affärsmän skulle leda till ett unikt åtal.
I dag kommer domen i fallet där tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt beskylls för att ha agerat egenmäktigt i förhandling med främmande makt – anklagelser som avvisas totalt av försvaret.

Hela fallet kretsar kring mötet som ägde rum på hotell Sheraton i Stockholm januari 2019 och var arrangerat av Sveriges dåvarande Kinaambassadör Anna Lindstedt. Medverkade gjorde förutom Lindstedt två företagare verksamma i Kina och Angela Gui. Ett syfte med mötet var nämligen att få Angel Guis pappa Gui Minhai, som sitter fängslad i Kina, frisläppt.

Mötet slutade dock i ett bråk, där Angela Gui säger sig ha blivit pressad att sluta kritisera Kina.

Gick bakom ryggen

Åklagarnas respektive Lindstedt och hennes försvar har diametralt motsatta uppfattningar om hur mötet ska tolkas. I december förra året åtalades Anna Lindstedt för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Här är några av åklagarna Henrik Olin och Hans Ihrmans argument:

– Ambassadören gick bakom ryggen på utrikesdepartementet, UD, och utelämnade medvetet information om mötet.

– Lindstedt litade okritiskt på en man som företrädde Kinas intressen, varför förhandling med främmande makt ägt rum.

– Åklagaren går också på Angela Guis linje. Hon säger att hon under mötet uppmanades att sluta skapa medial uppmärksamhet för sin far och göra vad hon kunde för att andra skulle sluta skriva om fallet.

Inget brott alls

Lindstedt och hennes advokat Conny Cedermark hävdar å sin sida med bestämdhet att inget brott över huvud taget har begåtts. Här är försvarets argument:

– Lindstedt var inte tvungen att informera UD om mötet, men gjorde det likväl. Försvaret ställer sig frågande till hur det kan uppfattas som att vilja dölja något.

– Det måste finnas någon sorts uppdrag, antingen öppet eller dolt, för att en person ska föra en nations intressen. Mötet med affärsmännen var inte fråga om förhandling med främmande makt – främmande makt var över huvud taget inte närvarande.

– Det förekom inga uttalade krav eller påtryckningar gällande Angela Guis yttrandefrihet under mötet.

– Även om allt åklagarna hävdar ska ha hänt stämmer så har inte Anna Lindstedt gjort något brottsligt. Lagrummet som åberopas (brottsbalken 19:4) går inte att applicera på det aktuella fallet. Det träffar exempelvis en person som utger sig för att vara ambassadör, inte en person som – likt Anna Lindstedt – faktiskt har utsetts till ambassadör.

Domen meddelas av Stockholms tingsrätt klockan 11.00, som en stund därefter också kommer att hålla en presskonferens.

Åklagare Henrik Olin. Arkivbild.
Åklagare Henrik Olin. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Advokat Conny Cedermark försvarar Anna Lindstedt. Arkivbild.
Advokat Conny Cedermark försvarar Anna Lindstedt. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Gui Minhai

Den svenske förläggaren Gui Minhai drev bokförlaget Mighty Current och bokhandeln Causeway Bay i Hongkong. Förlaget gav ut satiriska böcker om det kinesiska ledarskiktet tills fem medarbetare försvann i slutet av 2015.

Gui Minhai försvann den 17 oktober 2015, då han lämnade sin semesterbostad i Pattaya i Thailand.

I januari 2016 sände statlig kinesisk tv en "bekännelsevideo" med Gui Minhai i vilken han säger att han återvänt till Kina för att erkänna en påstådd trafikolycka. Myndigheterna medgav då också att Gui Minhai frihetsberövats.

Han släpptes i oktober samma år efter att ha avtjänat straffet. Enligt dottern Angela Gui hamnade han sedan i husarrest. Den 20 januari 2018 tog Gui Minhai ett tåg med två svenska diplomater för att besöka läkare på svenska ambassaden. På tåget blev han bortförd av civilklädd polis enligt dottern.

Den 25 februari i år kom beskedet att Gui Minhai dömts till tio års fängelse. Domstolen påstår att han "försett utländsk makt med underrättelser".

Sverige, EU och en rad andra organisationer har kritiserat Kinas agerande mot Gui Minhai.

Utrikes

Australien stryper antalet återvändare

Australien begränsar hur många återvändande medborgare som ska tillåtas flyga in i landet, eftersom det är hårt tryck på de lokala myndigheter som övervakar landets två veckor långa obligatoriska karantän.
Australien begränsar hur många återvändande medborgare som ska tillåtas flyga in i landet, eftersom det är hårt tryck på de lokala myndigheter som övervakar landets två veckor långa obligatoriska karantän.
Foto: Matt Hartman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bara hälften så många australiska medborgare ska tillåtas återvända till landet varje vecka, jämfört med hur många som har kommit den senaste tiden.
Ökningen av nya coronafall i Australiens näst största stad Melbourne gör att landet vill begränsa hur många som sitter i obligatorisk karantän.

