Utrikes

Fler insjuknade på corona-fartyg

Diamond Princess förankrad vid Yokohama Port, nära Tokyo på onsdagen 12, 2020. Japanska hälsomyndigheter bekräftade på onsdagen att 174 fall av coronaviruset konstaterats ombord.
Ingen Sektion satt
Utrikes Ytterligare 39 personer har diagnostiserats med det nya coronaviruset på kryssningsfartyget Diamond Princess, som ligger förtöjt i Japan.

Sedan den 2 februari har de över 3 000 personerna ombord hållits kvar på fartyget, som ligger förtöjt vid kajen i Yokohama söder om Tokyo. Sedan det blev känt att en passagerare ombord smittats av coronaviruset sattes hela fartyget i karantän och tilläts inte anlägga den japanska hamnen. 2.666 kryssningsresenärer och 1.045 personer som arbetar ombord har sedan dess inte fått lämna fartyget. I hamnen väntar sjukvårdspersonal på att transportera bort de som insjuknat.

Passagerarna uppmanades till en början att endast hålla sig isolerade i sina hytter och inte ha någon fysisk kontakt med andra resenärer. Bilder inifrån lyxkryssningsfartyget visade på öde korridorer, tomma barer och resenärer berättar om matbrickor som ställs utanför hytterna tre gånger om dagen. De enda som ses röra sig i lokalerna bär skyddsutrustning och sanerar ytorna. Allt eftersom att tiden gått har restriktionerna mjuknat något och nu medges korta promenader på däck med handskar och munskydd.

Diamond Princess är ett av tre virusdrabbade kryssningsfartyg i Asien och har drabbats hårt av virusutbrottet. På onsdagen meddelade japanska hälsomyndigheter att 174 personer har smittats hittills. Karantänen är satt till den 19 februari.

Samtidigt fortsätter offren i Kina att bli fler. Det senaste dygnet har ytterligare 94 personer avlidit i Hubeiprovinsen, och den officiella dödssiffran överstiger 1 110 personer.

Ekonomi

Hårt pressade medier ropar på stöd

Många vill ha nyheter men medierna blöder. Arkivbild.
Många vill ha nyheter men medierna blöder. Arkivbild.
Fotograf: Helena Landstedt/TT
Ekonomi
Ekonomi Samtidigt som behovet av nyhetsförmedling är mycket stort i coronakrisen befinner sig annonsmarknaden i fritt fall. Nu behövs akut stöd till medierna, säger branschorganisationen Tidningsutgivarna.

I kriser är massmedier som viktigast, och suget efter nyheter är nu enormt, vittnar flera massmedier om. Samtidigt rasar intäkterna från annonsering.

En undersökning som Tidningsutgivarna (TU) låtit göra tyder på att mediernas annonsintäkter kan halveras under april.

– Och det är redan en bransch som, om man generaliserar, bara går jämnt upp. Det finns inga lador att hämta pengar i, säger Jan Fager, tillförordnad vd på TU.

Mediernas annonsintäkter under 2019 har uppskattas till 6 miljarder kronor.

Skadar demokratin

Även TV4, som är reklamberoende, spår ett miljardtapp av samma skäl.

Branschen ser redan permitteringar och neddragningar. Nästa steg är uppsägningar och till sist konkurs, säger Jan Fager.

Han understryker att det är bråttom med stöd från regeringen. Branschen hade möte den 25 mars med demokrati- och kulturminister Amanda Lind (MP) och förde då fram önskemål om bland annat tidsbegränsat lönestöd och avskaffande av arbetsgivaravgift, samt ett utökat mediestöd.

Men branschen har ännu inte fått svar.

– Jag väntar febrilt, säger Fager.

Mediernas stora kostnad är personal, så det är svårt att spara mycket på annat. Och med mindre personal kan inte lika mycket nyheter produceras. Utan stöd från regeringen befarar Jan Fager att journalistiken går miste om mycket av bredd, djup, analys och debatt, lokalt och nationellt. Att demokratin ytterst drabbas.

