Mobilt

Välj dina lokala nyheter i mobilen

Ingen Sektion satt
Mobilt Hässleholm, Osby eller sport?Nu kan du välja vilka av Norra Skånes nyheter du vill ha pushnotiser om i mobilen.

Norra Skåne bevakar ett stort område i Skåne, men kanske är det främst nyheter inom vissa områden eller orter som du vill få reda på snabbt.

I vår mobilapp kan du lätt välja vilka notiser du vill ha.

Vår rekommendation är att alltid ha valet Nyheter markerat. Då missar du inga stora nyhetshändelser, trafikuppdateringar eller dagens snackis.

Därefter välj orter och ämnen som intresserar dig mest.

Gör så här: 

1. Starta appen och gå in under inställningar i nedre högra hörnet. Där finns alla val.

2. Välj de orter eller ämnen som du vill ha nyhetspushar om.

3. Klicka Stäng i övre högre hörnet. Klart!

Har du inte Norra Skånes app?

Ekonomi

Opecavtal hänger på Mexiko

Oljecisterner i Jidda i Saudiarabien. Arkivbild.
Oljecisterner i Jidda i Saudiarabien. Arkivbild.
Fotograf: Amr Nabil/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Trots att Opecländerna och flera andra oljeländer sade sig ha kommit överens om minskad oljeproduktion har ett slutgiltigt avtal ännu inte rotts i land.
Medan förhandlingarna pågick föll det låga världsmarknadspriset på råolja ytterligare.

Sent på torsdagskvällen sade Opecländerna att de hade kommit överens med andra oljeländer om att bland annat minska produktionen med tio miljoner fat per dag under maj och juni. Under resterande delen av året ska produktionen minskas med åtta miljoner fat per dag.

Men när en överenskommelse såg ut att vara klar visade det sig att Mexiko satt sig på tvären.

"Hänger på Mexiko"

Förhandlingarna kommer därför att återupptas under fredagen och uppgörelsen hänger nu på att Mexiko hoppar på tåget, meddelar Opec.

– Jag hoppas att (Mexiko) inser denna överenskommelses fördelar, inte bara för Mexiko utan för hela världen, säger Saudiarabiens energiminister Abdulaziz bin Salman.

Mexiko har motsatt sig den strypning av produktionen som landet skulle behöva åta sig, 400 000 fat per dag, rapporterar Bloomberg. Mexikos energiminister Rocío Nahle García twittrar att hon föreslagit en minskning med 100 000 fat.

Tanken med den minskade oljeproduktionen är att kompensera för tappet i efterfrågan och den minskade oljekonsumtion som coronapandemin orsakat.

Pristapp

Det stora överskottet på olja fick priset att fortsätta falla i torsdagens handel. Priset på ett fat WTI-olja sjönk med nästan 10 procent, till 22,76 dollar, medan priset på ett fat brentolja gick ner drygt 4 procent till 31,5 dollar.

USA:s president Donald Trump uppger att han har fört samtal med både Rysslands president Vladimir Putin och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman och att de är överens.

– Vi hade ett stort samtal om oljeproduktionen och Opec för att få vår industri att gå bra och för att oljeindustrin ska gå bättre än vad den gör nu, sade Trump natten mot fredag och fortsatte:

– Opec träffades i dag och jag skulle säga att de är nära en överenskommelse. Vi kommer att få veta snart.

Rättad: I en tidigare version angavs felaktig tidpunkt för oljepriset.

Utrikes

Minoriteter i USA mer utsatta för covid-19

En person som dött i covid-19 rullas ut från ett sjukhus i Brooklyn i New York i veckan.
En person som dött i covid-19 rullas ut från ett sjukhus i Brooklyn i New York i veckan.
Fotograf: Mary Altaffer
Utrikes
Utrikes Svarta och spansktalande så kallade latinos verkar löpa minst dubbelt så stor risk att dö av det nya coronaviruset jämfört med vita.
Fattigdom och sämre tillgång till sjukvård bland minoritetsgrupper tros ligga bakom den dystra statistiken.