Den senaste tiden har omkring 8 000 personer i veckan anlänt till Australien, enligt landets premiärminister Scott Morrisson. Nu stryps det antalet till en kvot på 4 000 personer i veckan.

– Vi har i dag kommit överens om att minska antalet ankommande flyg till Australien, säger Morrison vid en presskonferens, efter ett möte med ledarna för landets delstater och territorier.

Australiens gränser har varit stängda för utlänningar sedan i slutet av mars. Endast personer med medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd får resa in, men måste sitta i 14 dagars övervakad karantän, till exempel på ett hotell. De nya reglerna innebär också att de som från och med nu anländer till landet själva måste betala sin karantänvistelse.

Obligatorisk karantän

Den nya inresebegränsningen införs för att underlätta för de lokala myndigheter som övervakar den obligatoriska karantänen, enligt premiärminister. Den ökade smittspridningen i Melbourne har kopplats till att återvändande personer som har suttit i karantän på hotell inte har följt reglerna om att hålla sig isolerade.

Tidigare i veckan införde grannlandet Nya Zeeland liknande inresebegränsningar, eftersom trycket på landets tillfälliga karantänbostäder är hårt.

Sex veckors restriktioner

Australiens delstat Victoria, där Melbourne ligger, införde nya virusrestriktioner i torsdags som ska gälla i sex veckor. Det betyder att fem miljoner människor i storstadsregionen återigen måste stanna hemma och bara får gå ut för att göra nödvändiga ärenden.

Än så länge har landet relativt få bekräftade fall av covid-19. Totalt har omkring 9 000 personer har testat positivt för coronaviruset och 106 personer har hittills avlidit i landet.

Utrikes

Spänd väntan på kompromiss i coronakamp

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas snart lägga fram ett kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas snart lägga fram ett kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Klockan tickar för EU-länderna i kampen om att hitta ett coronastöd och en långtidsbudget som alla kan acceptera.
Nu väntas ännu ett kompromissförslag i hopp om en snabb lösning.

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel utlovade i torsdags en presskonferens till klockan 10.30 på fredagen för att berätta vad han har kommit fram till.

Några timmar senare var dock det beskedet bortplockat från fredagsschemat, utan formell förklaring varför.

Hur som helst väntas ändå ett kompromissbud inom kort från rådsordföranden för att bestämma vägen vidare om coronastöd och ny budget.

Senast EU:s stats- och regeringschefer gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud från slutet av maj inte kan accepteras av alla.

Sedan dess har Michel fört allehanda samtal med de olika länderna för att höra mer specifikt vad de vill och vad de tänka sig.

Många strider

Tre huvudgrupper finns bland de 27:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.

Toppmöte väntar

Michel väntas nu komma med förslag som minskar ytterligare en aning i långtidsbudgeten, jämfört med vad kommissionen föreslagit på 1 100 miljarder euro över åren 2021–2027.

Dessutom tros han föreslå en tvåstegsraket för fördelningen av coronastödet, där de inledande pengarna delas ut till länder som haft svårt med tillväxt och arbetslöshet i flera år – exempelvis Spanien, Italien och Grekland. Nästa del ska sedan fördelas utefter vad coronakrisen faktiskt inneburit ekonomiskt – vilket kanske inte går att läsa av förrän nästa år.

Michels kompromiss ska sedan stötas och blötas nästa vecka då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

Wiktor Nummelin/TT

Ekonomi

Mörka siffror för exporten

Ekonomi
Ekonomi Exporten rasar för de små och medelstora företagen i coronakrisen. Ett av tre exportföretag i en undersökning från statliga EKN rapporterar att deras export har minskat kraftigt eller att den har upphört helt.
– Det har varit en väldigt tråkig tid. Men om två till tre år är vi tillbaka där vi var före coronakrisen, säger Jan Söderström, vd för Quintus Technologies i Västerås.

Den stora nedgången i de små och medelstora företagens export är allvarlig, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef för små och medelstora företag på statliga Exportkreditnämnden, EKN, till TT.

– De här företagen är avgörande för Sveriges framtid. Det är av central betydelse att de bli kvar, säger Carl-Johan Karlsson.

Han säger att läget är allvarligt men inte hopplöst.

