Stoppa kränkningarna
Våld och kränkningar ökar i svenska skolor. Det visar Statistiska centralbyråns uppföljning av arbetet med FN:s Agenda 2030. Andelen elever i åldrarna 11, 13 och 15 som upplevt kränkande särbehandling ökar bland både pojkar och flickor. 2013/2014 svarade 12,6 procent att de blivit utsatta för kränkande särbehandling någon gång eller oftare de senaste månaderna. 2017/2018 hade det stigit till 19,4 procent.
Frågan om ungas otrygghet i skolan har hanterats på ett undermåligt vis. Jag brukar påpeka att det vi kallar för mobbning bland tonåringar på högstadieskolorna många gånger är kriminella handlingar. Mycket av det som vi kallar för ”mobbning” bland tonåringar på högstadieskolorna är vad en vuxen många gånger skulle polisanmäla och kunde leda till fängelsestraff och skadestånd.
Att slå en annan person rubriceras i vuxenvärlden som misshandel. Att hota rubriceras som olaga hot. Att kalla personer med utländsk bakgrund för neger och blatte är rasism (av lagens sju diskrimineringsgrunder är etnicitet den vanligaste orsaken till att barn och unga trakasseras i skolan, visar stiftelsen Friends årliga rapport). Sveriges rikes lag slutar inte gälla i skolan.
Kränkningarna i skolan orsakar samhället mycket stora negativa konsekvenser. Forskare vid Örebros universitet har kommit fram till att 45 barn begår självmord varje år till följd av kränkningarna. I en rapport från Friends redovisas samhällskostnaderna för ett år av kränkande särbehandling. Under de kommande 30 åren kan de uppgå till 17,5 miljarder kronor.
De flesta skolor är inte tillräckligt bra på att hantera kränkningarna. Enligt rapporten ”10 orsaker till avhopp” från Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Skolverket står kränkningarna i skolan bakom närmare hälften av alla avhopp från gymnasiet. Eleverna som hoppar av riskerar att bli långvarigt arbetslösa. Problemet med kränkningar är snudd på obefintligt under lärarutbildningen vilket gör att det blir eftersatt i skolpraktiken. .
Dagens lärare har inte tillräckliga kunskaper för att hantera kränkningar. Många gånger förvärrar de situationen genom att skylla på den som utsätts, vilket är en välkänd mekanism som tyvärr förekommer ofta i olika sammanhang. Alla lärarutbildningar behöver innehålla åtminstone en hel kurs som enbart behandlar ämnet kränkande särbehandling.
Vi måste dessutom tillföra resurser till skolorna i form av fler kuratorer som aktivt arbetar med frågan och som har tät kontakt med lärarna och rektorerna. Resurser behöver även tillföras till polisen så att de aktivt kan arbeta med frågan. Arbetet mot kränkningarna i skolan behöver bli en av huvudfrågorna när vi diskuterar skolpolitik.
