Kommunekologen Agne Andersson tror att algblomningen i Immeln i förlängningen orsakats av granskog. Foto: arkiv

Granskog en skurk i brunvattendrama

Osby/Östra Göinge Granskog och torrlagd torvmark orsakar brunt vatten som i förlängningen kan spä på algblomning.
Det sambandet talade i veckan kommunekologen Agne Andersson och algspecialisten Heléne Annadotter om i Breanäs.

I onsdags arrangerades ett möte i Breanäs med Immelns vatten i fokus där 87 mötesdeltagarna dök upp.
– Många var intresserade och ställde bra frågor. Vi fick mycket att fundera på, säger Agne Andersson.
Genom Leaderprojektet Hola Lake Immeln har de under några år studerat samband mellan brunt vatten och algblomningar i sjön. Senast i somras var Immeln utsatt för en ”ganska kraftig” algblomning.
– Vi har försökt hitta en förklaring till varför alger blommar i en näringsfattig klarvattensjö, säger Agne Andersson.

36 olika provpunkter har bidragit med data och de har dessutom följt de olika flödena till sjön.
– Det är ganska klart att alla de värsta flödena kommer från torvmark.

”Ganska klart”?
– Så långt kan vi vara helt säkra, säger kommunekologen och fortsätter:
– Sedan vad som händer i en torvmark är komplicerat.

Han förklarar att det bruna vattnet från torvmarkerna innehåller mycket järn. När det sedan når sjön kan järnet skynda på algernas fortplantning.
En bov i dramat är dikningen som gjorts för det moderna skogsbrukets granodling. När torvmark torrläggs kommer det ner syre i torven som bidrar till att frigöra järnet.
– Hade vi inte dikat torvmarkerna så hade det kanske inte hänt. Det hade det nog inte, funderar han.
– Ingenstans i världen är det lika dikat som i södra Småland och norra Skåne, slår han fast.

Agne Andersson menar att skogsbrukets monokultur av gran ”är av ondo” och att det inte längre ”går att blunda” för skogsbrukets roll i det bruna vattnet, ett synsätt han bedömer börjar bli mer och mer vedertaget.

Vad ska man göra åt det?
– Hjälpa markägarna med olika åtgärder för att förbättra möjligheterna för vattnet att stanna kvar, säger han och fortsätter:
– Bönderna har ju följt lagstiftning och rekommendationer. Det är ett samhällsproblem och samhällsproblem ska lösas av samhället – inte belasta den enskilde markägaren. Det vi kan göra är att försöka hjälpa med idéer och att söka pengar.

Framöver ska en vetenskaplig artikel kring de nya rön projektet kommit fram till skrivas. Utifrån det ska sedan arbetet med vattnet fortsätta. Agne Andersson menar att lösningen finns där dikena börjar.
– Kanske är det mest effektivt att sätta in åtgärderna där. Gör man det nedströms tar man inte itu med själva problemet. Ju längre upp i systemet desto mer attackerar man själva felet.

Senaste nytt omOsby

Dagens fråga

Har du tandvårdsförsäkring?

Loading ... Loading ...