Bakgrunden är preliminär statistik över avlidna i covid-19 som New Yorks hälsomyndighet presenterade i veckan. Enligt den har man hittills registrerat 22 döda spansktalande och 20 döda svarta per 100 000 invånare. Motsvarande siffra bland vita New Yorkbor är 10 döda på 100 000 invånare.

– Det finns tydliga skillnader i hur sjukdomen slår mot invånarna i vår stad, säger Bill de Blasio, borgmästare i det hårt drabbade New York i USA.

Råd med läkarbesök?

Enligt de Blasio reflekterar dödstalen de ekonomiska ojämlikheter som råder, något som kan kopplas till de olika gruppernas tillgång till hälsovård.

– De negativa effekterna av coronaviruset, smärtan och dödsfallen det skapar går i linje med andra grundläggande hälsoskillnader som vi sett i åratal, säger borgmästaren enligt tidningen The New York Times.

visar exempelvis att folksjukdomar som högt blodtryck och diabetes – som ökar risken att bli svårt sjuk av det nya coronaviruset – är mer vanligt förkommande bland svarta än hos amerikaner i stort.

Fattigdom är också mer utbrett i minoritetsgrupper, vilket gör att människor i dessa grupper ibland inte har råd att gå till doktorn. Därmed kan kroniska sjukdomar förbli obehandlade, vilket försämrar en persons möjlighet att hantera ett virus. Människor med svag ekonomi är dessutom obenägna att stanna hemma från jobbet när de är krassliga.

Kräver fördjupning

Höga dödstal bland minoriteter har också rapporterats från bland annat Chicago, Detroit och Milwaukee. Och i Louisiana i söder är över 70 procent av de som dött i covid-19 svarta.

– Det förtjänar mer uppmärksamhet, vi ska fördjupa oss i det och se vad vi kan göra för att sakta ner (utvecklingen), sade Louisianas guvernör John Bel Edwards nyligen om de höga dödstalen bland svarta.

Demokraten Bill de Blasio och New Yorks hälsokommissionär Oxiris Barbot anser att politik också kan spela in. Trumpstyrets tuffa åtgärder gentemot främst papperslösa migranter kan ha avskräckt invandrare från att söka vård, resonerar de.

– Den övergripande invandrarkritiska retorik som hörs landet över har reell inverkan på folkhälsan, säger Barbot enligt The New York Times.

Tina Magnergård Bjers/TT

Ambulanser köar utanför Elmhurst Hospital i Queens i New York – ett sjukhus dit många coronaviruspatienter förs.
Ambulanser köar utanför Elmhurst Hospital i Queens i New York – ett sjukhus dit många coronaviruspatienter förs. Fotograf: Mary Altaffer/AP/TT

FAKTA

Fakta: USA och coronaviruset

Fredagen 10 april hade över 460 000 fall av coronavirus konstaterats i USA.

Smittan finns i alla 50 delstater och i huvudstadsområdet District of Columbia. Närmare 16 700 människor har avlidit i covid-19, varav knappt 7 100 i New York, 1 700 i New Jersey och över 1 000 i Michigan.

Källa: The New York Times sammanställning

Kultur och nöje

Mad-tecknaren Mort Drucker död

Mort Drucker är mest känd för sina serier i tidningen Mad. Arkivbild.
Mort Drucker är mest känd för sina serier i tidningen Mad. Arkivbild.
Fotograf: Kevin Sullivan/AP/TT
Kultur och nöje

Mort Drucker, i Sverige kanske mest känd från tidningen Svenska Mad, har avlidit 91 år gammal.

Drucker föddes 1929 och fick sitt första jobb som serietecknare som 18-åring. 1956 började han teckna för Mad och fortsatte med det i 55 år.

Han gjorde framför allt parodier av kända filmer i Mad, men gjorde även omslag för Time och illustrerade barnböcker. Han gjorde också en målarbok om John F Kennedy och ritade filmaffischen till "Sista natten med gänget".

"Till ditt minne kommer vi att fortsätta att skriva satir även i mörka tider, och skratta som galningar medan vi gör det, skriver Mad Magazine på Twitter.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Kultur och nöje

Mad-tecknaren Mort Drucker död

Mort Drucker är mest känd för sina serier i tidningen Mad. Arkivbild.
Mort Drucker är mest känd för sina serier i tidningen Mad. Arkivbild.
Fotograf: Kevin Sullivan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mort Drucker, i Sverige kanske mest känd från tidningen Svenska Mad, har avlidit 91 år gammal.

