Gamla metoder ger ett innovativt lantbruk

Det storskaliga jordbruket behöver förändras för att bli mer klimatanpassat. Både LRF och de stora kooperativa bondebolagen arbetar med detta, vilket förstås är positivt, men mycket återstår att göra.

Inte minst behövs det attitydförändringar hos lantbrukarna, hos många verkar det tyvärr vara business as usual. Lantmännen arbetar med ett projekt där man odlar växter mellan åkrarna. Det ska ge mat och skydd till bland annat insekter, dessutom minskar risken för läckage av till exempel fosfor från marken. I klimat-arbetet har den biologiska mångfalden ibland glömts bort och det är därför positivt att projektet visar på vikten av bin och humlor i odlingslandskapet.

Det känns dock lite som kejsarens nya kläder när det ska behövas ett särskilt projekt till detta och där man gör reklam för arbetet som särskilt innovativt och framåtsyftande. i själva verket är det bakåtsträvande, men i positiv bemärkelse.

Före den stora rationaliseringen av jordbruket på 60-talet fungerade de flesta jordbruken på detta sätt. Det fanns läplanteringar, åkrarna var mindre och de pollinerande insekterna hade nära till platser där de kunde bygga bo. Det är sorgligt att denna gamla kunskap glömts bort och att den nu behöver säljas in som nytänkande och innovativ. Det är förstås bra att detta äntligen görs, och det är rimligen ren självbevarelsedrift för det svenska lantbruket. Särskilt för det skånska kommer det dessutom innebära en förändrad landskapsbild.

Katarina Erlingson