– Man kan säga att de här företagen drabbades av hjärtstillestånd i våras. Nu hoppas vi att efterfrågan kommer igång på nytt efter sommaren, säger Carl-Johan Karlsson.

Flygplansindustrin hårt drabbad

Quintus Technologies levererar högteknologiska maskiner som används för att tillverka avancerade metallkomponenter. Halva försäljningen har varit kopplad till jetmotorer och flygplanstillverkning och så mycket som 98 procent av produktionen har gått på export.

– Men under coronakrisen har flygplansindustrin drabbats hårt och därmed har efterfrågan på våra produkter rasat, säger Jan Söderström.

Årsförsäljningen före krisen var 1,2 miljarder kronor och den väntas nu rasa till omkring 700 miljoner kronor.

– Tyvärr har vi också tvingats säga upp personal, vi har gått från 260 till 175 anställda. De flesta har fått gå från våra anläggningar i Västerås men vi har också sagt upp medarbetare vid våra dotterbolag i USA och Kina, säger vd Jan Söderström.

Dyster period

Undersökningen från EKN pekar på en dyster period för de små och medelstora svenska exportföretagen under årets tredje kvartal.

Mer än hälften av företagen i undersökningen tror att deras export fortsätter att minska, eller att den helt försvinner, under juli, augusti och september. Men därefter väntas en uppgång.

– Vi tror att efterfrågan ökar i höst. Då är det mycket viktigt att det finns möjligheter att få låna i banken och det gör det, säger Carl-Johan Karlsson.

Rapporten tecknar en ljus bild när det gäller företagens möjligheter att få lån i banken. Hela 86 procent av företagen i undersökningen säger att de inte tycker att tillgången till extern finansiering har försämrats under krisen.

– Bankerna har fortfarande pengar. Att företagen kan låna är avgörande om de ska kunna komma i gång efter coronakrisen, säger Carl-Johan Karlsson.

Nya kunder

Nu söker Quintus Technologies nya kunder inom andra områden. Det handlar om energi- och fordonsindustrin och om företag som gör ortopediska knä-, höftleds- och tandimplantat.

– Jag tror att vi blir en framgångssaga igen, 2022 eller 2023 är vi där, säger Jan Söderström.

Ett företag som växer i coronakrisen är Solutions for Tomorrow i Väckelsång i Småland. Företaget levererar mobila röntgenapparater som gör det möjligt att röntga patienter på plats.

– Vi har fått en jättestor skjuts framåt under coronapandemin, vi växer så det knakar och vi anställer duktiga och drivna personer i högsta takt, säger Mattias Guldstrand, vd och en av företagets tre grundare.

Björn Dickson/TT

Företaget Björneborg Steel i Värmland exporterar en stor del av sin produktion. Men företaget uppger att produktionen inte har påverkats av pandemin.
Företaget Björneborg Steel i Värmland exporterar en stor del av sin produktion. Men företaget uppger att produktionen inte har påverkats av pandemin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Nära 50 000 företag

Det fanns 48 318 exporterande små och medelstora företag i Sverige 2019. Tillsammans stod de under 2019 för 41 procent av den totala svenska exporten som var 1 496 miljarder kronor.

Under finanskrisen för drygt tio år sedan försvann drygt 7 000 små och medelstora svenska företag från exportmarknaderna. Det tog tio år innan de exporterande företagen var lika många igen.

Källa: EKN

FAKTA

Fakta: 300 företag ingår i undersökningen

EKN lät Demoskop göra undersökningen under perioden 10–18 juni. Undersökningen gäller företag med 1–1 249 anställda.

Undersökningen består av 300 telefonintervjuer med vd:ar eller personer utsedda av vd:ar.

Resultatet har vägts med hänsyn till bransch och antal anställda.

Källa: EKN

Inrikes

Svag svenska kan ha påverkat covidvård

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år larmat om dålig svenska som en riskfaktor i äldreomsorgen. Arkivbild.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år larmat om dålig svenska som en riskfaktor i äldreomsorgen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT
Inrikes
Inrikes Bristande språkkunskaper hos personal i äldreomsorgen kan ha bidragit till problem under coronapandemin.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i flera år varnat om dålig svenska som en riskfaktor.

Ivo har granskat äldreomsorgen under pandemin. I tillsynen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om kommunikationssvårigheter.

– Det fanns särskilda utmaningar med att få ut information till medarbetare eftersom det var svårt att förstå på grund av språkförbistringar, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo.

I flera år har myndigheten pekat på problem med att personal inom äldreomsorgen inte kan tillräckligt bra svenska. I en rapport från 2018 lyfts det också fram som en av myndighetens viktigaste iakttagelser under tillsynen av äldreomsorgen.

