Det finns ett demokratiskt underskott i Sveriges förhållande till EU när regeringen inte förankrar sin EU-politik hos fler än sina myndigheter, är rapportens slutsats. FOTO: TT

Regeringen förankrar inte sin EU-politik

Skåne Ordet förankring och delaktighet förekommer ofta när svenska statsministrar och statsråd talar om det svenska EU-medlemskapet.
Men det är långt ifrån så, visar en rapport från Centrum för europaforskning vid Lunds universitet.

I realiteten förankras regeringen Eu-politik allt sämre hos kommuner, företag, föreningar och andra intressenter i Sverige.
När nya frågor dyker upp inom EU hämtar departementen endast in synpunkter från en, eller flera egna myndigheter.
– För varje enskild fråga, oavsett karaktär, finns det många som kommer att beröras när besluten väl har fattats. Det kan handla om nya villkor för företag, nya regler för kommuner eller specifika sakfrågor som engagerar föreningslivet. Bara för att nämna några exempel. Kommuner, företag, föreningar och andra intressenter har också viktig sak- och expertkunskap som kan bidra till bättre lagstiftning ifall deras synpunkter hörs tidigt i den politiska processen, säger Maria Strömvik, som står bakom rapporten.

Vid de tillfällen departementen trots allt haft kontakt med intressenter redogjordes ibland för vilka de talat med, men inte vad de tyckte.
Eller tvärtom, att det framgick vilka åsikter intressenterna hade, men inte vilka de var. Men det mest förvånande, anser Maria Strömvik, är den nedåtgående trenden.
– Ju längre tid Sverige har varit med i EU och ju mer makt som flyttats till EU-nivån, desto mer sällan förefaller regeringskansliet aktivt arbeta för att hämta in synpunkter om EU-politiken, säger hon.
Rapporten ”Hur väl förankras Sveriges EU-politik?” innefattar 2 200 frågor som regeringen rapporterat om sedan riksdagsåret 2001-2002.

Regel är att dessa frågor ska remissbehandlas i samma utsträckning som svenska lagstiftningsärenden, men någon genomgång av hur väl departementen sköter den demokratiska förankringen har aldrig gjorts tidigare.
‑Att departementen pratar med sina myndigheter är ju bra, men det är lite som att chefen pratar med sin sekreterare. Det tillför ofta inte tillräcklig information om hur andra intressenter, ute i samhället, ser på frågorna, kommenterar Maria Strömvik.

I början på 2 000-talet talade departementen med runt 20 procent med andra än myndigheter.
I dag är siffran nere på fyra procent. Statsrådsberedningen ligger sämst till.
Forskning och studier visar att politiska beslut blir mer legitima när flera har fått säga sitt.
Maria Strömviks slutsats är att det behövs en omtolkning av grundlagen, eller en förändring av grundlagen.
Sedan EU-inträdet 1995 fortsatte det traditionella remissförfarandet att gälla för nationella beslut, men inte för de frågor som regeringen löpande beslutar om på EU-nivån.
– Min studie visar att detta fått klart negativa effekter för dem som vill påverka Sveriges EU-politik. De släpps helt enkelt inte in i processen på samma sätt som de som vill påverka den nationella politiken.

Dagens fråga

Åt du semla under fettisdagen?

Loading ... Loading ...