Annonsera svenskt

I krisen har de stora mediekoncernerna Bonniers och Schibsted uppmanat till annonsering i svenska medier. Google och Facebook har de senaste åren knipit åt sig en mycket stor del av den svenska annonskakan.

Mediehus som gör gratistidningar, som Direktpress och Mitti, är extra sårbara för annonsbortfall. I båda företagen har nästan alla journalister permitterats och jobbar nu deltid.

Ett exempel på suget efter nyheter är läsare av NWT-medias tidningar och sajter, rapporterar Svenska journalistförbundets tidning Journalisten. Enligt koncernen, med bland annat Nya Wermlands-Tidningen (NWT), har exempelvis sidvisningarna per vecka ökat från 3,6 miljoner till 5,4 miljoner. Allt fler tar också en digital prenumeration, men enligt NWT-media uppväger det ändå inte på lång väg annonstappet.

I måndags fanns det fem annonser från företag i den tryckta versionen av NWT.

HD-Sydsvenskan permitterar

Även HD-Sydsvenskan, som ingår i Bonnierkoncernen, upplever ett rekordstort sug efter tidningens nyheter. Men till följd av kraftigt vikande annonsintäkter korttidspermitteras nu en stor del av personalen efter en överenskommelse med facket. De permitterade kommer att arbeta 80 procent.

Samtidigt justerar tidningen sin bevakning och utformning.

– Det finns inga matcher att bevaka, knappt några kulturhändelser att recensera. Det är klart att det får konsekvenser, säger chefredaktör Pia Rehnquist i HD-Sydsvenskan.

Ola Westerberg/TT

Sport

Stjärnan besökte sin sjuka son – bötfälls

Jerome Boateng får böter för att ha brutit mot karantänsbestämmelserna. Arkivbild.
Jerome Boateng får böter för att ha brutit mot karantänsbestämmelserna. Arkivbild.
Fotograf: Matthias Schrader
Sport
Sport

Bayern München bötfäller Jerome Boateng eftersom han lämnat staden utan tillstånd för att besöka sin sjuka son. Backstjärnan bröt mot de hårda karantänsbestämmelser som införts i delstaten Bayern för att stoppa coronavirusets spridning och straffas nu med böter av fotbollsklubben.

"FC Bayern anser att klubben har ett ansvar att agera som en förebild", skriver Bundesligalaget på sin hemsida.

Boateng var dessutom inblandad i en lättare trafikolycka under sin hemliga resa.

– Jag inser att det verkligen var ett misstag att inte berätta för klubben att jag skulle resa, men jag tänkte bara på min son, säger Boateng till tidningen Bild.

– Han mådde inte bra och om en son behöver sin far är det klart att jag åker till honom, oavsett när och hur, fortsätter Boateng.

Det är oklart hur sjuk Boatengs son är. Klubben har inte offentliggjort hur stort bötesbeloppet är.

Utrikes

Över tusen coronadöda i Belgien

Tomt värre på klassiska Grand Place – Stora torget – i Bryssel, där skarpa restriktioner införts på grund av coronaspridningen. Arkivfoto.
Tomt värre på klassiska Grand Place – Stora torget – i Bryssel, där skarpa restriktioner införts på grund av coronaspridningen. Arkivfoto.
Fotograf: Francisco Seco/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Belgien har blivit femte EU-land att registrera över 1 000 döda i covid-19. Efter 183 nya döda på torsdagen – 60 fler än i onsdags – ligger totalsiffran nu på 1 011, meddelas vid hälsomyndigheternas dagliga presskonferens.

Totalt har över 15 000 coronasmittade registrerats i Belgien, där skolor, restauranger och barer varit stängda sedan den 13 mars.

Diskussioner pågår om utökade krav på att bära ansiktsmask – vilket dock hälsoexperterna ställer sig tveksamma till.

– Det är mycket viktigare att tvätta händerna och hålla avstånd. Maskerna är till liten nytta för vanliga människor på gatan, säger virologen Steven Van Gucht på torsdagens presskonferens, enligt tidningen De Standaard.

Utöver Belgien har Italien, Spanien, Frankrike och Nederländerna redan registrerat över 1 000 döda i covid-19.