Drucker föddes 1929 och fick sitt första jobb som serietecknare som 18-åring. 1956 började han teckna för Mad och fortsatte med det i 55 år.

Han gjorde framför allt parodier av kända filmer i Mad, men gjorde även omslag för Time och illustrerade barnböcker. Han gjorde också en målarbok om John F Kennedy och ritade filmaffischen till "Sista natten med gänget".

"Till ditt minne kommer vi att fortsätta att skriva satir även i mörka tider, och skratta som galningar medan vi gör det, skriver Mad Magazine på Twitter.

feature

Här går lammen fria året runt

Ett nyklippt får tittar in i kameran. Resten av fåern står bakom i klunga och tittar på.
Fåren är av olika raser. De föds primärt upp för köttet, men fin ull och vackra pälsar är en bonus. Foto: Claes Hall
feature
HAVÄNG På Haväng betar får idylliskt, med fantastisk utsikt över havet. Lantbrukaren Elisabeth Zetterholm Falk driver här, tillsammans med familjen företaget Havängslamm - En verksamhet som innefattar över tusen får, och så här lagom till påsk är det dags för dem att tillgodose folks önskan om en lammstek på bordet.

Att servera lammkött till påsk har blivit något av en självklarhet i Sverige. Under påskhelgen äts en tredjedel av årskonsumtionen. Men det är faktiskt en ganska ny tradition som sakta tagit sig hit från medelhavsområdet, där seden däremot är riktigt gammal och har sina rötter i den judiska påskfesten.

Skillnaden mellan svenska lamm och ”medelhavska” är dock stor. Där har lammen blivit precis lagom för slakt i slutet av april, medan de i Sverige är alldeles för små, snarast nyfödda. Här får man i stället äta fjolårslamm om man ska ha svenskt naturkött.

Vill man prompt ha årslamm, är man hänvisad till importerat kött, främst från Nya Zeeland. Deras lamning sker nämligen sex månader före vår. Numera har man i Sverige också börjat satsa på en fårras som lammar redan i november och som med rätt slags ljus och kraftfoder kan vara slaktfärdiga vid den tiden.

På Havängslamm har man inga sådana tankar. Där går fåren ute i det fria året runt. Bara vid snö och busväder tas de in i ligghallen. Att de endast äter gräs och ensilage gör deras kött magert och smakrikt. Och timjanen som växer på fälten blir en extra krydda, säger Elisabet som tar bilen och kör före oss in på betet. Det är matdags.

Vinterklädd blond kvinna, Elisabeth Zetterholm Falk, står i förgrunden på bilden. Bakom utbreder sig Havängs gräsbeklädda ängar och havet ses i bakgrunden.
– Vi arrenderas av statens fastighetsverk och måste enligt avtalet ha minst 400 tackor på markerna, berättar Elisabet Zetterholm Falk.

Vi får passera en grindförsedd färist. Området där betet är tillhör Statens fastighetsverk och militären har skjutövning mest varje vecka förutom under sommarmånaderna. Så Elisabet och hennes kollegor får med hjälp av hundar driva fåren till andra områden när det skjuts. Det kan ta upp till en och en halv timma att samla alla.

Bordercollie ligger och vaktar får i en inhägnad där fåren står tryckta mot staketet.
Hundarna är ovärderliga i arbetet med fåren. Här håller en koll på att fåren står still i ett hörn. Foto: Claes Hall

-Det är därför vi har nio hundar, skrattar hon. Men vi har varit här sedan 1979 och är vana vid att flytta dem. Det är en del av arrendet, liksom att vi ska hålla minst fyrahundra tackor för att hålla marken öppen.

Traktorn med ensilage kommer tuffande och fåren spetsar öronen. Maten sprids ut längs marken och djuren börjar rofyllt mumsa mot en fantastisk bakgrund av hav och sol. Att djuren betar är också viktigt av andra skäl.