Trots det har Ivo inte undersökt i vilken utsträckning brist på svenskkunskaper har inneburit konsekvenser under coronapandemin.

– Vi har, i det här läget, inte ställt specifika frågor om detta, säger Anna Karin Nyqvist.

Ivo vill därför inte uttala sig om vilken roll språksvårigheterna har haft för smittspridning inom äldreomsorgen.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning eller när vi gjort en ordentlig sammanställning av svaren från medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Vi har sett sådana problem i andra typer av tillsyner tidigare, säger Anna Karin Nyqvist.

Risk för smittspridning

Kommunal som representerar medarbetare inom äldreomsorg har tidigare lyft upp bristande språkkompetens som ett problem. Fackförbundet anser att språket är viktigt, exempelvis när det handlar om att förklara hur skyddsutrustning används.

– En sämre arbetsorganisation innebär större risk för smittspridning, och att inte förstå varandra genom språket riskerar onekligen att försämra en arbetsorganisation, säger Torbjörn Dalin, chefsekonom på Kommunal.

För att komma runt dilemmat har verksamheter använt sig av instruktionsfilmer, berättar Anna Karin Nyqvist.

– Som praktiskt visar hur man ska göra i stället för att man ska läsa eller på annat sätt ta till sig informationen hur man ska hantera risken för smitta och förhindra smittspridning, säger hon.

Fler insatser

Flera generella initiativ finns sedan innan för att stärka språkkompetens i äldreomsorgen. Och fler behövs, menar Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hon lyfter fram insatser med så kallade särskilda språkombud som får uppdraget att stötta kollegor som har bristande kunskaper i svenska. Något hon vill se i större utsträckning.

– Vi har egentligen ingen helhetsbild där vi kan kvantifiera problemet. Det jag kan säga är att i den dialog vi har med kommuner så lyfter de upp att det behövs satsningar på språkutbildning och språkutveckling, säger hon.

Sektionschefen vill inte dra slutsatser om språkkompetensens betydelse under pandemin. Frågan behöver utvärderas ytterligare, även om hon tycker att Ivos observationer är intressanta.

– Det pekar på att det finns behov av att göra fler insatser och det är precis det som jag tror vi måste fortsätta med, säger hon.

Tuffare krav

Frågan om språkkompetens är viktig för Lina Nordquist som är sjukvårdspolitisk talesperson och riksdagsledamot för Liberalerna. Hon är säker på att språkförbistringar varit ett bekymmer under coronavåren.

– Det vore konstigt om det inte längre är ett problem under pandemin. Det har ju varit ett problem under många år tidigare, säger hon.

– Mycket handlar ju om att förstå hygienrutinerna och då är språket jätteviktigt.

Hon vill se tuffare krav på språkkunskaper. I dag har Socialstyrelsen en rekommendation om att äldreomsorgens medarbetare ska ha "förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska".

– Socialstyrelsen behöver skärpa sina krav när det gäller språk. Att ändra från rekommendationer till krav, säger hon.

Utbyggd SFI

Utbildningsminister Anna Ekström (S) väljer att svara för regeringens del. Hon lyfter fram utbyggnaden av komvux och SFI som en ett sätt att stärka svenskkunskaperna inom äldreomsorgen. Däremot vill hon inte än utvärdera vilken roll språkförbistringar spelat under pandemin.

"Det är för tidigt att redan nu dra långtgående slutsatser, däremot har coronapandemin med tydlighet visat på behovet av satsningar på äldreomsorgen. Sen är det självklart viktigt att de som tar hand om våra äldre pratar bra svenska", skriver hon i en skriftlig kommentar till TT.

Erik Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Covid-19 i äldrevården

En stor majoritet av de svenska dödsfallen i covid-19 har varit personer som bor på äldreboende eller får hemtjänst.

Cirka 3 750 personer har bott på äldreboende eller haft hemtjänst och dött i bekräftad covid-19 i Sverige, enligt Socialstyrelsens statistik från den 6 juli. Över 1 500 av dessa var över 85 år och bodde på äldreboende.

Totalt har 5 500 antal personer dött med bekräftad covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens statistik från torsdagen den 9 juli.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Debatt

Viktig med kassakvittot

Insändarskribenten tycker att kvitton är viktiga.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I Norra Skåne beklagar sig skribenten Mia Gahne över att hon i varje butik vid varje inköp tillfrågas om hon vill ha kvitto på sitt köp.

Hon blir irriterad över alla papperslappar som skrivs ut och som fyller hennes väskor. Hon tycker att det är ett onödigt sätt att använda papper på.