Ekonomi

Slopat amorteringskrav sparar tusenlappar

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier presenterar årets bolånerapport och FI:s syn på coronavirusets påverkan på bolånemarknaden under en pressträff i Stockholm.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier presenterar årets bolånerapport och FI:s syn på coronavirusets påverkan på bolånemarknaden under en pressträff i Stockholm.
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Banker bör mot bakgrund av coronakrisen kunna ge alla bolånetagare undantag från amorteringskraven, föreslår Finansinspektionen (FI).

Coronapandemin har skapat en humanitär kris, med skyddsåtgärder som lett till stora störningar i svensk och internationell ekonomi, enligt Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen (FI)

Illavarslande

– Det får stora effekter på den reala ekonomin och stora effekter på den enskilda ekonomin, alltså ekonomin för enskilda hushåll, säger han.

Han hänvisar till rekordhöga varseltal, som redovisats av Arbetsförmedlingen i krisen.

– Det är en mycket, mycket kraftig ökning och en mycket illavarslande siffra, säger Thedéen.

Enligt FI amorterar de hushåll som omfattas av amorteringskravet cirka 3 200 kronor per månaden i snitt. Den sammanlagda summan av tvingande amorteringar enligt gällande regelverk är cirka 15 miljarder kronor.

– Det handlar om hundratusentals hushåll som skulle kunna utnyttja detta, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier om förslaget om amorteringsfrihet till och med juni 2021.

Enligt Erik Thedéen är det viktigt att komma ihåg att det inte handlar om konjunkturpolitik, utan krishantering. Och att amorteringskravet kommer åter när ekonomin går in ett mer normalt läge.

Bra förslag

Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea, välkomnar förslaget.

– Att tvinga folk till att spara via amorteringar i ett läge där allt är upp och ned, risken är att det blir kontraproduktivt, säger Annika Winsth.

TT: Har vi en bubbelrisk på bostadsmarknaden nu?

– Det har vi sagt länge att det finns risker på bostadsmarknaden med tanke på att vi har haft ett extremt lågt ränteläge under lång tid, säger hon.

Den låga räntan har eldat på skuldsättningen bland hushållen, vilket i sin tur har blåst upp priserna på bostäder, enligt Winsth. En annan faktor som intill nu har drivit upp priserna är den höga sysselsättningen och relativt låga arbetslösheten.

Risker på marknaden

Detta har skapat risker på bostadsmarknaden, enligt Winsth.

– Inte minst i storstäderna där många är beroende av att ha en inkomst för att klara av sina skulder, säger hon.

Hon ser möjligheten att erbjuda amorteringsfrihet till alla bolånetagare som ett potentiellt viktigt stöd till hushållen den närmaste tiden, där coronakrisen om den håller i sig några månader till kan börja slå ut allt fler bolag.

– Då blir folk inte bara permitterade, utan vi får också en arbetslöshet som blir väldigt hög, säger hon.

– Blir det så illa att folk måste börja sälja bostäder för att de har dålig ekonomi, ja, då får vi en riktigt otrevlig utveckling på bostadsmarknaden, tillägger hon.

Upp till bankerna

Det blir enligt FI-förslaget upp till bankerna att besluta om ett enskilt hushåll ska få undantag från amortering utifrån en bedömning om dess specifika situation och betalningsförmåga.

Förslaget kommer nu att skickas på remiss med sikte på att börja gälla den 14 april i år. Undantaget föreslås gälla till och med juni 2021, då FI kommer att utvärdera läget i svensk ekonomi för att bedöma om undantaget ska förlängas eller tas bort.

FAKTA

Fakta: Skuldkvot och belåningsgrad ökade i fjol

Vid årsskiftet låg hushållens skulder på 4 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges BNP. En stor andel av skulderna, 82 procent, utgörs av bolån, enligt en färsk bolåneundersökning gjord av Finansinspektionen.

Den genomsnittliga skuldkvoten, det vill säga hushållens skulder som andel av bruttoinkomsten, steg i fjol till 296 procent. Året före låg nivån på 290 procent. Samtidigt ökade andelen med en skuldkvot på över 450 procent.