-Det här är Europas största sandstepp och det har visat sig att djuren sparkar upp kalk ur jorden så att försurningen minskas, förklarar Elisabet.

I flocken betar får av alla de färger och former. Man har dem primärt för köttets skull men de med fin päls blir till vackra fällar. Antalet lamm varje tacka får är också en del i förtjänstekvationen. Men man skär inte guld med täljkniv som fårbonde.

Får i klunga tuggar på foder. I bakgrunden syns stora stenblock.
Varje vecka måste djuren flyttas då militären har skjutövning på markerna. Foto: Claes Hall

-En tacka som bara får ett lamm går plus minus noll. Får de ett till så blir det en vinst. En vacker fäll ger också lite plus. EU-bidragen gör att det fungerar, men vi har också ridskola och ridläger och driver café på sommaren. Man får hitta egna nischer.

Gården är kravcertifierad och köttet säljs via en ekonomisk förening som heter Gröna lammet. Man kan handla det i Kivik, och på sommaren säljer de också i egen regi i caféet.

Elisabet tycker sig se en attitydändring gentemot lammkött.

-Ja, det börjar få status att äta lamm. Priset låg under falukorv när jag började här. Vi slaktar 150 fjolårslamm nu till påsk och det är i synnerhet många restauranger som vill ha.

Elisabet och hennes kollegor är väldigt måna om att djuren ska ha det bra. Därför är det också viktigt hur de slaktas.

-Vi har ett slakteri bara en kvart bort och vi kör dem i vagnar som de är vana att åka i.

Själv är hon enligt egen utsago ingen fena på att laga mat, men en mustig lammgryta med rotfrukter eller grillat lamm på sommaren är favoriter. Och så lammsteken till påsk då.

FAKTA

Nästan en tredjedel av allt lammkött som äts i Sverige, äts just under påsken.

Seden har sina rötter i den judiska påskfesten. Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen.

Traditionen att äta påsklamm kom hit först på 1900-talet. Detta tack vare modern frysteknik, moderna färskvarutransporter och import av lamm.

Elisabet och hennes kollegor driver Havängslamm på ett militärt övningsområde.

De har ettusen naturbetande får och hundra köttkor. Området är på åttahundra hektar.

Tack vare att de bara äter gräs och ensilage blir köttet magert och smakrikt.

De slaktar 150 fjolårslamm till påsk.

Vill man ha naturbeteskött från årslamm får man köpa Nya Zeländskt kött. Deras lamning sker sex månader före vår.

I Sverige finns ca 565 000 får.

Utrikes

Brist på begravningsplatser i New York

Arbetare iförda skyddsdräkter begraver avlidna på Hart Island på torsdagen.
Arbetare iförda skyddsdräkter begraver avlidna på Hart Island på torsdagen.
Fotograf: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 5 000 personer har avlidit i coronarelaterade sjukdomar i mångmiljonstaden New York.
Allt eftersom dödstalet stiger ökar även efterfrågan på gravplatser.

På Hart Island, öster om Bronx, har avlidna utan anhöriga eller fattiga utan möjlighet att själva anordna en begravning, jordsatts sedan 1800-talet. En normal vecka begravs 25 avlidna på ön, ett arbete som utförs av fångar på Rikers Island-fängelset några kilometer söderut.

Men sedan utbrottet av coronaviruset tagit fart har antalet begravningar ökat på ön och är nu uppe i runt 25 per dag, fem dagar i veckan. Smittorisken och den ökade arbetsbelastningen har fått staden att låta visstidsanställda arbeta med jordfästningarna.

– På grund av social distansering och andra säkerhetsaspekter kommer fångar från staden inte assistera begravningarna under hela pandemin, säger Jason Kersten, talesperson för New Yorks fångvårdsmyndigheter.

Gräver extra diken

De döda sveps i säckar och läggs i kistor av furu. Deras namn skrivs i stora bokstäver på kistorna, om en kropp skulle behöva grävas upp. De jordfästs sedan tätt ihop i smala diken som grävs av grävmaskiner.

– De har grävt upp två extra diken om vi skulle behöva dem, säger Jason Kersten.

Under torsdagen anlände en pråm med kylbilar ombord till ön, tillsammans fraktade de omkring två dussin avlidna.