Jag blir förvånad. Jag ber alltid om att få kvittot. Det är ju beviset för att jag har betalt. Om jag går in med den inköpta varan i en annan butik som säljer samma vara, kan det rädda mig från att behöva betala en sak två gånger. För hur ska jag annars kunna bevisa att artikeln redan var betald, när jag gick in i butik nummer två?

Jag tycker att det är bra som det är i Sverige, där vi inte är skyldiga att bära med oss kvittot ut ur en butik tills vi har gått runt ett gathörn.

Så är det i Italien. Stoppar den italienska ”kvittopolisen” dig utan kvitto utanför en butik, blir det problem både för dig och för butiksägaren, som dessutom får böter.

Butiksägaren är nämligen skyldig att ge dig kvittot. Har du som kund inget kvitto, är det svårt för butiksägaren att bevisa att han har slagit in just ditt köp.

Anledningen till detta är förstås densamma överallt i världen, nämligen att försäljning ska registreras och bokföras, så att man inte ska kunna köpa och sälja svart.

Catarina

Debatt

Makthunger styr politiken

Hur kan Stefan Löfven och hans parti ta stöd av Isabella Lövin och miljöpartiet?, frågar sig insändarskribenten.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många tycker säkert att det är märkligt att det ledande regeringspartiet låter ett subversivt extremistparti som knappt kravlar sig över spärrgränsen till riksdagen sätta agendan i frågor som är avgörande för nationens framtid.

Migrationspolitiken och energipolitiken får räknas dit.

Själv tror jag inte att det är så underligt. Makthungern är så pass avgörande att man är beredd att göra avkall på vad som är bäst för Sverige och svenskarna för att säkra sitt maktinnehav.

Tragiskt.

Håkan Spångberg

Debatt

Skadas av regeringens energiexperiment

Insändarskribenterna vill rädda kärnkraftsreaktorn Ringhals 1.
Foto: ADAM IHSE / TT
Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den osäkerhet och otrygghet som regeringens energipolitik för med sig slår mot vårt lands konkurrenskraft.

Det är en experimentartad politik som till varje pris vill kassera leveranssäker kärnkraft samtidigt som fungerande alternativ saknas.

Mitt i detta experiment hittar vi Skåne, vars företag och hushåll får ta den allra största smällen.

Södra Sveriges ansträngda situation beror i huvudsak på att den planerbara kraftproduktionen är för liten här, samtidigt som kablarna från norr inte räcker till.

Detta, i kombination med svaga vindar, ledde häromveckan till det skamliga faktum att man - mitt i sommaren – fick börja bränna olja i Karlshamn för att reda ut situationen.

Inför sommaren nådde en rapport från Svenska kraftnät (SvK) offentligheten. Det var en högljudd varningsklocka om riskerna för elkaos och frånkoppling av elkunder i södra Sverige.

För att undvika att systemet brakade samman fick man snabbt handla upp en återstart av Ringhals 1 - samma kärnkraftsreaktor som alltså permanent ska läggas ner vid årets slut.

Vi kristdemokrater gjorde senast i juni ett nytt försök i riksdagen att stoppa dessa nedläggningsplaner.

M, L och SD har samma åsikt, men regeringen och övriga partier fortsätter att blunda. Frågan blir vad som händer i Skåne nästa sommar?

Och hur kommer vintern att gå? Prognoserna visar kroniska effektunderskott när elen behövs som mest. Utvecklingen har förvärrats år för år och underskott väntas redan vid normala vintertemperaturer. Vi gör oss mer beroende av kraft från länder med klimatskadlig elproduktion.

Svenska kraftnät skriver: ”Blir det ett mycket ogynnsamt år riskerar den simulerade effektbristen att bli flera timmar.” Då ska man veta att importmöjligheterna är inräknade i det scenariot.

Om inte agendan för energipolitiken omedelbart läggs om finns risken att rullande strömavbrott blir ett samtalsämne vid köksborden. Är det verkligen så vi bygger industrinationen Sverige stark?

Regeringen bör omedelbart släppa sin kärnkraftskritiska linje, rädda Ringhals 1, ge förutsättningar för mer planerbar kraft – också lokalt - och snabba på nätutbyggnaden.

Inte nog med att elpriserna i Skåne rusar till nivåer mångfalt över dem i norra Sverige – för varje ny dag på den inslagna vägen äventyras skånska jobb och företagsetableringar.

Det är knappast så vi återhämtar oss från coronakrisen.

Camilla Brodin (KD), energipolitisk talesperson

Alexander Harrison (KD), distriktsordförande Skåne

NÄSTA ARTIKEL