Andelen nya låntagare som tagit blancolån för att finansiera kontantinsatser låg i fjol kvar på 3,6 procent, samma nivå som 2018. Det genomsnittliga blancolånet ökade dock till 172 000 kronor, vilket är 4,3 procent högre jämfört med 2018.

Källa: Finansinspektionen

Kultur och nöje

Bafta games kör på med gala trots karantän

Det apokalyptiska spelet 'Death stranding' har 11 nomineringar inför kvällens Bafta games awards. Pressbild.
Det apokalyptiska spelet "Death stranding" har 11 nomineringar inför kvällens Bafta games awards. Pressbild.
Fotograf: Sony/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Vad är egentligen en prisgala? Röd matta, livepublik med förväntansfulla nominerade, ett par stiliga värdar och en handfull komiska och känslomässiga höjdpunkter som passar för att bli virala?

Det är ju bara att glömma för tillfället. Men Bafta games awards, den årliga brittiska hyllningen av spelindustrin, som är en av de första stora galorna att påveraks av coronaviruset gör nu ett försök att förnya galakonceptet, rapporterar BBC.

Alla nominerade har ombetts spela in ett vinnartacktal och kommer sedan att få titta på en förinspelad sändning på Youtube, Twitch, Twitter eller Facebook för att se om de har vunnit.

Förhoppningen hos producenterna är att publiken ska vända sig till sina sociala medier för att delta.

Spelen "Control" och "Death Stranding" ligger bäst till på förhand med 11 nomineringar var.

Bafta games awards äger rum på torsdagskvällen.

Personligt

Lennarth Nilsson är död

Lennarth Nilsson skulle ha fyllt 101 år i augusti.
Fotograf: Privat
Personligt
Personligt Som tidigare meddelats har Lennarth Nilsson, Hässleholm, avlidit i en ålder av 100 år.

I samband med att Lennarth Nilsson fyllde 100 år ordnade han en överraskningsfest, som vi skrev om i Norra Skåne. Det var ingen vanlig födelsedagsfest, utan i samband med detta passade han på att gifta sig med sin sambo Britta Persson.

Barnen var de enda som visste vad som skulle ske och när alla var samlade tog kyrkoherde emeritus Friedrich Eberhard på sig sin skrud och sedan fick brudparet avge sina löften inför Gud och de församlade, till allas stora glädje.

Hjälpte till på lantbruket

Lennarth Nilsson föddes i Benarp och växte upp i en syskonskara på nio barn. De fick tidigt lära sig hjälpa till med sysslorna på lantbruket.

Ett stort intresse var musik och Lennarth spelade piano, dragspel, gitarr och fiol i orkestern Trojka. Han startade senare även Bror Lennarths orkester.

Ett annat intresse var fotboll, där han var målvakt i Kungshult innan han blev värvad till Höör.

Äktenskap ingicks med Gudrun och familjen utökades med sonen Lasse och dottern Lena.

1952 gick flyttlasset till Hässleholm. Där fick han tjänst på Hässleholms verkstäder och läste till ingenjör. Han var även målvakt i HIF och blev spelande tränare i Vinslöv.

Verkstadschef på Samhall

Familjen flyttade till Kristianstad, där Lennart blev platschef vid Yllefabrikens mekaniska verkstad Texo AB. Fram till sin pensionering var han verkstadschef hos Samhall i Hässleholm.

Han spelade saxofon i Raggie swingers orkester och sedan bas med Hakon Svärd.

Lennarth var med och startade Hässleholms musikkår och blev dess sekreterare. Han bildade även PRO-kören i Hässleholm, där han var ledare i tio år. Det var där han träffade Britta Persson som han gifte sig med på sitt 100-årskalas.

Bröllopet och 100-årsdagen blev en riktigt glad nyhet på Norra Skånes familjesidor.

Lennarth Nilsson skulle ha fyllt 101 år den 28 augusti.

Närmast anhöriga är hustrun Britta, sonen Lasse och dottern Lena med familjer.

Utrikes

Sure – nytt EU-vapen mot coronakrisen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.
Fotograf: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU:s sätt att vara solidariskt, anser kommissionsordförande Ursula von der Leyen som nu lägger fram ytterligare en rad åtgärder mot coronakrisen.