7 000 döda i delstaten

Under torsdagen meddelade New Yorks rättsläkarmyndighet OCME att de bara kan behålla kroppar i 14 dagar, i stället för normala 30, innan de skickas till tillfälliga begravningsplatser. Om dödssiffran i staden skulle stiga ytterligare och bårhusen och ordinarie kyrkogårdar blir överfulla har myndigheterna färdigställt planer på att på Hart Island tillfälligt jordfästa även de som egentligen ska begravas någon annanstans.

– Vi hoppas att vi inte kommer dit. Men samtidigt är vi förberedda för det, säger Jason Kersten.

OCME har plats för mellan 800 och 900 kroppar i sina bårhus, och har plats för ytterligare 4 000 i 40 kylbilar.

I delstaten New York har över 7 000 personer avlidit i covid-19, 5 150 av fallen har rapporterats i staden New York.

Arbetare iförda skyddsdräkter begraver avlidna på Hart Island på torsdagen.
Arbetare iförda skyddsdräkter begraver avlidna på Hart Island på torsdagen. Fotograf: John Minchillo/AP/TT

Inrikes

Stärker samarbete – stoppar välfärdsfuskare

Flera myndigheter stärker sitt samarbete för att stoppa bidragsfuskare. Arkivbild.
Flera myndigheter stärker sitt samarbete för att stoppa bidragsfuskare. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Flera myndigheter stärker sitt samarbete för att stoppa bidragsfuskare som kan utnyttja de nya stödinsatser som regeringen satt in för att kunna hantera konsekvenserna av coronaviruset.
– Pengarna ska hamna i rätt fickor, säger Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan.

Idén bakom det förstärkta samarbetet är inte ny. Redan i december förra året samlades närmare 20 svenska myndigheter för att minska bidragsbrott och missbruk av välfärdssystemet.

– Det som är nytt är att vi har kommit överrens om att genomföra samarbetet. Vi måste tillsammans göra det ointressant för folk att försöka sko sig på välfärdssystemet, säger Nils Öberg.

Han menar att de utbetalningar som sker endast ska nå de personer och företag som hjälpen är till för.

– På Försäkringskassan kommer vi att satsa mer resurser på kontrollverksamhet, men för att det ska få effekt så måste vi samarbeta med andra myndigheter. Då kan vi snabbt identifiera fusk, meddela varandra och sedan stoppa utbetalningar.

Även om de som utnyttjar systemet är få, är de ändå tillräckligt många för att motivera åtgärder, enligt Öberg.

– Ett extremt läge kräver extrema åtgärder. Om det här samarbetet var angeläget innan coronakrisen är det ännu mer bråttom nu. Jag hoppas också att vårt samarbete med allmänheten kan fortsätta och att man hör av sig till oss om man misstänker att någon utnyttjar systemet, säger han.

Carin Fock/TT

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg vill stoppa de som försöker sko sig på systemet. Arkivbild.
Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg vill stoppa de som försöker sko sig på systemet. Arkivbild. Fotograf: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Så ska samarbetet fungera

Initiativet MUR – Motståndskraft hos Utbetalande och Rättsvårdande myndigheter, mot missbruk och brott i välfärdssystemen, initierades av Försäkringskassan i december 2019. Syftet med MUR är att undersöka förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan myndigheterna för att förhindra felutbetalningar.

De myndigheterna som samarbetar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, CSN, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Tillväxtverket samt Åklagarmyndigheten.

Inrikes

Djurläkemedel får grönt ljus för människor

Inrikes

Åtgången av narkosläkemedlet propofol är stor i landet, i takt med att allt fler covidpatienter har behövts sövas i respirator.

Medicinen kan ta helt slut i Stockholm efter påskhelgen, uppger Sveriges Radio Ekot. Läkemedelsverket har nu godkänt att en veterinärmedicin med samma innehåll nu kan användas på människor.

– Det är ju en extrem situation på det sättet att intensivvården har ett mycket ökat behov överallt samtidigt. Då blir det så att vi får vara extra vaksamma och vidta en del extra åtgärder som inte är vanliga, säger Maja Marklund på Läkemedelsverket.

NÄSTA ARTIKEL