Museum till Malmö
Inför måndagens minnesdag av Förintelsen, att det är 75 år sen Auschwitz befriades, har det varit en strid ström av artiklar och inlägg. Förintelsen får aldrig glömmas och framför allt aldrig upprepas och därför behövs denna minnesdag. Men Förintelsen får inte glömmas någon dag på året!
Mycket klokt, viktigt och nödvändigt har skrivits, men det allra viktigaste sker i möten mellan människor. När överlevare och deras barn och barnbarn besöker skolor och berättar om sina fasansfulla erfarenheter berörs man på ett helt annat sätt än om man läser en artikel, om än aldrig så välskriven. Informationen till nya generationer får aldrig upphöra, då det finns alldeles för många krafter som försöker förvränga eller negligera sanningen. Motkrafterna har olika motiv men ofta bottnar motiven i antisemitism.
För en människa som lever efter principen alla människors lika rätt och värde är det ändå enormt svårt att förstå att just judarna är utsatta för antisemitism, förföljelse och pogromer sedan historiens begynnelse. Det har självklart med religioner och okunskap att göra, men människor borde ha lärt sig något under tidens gång. I stället verkar det snarare gå åt fel håll, flera vittnar om att antisemitismen ökar. Detta måste tas på djupaste allvar, både i Sverige och runtom i världen. Inte minst i Malmö finns allvarliga problem med hot mot judar och därför bör det planerade Förintelsemuseet placeras här. Det är viktigt inte minst eftersom det hos Socialdemokraterna i Malmö tyvärr finns en historia av otydlighet och förminskning av hoten mot judar i staden.
Under hösten planeras en internationell konferens mot antisemitism i Malmö. I samband med den borde Malmö stad genomföra egna aktiviteter som ökar kunskapen och engagemanget för att motverka hat mot judar. Det finns mycket att göra i en stad där så många kommer från länder där antisemitism uppenbarligen är mer regel än undantag.