Den tyska kommissionsbasen berättade redan i onsdags om Sure. Namnet är en förkortning av engelskans Support to mitigate unemployment risks in an emergency – på svenska Stöd för att hantera arbetslöshetsrisker i ett nödläge.

– Det här är avgörande för att starta om EU:s ekonomiska motor så snabbt som möjligt. Det kommer att hjälpa de värst drabbade länderna och det garanteras av alla medlemsstater, sade von der Leyen.

Tusen miljarder?

Tanken är att arbetsgivarna kan dra ned de anställdas arbetstid i ett krisläge och i stället låta staten hjälpa till med lönekostnaden. Liknande system finns redan i flera EU-länder, bland annat Tyskland och Sverige, där regeringen nyligen föreslagit ett rejält utökande av omfattningen på grund av coronaläget.

Fler detaljer ska ges av von der Leyen vid lunchtid på torsdagen. Enligt nyhetssajten Politico Europe handlar det om att med hjälp av garantier från medlemsländerna på 25 miljarder euro kunna erbjuda totalt 100 miljarder euro – drygt 1 000 miljarder svenska kronor – i ett korttidsstöd.

Vägar och fiske

Enligt nyhetsbyrån Reuters kommer EU-kommissionen samtidigt att föreslå ett slopande av den nationella delfinansiering som i normala fall krävs för att få EU-pengar för stora infrastrukturprojekt som motorvägar, reningsverk och broar.

Dessutom väntas större flexibilitet för att kunna ge tillfälligt stöd till fiskeindustrin.

Wiktor Nummelin/TT

Kultur och nöje

Guldfeber och miljöbovar i Gerttens nya film

I Fredrik Gerttens nya film 'Jozi gold', som han har gjort tillsammans med den sydafrikanska journalisten Sylvia Vollenhoven, får tittarna följa aktivisten Mariette Liefferinks kamp mot gruvbolagen i Johannesburg. Pressbild.
I Fredrik Gerttens nya film "Jozi gold", som han har gjort tillsammans med den sydafrikanska journalisten Sylvia Vollenhoven, får tittarna följa aktivisten Mariette Liefferinks kamp mot gruvbolagen i Johannesburg. Pressbild.
Fotograf: WG Film
Kultur och nöje
Kultur och nöje Dokumentärfilmaren Fredrik Gerttens nya film "Jozi gold" skildrar hur gruvbolagen i Johannesburg går till sängs med den sydafrikanska regeringen medan befolkningen blir lidande.

I "Jozi gold" får tittaren följa aktivisten Mariette Liefferink och hennes kamp för att få de stora gruvbolagen i Johannesburg att ta ansvar för gruvdriftens konsekvenser.

Dokumentärens protagonist är minst sagt en udda fågel.

– Det fascinerande är att den här kvinnan, Mariette, en farmor utan utbildning, själv kan driva detta och ändra lagar. Hon får verkligen ett enormt genomslag. Hon är en inspirerande människa, och det är väldigt kul att göra filmer om människor som har det drivet, säger Gertten.

– Hon är också en lite oväntad hjälte, för hon är inte politiskt korrekt någonstans. Hon är faktiskt "helt fel" i sammanhanget: vit, afrikaans och bär mycket bling-bling.

Vann mot Shell

Liefferink och hennes aktivism blev en rikstäckande nyhet i Sydafrika för snart 20 år sedan, då hon gick segrande ur en sju år lång juridisk strid mot energiföretaget Shell sedan hon motsatt sig att en bensinmack skulle uppföras mittemot hennes bostad.

Hon blev därefter kontaktad av en grupp jordbrukare vars familjemedlemmar insjuknat i cancer och vars boskap dött av förgiftat vatten. Alla var bosatta i närheten av en gruva. Inom kort var hennes sikte inställt på en ny måltavla.

– Hennes styrka är att hon är den hon är, och att hon därför kan ta sig fram till gruvbolagen och prata med folk. Hon är väldigt grundlig. All fakta hon använder sig av kommer från gruvbolagens egna rapporter, så hon använder deras egna argument mot dem, säger Gertten.

Radioaktivt avfall

Frågan om gruvdriften och guldindustrin i Sydafrika är komplex. Å ena sidan utgör industrin ryggraden i landets ekonomi. Samtidigt har verksamheten katastrofala miljökonsekvenser. En teskedsstor mängd guld resulterar i flera ton giftiga slaggprodukter som dumpas på enorma högar i stadens utkanter, där radioaktivt avfall rinner ned i grundvattnet och förorenar luften.

De ekonomiska fördelarna innebär att miljöfrågan har varit "elefanten i rummet", från apartheidregimens dagar fram till ANC-regeringens styre i dag. Och när regeringen skor sig på industrin snarare än att reglera den och säkerställa att den utförs på ett sätt som inte får skadliga konsekvenser för den egna befolkningen är det svårt att bryta den onda cirkeln, säger Fredrik Gertten.

– Den nya makten i Sydafrika är lika delaktig som sina föregångare. President Cyril Ramaphosa var gruvarbetarfackets ordförande under apartheid. Sedan blev han gruvägare och är i dag miljardär. Hela den nya eliten har också fingrarna i detta, vilket gör det otroligt svårt att komma åt.

Patrick Stanelius/TT

Gruvdriften i Johannesburg har katastrofala konsekvenser för miljön och befolkningen som lever nära det radioaktiva avfallet från gruvorna. Pressbild.
Gruvdriften i Johannesburg har katastrofala konsekvenser för miljön och befolkningen som lever nära det radioaktiva avfallet från gruvorna. Pressbild. Fotograf: WG Film

FAKTA

Fakta: "Jozi gold"

Filmen är gjord av Fredrik Gertten tillsammans med den sydafrikanska journalisten och författaren Sylvia Vollenhoven.

Gertten, som tidigare bland annat har gjort filmerna "Push", "Bikes vs cars" och "Bananas", var utrikesreporter i Sydafrika 1986–1994.

Filmen har biopremiär den 3 april i Stockholm, Malmö och Lund. Samtidigt har den premiär i digitala betaltjänster.

Den 5 april ordnas en direktsänd frågestund där publiken kan skicka in frågor via sociala medier till Fredrik Gertten, Sylvia Vollenhoven och Mariette Liefferink.

Inrikes

Smittade får nu behandlas med blodplasma

Coronasmittade kan nu behandlas med blodplasma från tidigare sjuka. Arkivbild.
Coronasmittade kan nu behandlas med blodplasma från tidigare sjuka. Arkivbild.
Fotograf: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes Coronasmittade kan nu behandlas med blodplasma från tidigare sjuka, efter att svenska forskare fått grönt ljus att använda metoden.

Det är ett forskningsprojekt på Karolinska universitetssjukhuset som vill pröva att ge patienter blodplasma i ett försök att bota covid-19. Metoden får nu användas efter att Etikprövningsmyndigheten godkänt den, rapporterar TV4 Nyheterna.

Metoden har prövats tidigare, bland annat vid utbrotten av sars och mers, och har visat att sjukdomarna kan få ett mildare förlopp. Metoden användes också redan för hundra år sedan under den så kallade spanska sjukan.

– Den användes med gott resultat. Då såg man minskad dödlighet efter att de som hade tillfrisknat från sjukdomen donerade blod till dem som var sjuka, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, till TV4 Nyheterna.

Rön från Kina visar att antikroppar i plasman har förbättrat tillståndet för ett fåtal patienter. Studien har publicerats i den amerikanska tidsskriften Journal of the American Medical Association (Jama).

I den kommande studien på Karolinska universitetssjukhuset har rekryteringen av tidigare sjuka som kan bli blodgivare redan påbörjats. Nästa vecka kommer först 10 och sedan ytterligare 20 frivilliga som smittats att få deras blodplasma.

– Det är som en engångsbehandling. Under en akut fas där man behöver få hjälp att slåss mot infektionen så är det som att man kan få en liten puff från någon annan som lyckats få bukt med infektionen, säger Joakim Dillner till TV4 Nyheterna.

NÄSTA ARTIKEL